GHS - dagens dressyr.

Ett exempel på svar där jag tycker man kan uppfatta att ansvar tas för vad som hände/ses på bilderna/att det inte är okej:

”Ryttaren som tävlade häst nummer 10 skriver så här till Sportbladet:

”Jag tycker att det är väldigt upprörande att se dessa bilder och det påverkar mig av flera anledningar. Först och främst min spända häst. Han var väldigt spänd under den här tävlingen. Efter ytterligare några tävlingen har jag slutat rida honom, eftersom jag starkt känner att spänningen finns kvar på de större tävlingarna.”
Såklart skulle man alltid önska att saker genast blev bra, men har vi sett så här balanserade och ansvarstagande svar förut?
Känns det inte som att ryttarna börjar ta ansvar för vad som syns på bilderna?

Domaren i artikeln tar kanske inte fullt ansvar men denna gång är det en domare som uttalar sig (minns hur det var efter SSIHS där huvuddomaren inte ville uttala sig alls) och som inte bara säger att det inte går att se konfliktbeteenden (även om det finns en del ursäkter). Och han blåste ut ett ekipage, det tror jag kommer skapa utrymme för domare på lägre nivå i Sverige att också känna att de har mandat för att göra det?
(och ja jag vet att jag letar efter positiva saker ;) mycket i artikeln är såklart nedslående och negativt men jag envisas med att bita fast i det jag tycker går åt rätt håll):

”Ringmark har fått se bilderna som Sportbladet har tagit på hästen. Han säger att de stämmer överens med hans upplevelse av hästen.

– Jag kände att hästen inte mådde bra. Att den var för stressad och den lugnade inte ned sig under de första minuterna som den var inne. Det var helt och hållet en hästvälfärdsfråga. Jag tyckte synd om hästen som kanske inte var tillräckligt förberedd eller van vid en så stor och fullsatt arena.”

Den berörda ryttaren ovan, som blev utblåst, kommer absolut med lite ”förklaringar” (eller ursäkter) men i ärlighetens namn gör jag det med ;) när jag misslyckas i träningen med mina hästar så det känns förståeligt. Men hon tar utblåsningen helt rätt, och med det hjälper hon nog till att skapa en kultur av att domaren SKA avbryta ritter som inte är bra för hästen att göra.
Hade Werth blivit utblåst hade väl tio advokater stämt domare C för förtal och hets mot folkgrupp och allt möjligt omöjligt ;) och så hade få domare nånsin mer vågat blåsa ur någon så kulturen är inte förändrad ännu men det känns som att en förflyttning börjar ske?

Stora arenor och evenemang som i Göteborg är dock inte något vi får träna så mycket på. I och med det kan det såklart finnas en risk att hon blir spänd och sedan uttrycker detta under tävling. Men en dag måste man bara åka dit för att uppleva detta också, och vi kände oss väldigt lyckligt lottade som fick åka till Sverige. Detta var enormt för oss båda, och under fredagens Grand Prix kan man se att X redan börjar bli spänd där. Jag gör mitt bästa för att lösa upp detta. (Jag var väldigt noga innan start att nosgrimman inte satt för hårt). X svarar tyvärr på spänningar genom att öppna munnen, och hon blir helt klart stark i handen. Det är naturligtvis en reaktion hon har när hon befinner sig på en så stor arena och upplever en atmosfär hon inte är van vid. Med det sagt skulle jag säga att hästvälfärd är nummer 1, och i fristil var det 100% korrekt att jag åkte ut. Precis innan Magnus eliminerade mig funderade jag på att dra mig ur då jag kände att hästen var väldigt spänd och det kändes fel att fortsätta med så mycket spänning. Jag vill ha en trevlig upplevelse när vi är ute på fältet och det sista jag vill ha är motsatsen! Jag tror att sporten har kommit långt i och med att man kan elimineras på grund av för mycket spänning - det är helt rätt. Det visar att hästens välmående är mer i fokus. Jag tyckte också att det var jättebra att jag efter elimineringen kunde rida en runda i lugn trav och på så sätt träna med publiken som klappade händerna. Det var bra i den fortsatta processen.”
 
Ett exempel på svar där jag tycker man kan uppfatta att ansvar tas för vad som hände/ses på bilderna/att det inte är okej:

”Ryttaren som tävlade häst nummer 10 skriver så här till Sportbladet:

”Jag tycker att det är väldigt upprörande att se dessa bilder och det påverkar mig av flera anledningar. Först och främst min spända häst. Han var väldigt spänd under den här tävlingen. Efter ytterligare några tävlingen har jag slutat rida honom, eftersom jag starkt känner att spänningen finns kvar på de större tävlingarna.”
Såklart skulle man alltid önska att saker genast blev bra, men har vi sett så här balanserade och ansvarstagande svar förut?
Känns det inte som att ryttarna börjar ta ansvar för vad som syns på bilderna?

Domaren i artikeln tar kanske inte fullt ansvar men denna gång är det en domare som uttalar sig (minns hur det var efter SSIHS där huvuddomaren inte ville uttala sig alls) och som inte bara säger att det inte går att se konfliktbeteenden (även om det finns en del ursäkter). Och han blåste ut ett ekipage, det tror jag kommer skapa utrymme för domare på lägre nivå i Sverige att också känna att de har mandat för att göra det?
(och ja jag vet att jag letar efter positiva saker ;) mycket i artikeln är såklart nedslående och negativt men jag envisas med att bita fast i det jag tycker går åt rätt håll):

”Ringmark har fått se bilderna som Sportbladet har tagit på hästen. Han säger att de stämmer överens med hans upplevelse av hästen.

– Jag kände att hästen inte mådde bra. Att den var för stressad och den lugnade inte ned sig under de första minuterna som den var inne. Det var helt och hållet en hästvälfärdsfråga. Jag tyckte synd om hästen som kanske inte var tillräckligt förberedd eller van vid en så stor och fullsatt arena.”

Den berörda ryttaren ovan, som blev utblåst, kommer absolut med lite ”förklaringar” (eller ursäkter) men i ärlighetens namn gör jag det med ;) när jag misslyckas i träningen med mina hästar så det känns förståeligt. Men hon tar utblåsningen helt rätt, och med det hjälper hon nog till att skapa en kultur av att domaren SKA avbryta ritter som inte är bra för hästen att göra.
Hade Werth blivit utblåst hade väl tio advokater stämt domare C för förtal och hets mot folkgrupp och allt möjligt omöjligt ;) och så hade få domare nånsin mer vågat blåsa ur någon så kulturen är inte förändrad ännu men det känns som att en förflyttning börjar ske?

Stora arenor och evenemang som i Göteborg är dock inte något vi får träna så mycket på. I och med det kan det såklart finnas en risk att hon blir spänd och sedan uttrycker detta under tävling. Men en dag måste man bara åka dit för att uppleva detta också, och vi kände oss väldigt lyckligt lottade som fick åka till Sverige. Detta var enormt för oss båda, och under fredagens Grand Prix kan man se att X redan börjar bli spänd där. Jag gör mitt bästa för att lösa upp detta. (Jag var väldigt noga innan start att nosgrimman inte satt för hårt). X svarar tyvärr på spänningar genom att öppna munnen, och hon blir helt klart stark i handen. Det är naturligtvis en reaktion hon har när hon befinner sig på en så stor arena och upplever en atmosfär hon inte är van vid. Med det sagt skulle jag säga att hästvälfärd är nummer 1, och i fristil var det 100% korrekt att jag åkte ut. Precis innan Magnus eliminerade mig funderade jag på att dra mig ur då jag kände att hästen var väldigt spänd och det kändes fel att fortsätta med så mycket spänning. Jag vill ha en trevlig upplevelse när vi är ute på fältet och det sista jag vill ha är motsatsen! Jag tror att sporten har kommit långt i och med att man kan elimineras på grund av för mycket spänning - det är helt rätt. Det visar att hästens välmående är mer i fokus. Jag tyckte också att det var jättebra att jag efter elimineringen kunde rida en runda i lugn trav och på så sätt träna med publiken som klappade händerna. Det var bra i den fortsatta processen.”
Nu handlar det inte om vad dom "säger", utan om hur det faktiskt i verkligheten ser ut. En häst som tränats med lätta, mjuka hjälper och är harmoniskt och samspelad med sin ryttare på hemmaplan, skulle tappa det totalt på tävling om dom utöver stressen och miljön där också blev hårt hållna så tungorna blir blåa.

Det är ett systemfel. Dom tränar sina hästar på ett hårdhänt sätt även på hemmaplan. Om dom kunde erkänna det och ändra sitt sätt att träna, även på hemmaplan, så skulle jag hålla med om att dom faktiskt börjar inse problematiken.

Men dom skyller på miljön, stressen på tävlingsplatsen och att hästarna blir "spända". När det i själva verket är så att dom inte har verktygen eller förmågan att hantera denna stress på ett mjukt och för hästen lärorikt och positivt sätt eftersom dom aldrig tränat på det på hemmaplan utan dom har även då tränat på att hålla hårt och kontrollera hästen mekaniskt så fort den blir lite stressad.

DET är problemet. Ett grundproblem. Ett systematiskt problem, eftersom det enda verktyg dom har när hästen blir pressad och spänd, är att hålla hårt i tyglarna och särskilt i stångtygeln.

Som sagt, mina hästar skulle inte tåla denna behandling då dom aldrig utsatts för detta under träning. DET är skillnaden.
 
Som sagt, mina hästar skulle inte tåla denna behandling då dom aldrig utsatts för detta under träning. DET är skillnaden.
Du kan nog liksom inte jämföra dina hästar med hästar i dressyrtoppen, av flera anledningar men en är att de hästar vi svensson har har inte den glöd energi arbetsmotor osv som de i toppen har,och dina är ju mer lufsilufs där det inte finns spändhet om så en raket smäller av bakom dem, det är så oavsett vad du skriver genom åren att många av dem har nära till spändhet fast de hemma mkt väl kan vara avslappnande. Om hästarna hade fått samma spänning hemma pga samma omgivning så hade de såklart kunnat träna in det bättre med avslappning i just denna situation. Går inte heller att jämföra med en som lufsar runt inne på mässan i den lilla paddocken i bästa fall en LB form och ordinärt LB arbete.

Så jag håller inte med dig om att alla rids skit och med hårda hjälper hemma, som du menar med både hand och sporre, det var dit jag ville komma.
 
Vill tillägga. Detta som jag syftar på handlar inte om att "vi andra" aldrig gör fel, aldrig drar för hårt i tyglarna, använder sporrar felaktig eller hamnar i obalans i sadeln. Det jag syftar på är det systematiska dragandet i tyglar och hackande med sporrar och bakåtlutad sits. Det som vi ser på tävlingsbanorna, som satts i system, och jaa, tyvärr även allt för vanligt även i lägre klasser.

För som sagt, om jag tillfälligt rycker tag i tyglarna för hårdhänt så är det kanske en reflexmässig (felaktig) reaktion eller för att undvika ändå större fara/skada som skulle kunna orsakas. Men då är det över på några sekunder. Jag ångar mig alltid. Jag sitter definitivt inte genom ett helt dressyrprogram och blåhåller och hackar med sporrar bara för att hästen är för spänd.

Vi måste liksom diskutera rätt saker här. Skillnaden mellan att vid något enstaka tillfälle hålla för hårt och att sitta och blåhålla mest hela tiden. Skillnaden mellan att under ordnade former utan krav på prestation, lära hästen att hantera stress och press så man slipper använda våld i skarpt läge sen och dom som skyller på att "hästen är spänd" pga miljön/situationen, så jag hade inget val annat än att blåhålla (bokstavligt) och hacka med sporrarna för att hålla igång.

Man har alltid ett val. Valet borde vara att förbereda hästen för det man utsätter den för, utan tvångsmedel och hårdhänt hantering.
 
Du kan nog liksom inte jämföra dina hästar med hästar i dressyrtoppen, av flera anledningar men en är att de hästar vi svensson har har inte den glöd energi arbetsmotor osv som de i toppen har,och dina är ju mer lufsilufs där det inte finns spändhet om så en raket smäller av bakom dem, det är så oavsett vad du skriver genom åren att många av dem har nära till spändhet fast de hemma mkt väl kan vara avslappnande. Om hästarna hade fått samma spänning hemma pga samma omgivning så hade de såklart kunnat träna in det bättre med avslappning i just denna situation. Går inte heller att jämföra med en som lufsar runt inne på mässan i den lilla paddocken i bästa fall en LB form och ordinärt LB arbete.

Så jag håller inte med dig om att alla rids skit och med hårda hjälper hemma, som du menar med både hand och sporre, det var dit jag ville komma.
Som sagt, Det är ju inte särskilt god horsemanship eller djurvälfärd att välja hästar som inte är lämpade för den miljö och den prestation man utsätter dom för heller.

Samtidigt har vi ju sett bevisen för hur illa det är med träningen på hemmaplan också. Sporrar och spön så det blöder, och inspänning med stångbett och piskas fram.

Det gäller kanske inte alla, men hästar är hästar och har dom inte "vants in" på mycket tryck i tygeln innan så skulle inte ens dessa "speciella" hästar på dressyrtoppen mentalt klara av dessa hårda tag plötsligt på tävlingsplatsen sen heller.
 
Vill tillägga. Detta som jag syftar på handlar inte om att "vi andra" aldrig gör fel, aldrig drar för hårt i tyglarna, använder sporrar felaktig eller hamnar i obalans i sadeln. Det jag syftar på är det systematiska dragandet i tyglar och hackande med sporrar och bakåtlutad sits. Det som vi ser på tävlingsbanorna, som satts i system, och jaa, tyvärr även allt för vanligt även i lägre klasser.
Det va nog bra att du klargjorde det lite tydligare då du väldigt ofta hänvisat till dig själv och dina hästar och din ridning som något som helt enkelt inte gör något fel och dessutom är på topp. Dit jag vill komma är att dina hästar- eftersom du nu tar upp det- inte är aktuella för ngn ryttare till GP, och då går det såklart bra att förfasa sig över spändhet och spänning hos GP hästar ( internationellt) på en stor arena. Jag gillar inte blåtungorna som så men tror (och vet till viss del) att det inte är så enkelt att alla dessa ryttare sparkar och drar på heltid hemma, som du menar.
 
Du kan nog liksom inte jämföra dina hästar med hästar i dressyrtoppen, av flera anledningar men en är att de hästar vi svensson har har inte den glöd energi arbetsmotor osv som de i toppen har,och dina är ju mer lufsilufs där det inte finns spändhet om så en raket smäller av bakom dem, det är så oavsett vad du skriver genom åren att många av dem har nära till spändhet fast de hemma mkt väl kan vara avslappnande. Om hästarna hade fått samma spänning hemma pga samma omgivning så hade de såklart kunnat träna in det bättre med avslappning i just denna situation. Går inte heller att jämföra med en som lufsar runt inne på mässan i den lilla paddocken i bästa fall en LB form och ordinärt LB arbete.

Så jag håller inte med dig om att alla rids skit och med hårda hjälper hemma, som du menar med både hand och sporre, det var dit jag ville komma.
Hur vet du det här?
Låter som bortförklaringar och jag är mer på @Fiador s linje. Hästarna är helt klart vana vid den typen av ridning.
Och om de är så extremt spända att de inte gränser rida på annat sätt (glöd, energi och arbetsmotor som du säger) så har de inte på banan att göra.
 
Som sagt, Det är ju inte särskilt god horsemanship eller djurvälfärd att välja hästar som inte är lämpade för den miljö och den prestation man utsätter dom för heller.
Jag tror att många tror att de ska lyckas med att få den häst de har valt att utbilda, med bevisningen spändhet i-med åren och avslappning- o få den mer avslappnad i ridningen , med utbildning och signalsystem, det lyckas verkligen inte alltid. Hästen ska ju "räcka till" till dessa klasser, det är det g få som gör och många faller bort innan, säkert även de som är de värsta spända.
Och jag kan förvisso fortfarande tycka att blåtungor är riktigt illa men då är jag mer inne på att ta bort kandaret, det är ju det som låser fast tungan och käken i det, ja menar det jag håller med ryttarna i är att de måste ändå få träna på stor arena- det är ju inte så enkelt som du menar att man kan träna på allt hemma.
 
Låter som bortförklaringar och jag är mer på @Fiador s linje. Hästarna är helt klart vana vid den typen av ridning.
Och om de är så extremt spända att de inte gränser rida på annat sätt (glöd, energi och arbetsmotor som du säger) så har de inte på banan att göra.

Jag har sett motsatsen så jag vet att där finns, alltså trevlig ridning på vardagsnivå, det kanske är viktigt att framhålla eller ska alla dras över samma kam? låter faktiskt som om det är viktigt för somliga.....

Nja jag menade att grund som glöd, energi, arbetsmotor är ngt som är önskvärt hos en GP häst ( bra byggnad och vinklar osv mm också)- är ingen som väljer att ta ut en såsig lat häst till utbildning- inte ens om byggnaden är fördelaktig- det förstår du väl själv??- och jag menar att då är gränsen till spänning mer hårfin än om du tuffar runt på Brunte som knappt går att få i galopp.
 
Det va nog bra att du klargjorde det lite tydligare då du väldigt ofta hänvisat till dig själv och dina hästar och din ridning som något som helt enkelt inte gör något fel och dessutom är på topp. Dit jag vill komma är att dina hästar- eftersom du nu tar upp det- inte är aktuella för ngn ryttare till GP, och då går det såklart bra att förfasa sig över spändhet och spänning hos GP hästar ( internationellt) på en stor arena. Jag gillar inte blåtungorna som så men tror (och vet till viss del) att det inte är så enkelt att alla dessa ryttare sparkar och drar på heltid hemma, som du menar.
Det behövs ingen "speciell" GP häst för att förstå hur inlärning att tåla mycket tryck går till. Det är liksom det som är problemet här och det är också det vi ser exempel på på tävlingsbanorna sen.

Till skillnad mot att lära in lätthet i kontakten och hjäperna, där hästen vet att en signal betyder något och och därför svarar snabbt och vilkigt på mycket lite känning.

Det är det som är samspel, där hästen lysnar på ryttarens minsta lilla förändring och har lärt sig och känner sig väl till mods med vad det betyder och inte är helt uttjatad och döv pga att trycket och hackande är konstant.

Det har inget med hästryp att göra, funkar lika på alla. Tar kanske bara lite olika lång tid för vissa att bli helt döva.
 
Det behövs ingen "speciell" GP häst för att förstå hur inlärning att tåla mycket tryck går till. Det är liksom det som är problemet här och det är också det vi ser exempel på på tävlingsbanorna sen.
Problemet är givetvis också att det är ganska många av oss som inte varit i närheten att rida sådana hästar- så vad gäller den biten ska du nog va lite tyst. Det är inte så enkelt som du och andras tror, jag gillar inte blåtungor men som sagt , hästarna är inte skogsmullehästar.
Sedan behövs det faktiskt speciella hästar till dessa klasser det kan du väl inte neka till?
 
Det är det som är samspel, där hästen lysnar på ryttarens minsta lilla förändring och har lärt sig och känner sig väl till mods med vad det betyder och inte är helt uttjatad och döv pga att trycket och hackande är konstant.
Jag tycker det är konstigt att du med sådan ihärdighet pratar om samspel och lyssna på minsta lilla förändring hos ryttaren, när du aldrig varit på den nivån själv, inte suttit på en sådan häst knappt ens tävlat, det är önskvärt jag håller med men såklart skitsvårt.
 
Jag vill egentligen inte dra in sådana här jämförelser i denna tråd för det kan lätt bli tolkat som att det ursäktar dålig ridning och hästhantering med att man ”måste” och det vill jag inte tro…. men nu gör jag det ändå och tänker att de flesta kommer läsa det på ett vettigt sätt och inte tro att det ursäktar våldsam ridning.

I Herning var en av mina favoriter vad gäller hästhantering och vad man kallar ”frihetsdressyr” med och hon delade mycket på InstaStory då. Hon hade en jobbig helg eftersom hennes hästar inte riktigt (trots att visningen av banan fungerade) var sig lika och ännu mer belyste hon hur hon själv hanterade det fel med att försöka genomföra delar av uppvisningen trots att hon nog borde fattat att det inte skulle funka. Nu var ju hästarna lösa och utan bett så solklart fick de inga blå tungor men trots att hon är helt suverän och har en fantastisk kontakt med sina hästar så kunde hon inte på ”uppvisning med publik” göra samma saker som hemma, och även hon blev i den situationen mänsklig och försökte genomföra saker med press när kommunikationen inte fungerade.

Såklart stor skillnad, men jag älskar ändå hur hon skrev om det (och precis som ryttarna som granskades i Sportbladet var hon tydlig med att hon gjorde fel och att det var dumt) och att det ändå gav en liten inblick i att det även för tävlingsekipagen antagligen är så att de tränar lätt och bra hemma men det är inte lika lätt på tävlingsbanan.
 
Värsta med denna diskussion är att jag varken sett Falsterbo, SSIHS eller Göteborg 🫣
Inte orkar engagera mig i dressyren sen jag såg Grand Prix i OS, och har väl insett att den ”dressyr” jag själv håller på med (och tävlar lite i) är en helt annan sport än DRESSYR på världselit nivå. Hoppas att känslan av att vilja kolla på, stötta och imponeras av topp sporten återkommer med tiden, men jag känner mig lite sviken av den eftersom hela denna debatt blivit så konstig av att JAG känner mig anklagad av vad DEM gör och hur de agerar? Borde det inte vara proffsryttarna som gör att en stel kontorsråtta som rider fyra timmar i veckan och inte orkar en hel diagonal ökad trav är ursäktad för att jag iaf ”försöker” medan man beundrande kan se på dem som lägger hela sitt liv på att bli bra på detta?
Istället känns det tvärtom. Som att vi ska försvara sporten medan dem inte bryr sig om kritiken?
 
Iaf inom hoppningen tror jag att en del har med sig unghästar eller oerfarna hästar på stora meetings och hoppar en liten klass eller bara är med som miljöträning. Samma sak med trav och galopp. De står uppstallade vid banan och går något lopp med inte så mycket publik så att de kan vänja sig vid stämningen.

Kanske fler dressyrryttare ska ta med sig sina hästar till GHS och liknande internationella meetings. Vet inte hur många dressyrklasser som finns men säg en LB nivå med vanlig betsling vore en idé, så de kan vänja sig vid stämningen. Jag inser att det kanske inte är genomförbart mtp kostnad och plats i stallen.
 
Jag vill egentligen inte dra in sådana här jämförelser i denna tråd för det kan lätt bli tolkat som att det ursäktar dålig ridning och hästhantering med att man ”måste” och det vill jag inte tro…. men nu gör jag det ändå och tänker att de flesta kommer läsa det på ett vettigt sätt och inte tro att det ursäktar våldsam ridning.

I Herning var en av mina favoriter vad gäller hästhantering och vad man kallar ”frihetsdressyr” med och hon delade mycket på InstaStory då. Hon hade en jobbig helg eftersom hennes hästar inte riktigt (trots att visningen av banan fungerade) var sig lika och ännu mer belyste hon hur hon själv hanterade det fel med att försöka genomföra delar av uppvisningen trots att hon nog borde fattat att det inte skulle funka. Nu var ju hästarna lösa och utan bett så solklart fick de inga blå tungor men trots att hon är helt suverän och har en fantastisk kontakt med sina hästar så kunde hon inte på ”uppvisning med publik” göra samma saker som hemma, och även hon blev i den situationen mänsklig och försökte genomföra saker med press när kommunikationen inte fungerade.

Såklart stor skillnad, men jag älskar ändå hur hon skrev om det (och precis som ryttarna som granskades i Sportbladet var hon tydlig med att hon gjorde fel och att det var dumt) och att det ändå gav en liten inblick i att det även för tävlingsekipagen antagligen är så att de tränar lätt och bra hemma men det är inte lika lätt på tävlingsbanan.
I en diskussion måste man ju få lyfta lite olika aspekter. Jag tycker det är viktigt att belysa vad problemet handlar om så att man inte förminskar dom konsekvenser den här usla ridningen leder till för hästarna.

Det handlar alltså inte om att inte förstå att det är skillnad på prestation på hemmaplan och på tävling. För det är det ju för dom flesta. Men då pratar vi skillnad i prestation, som i att hästen tar ett galoppsprång i travökningen, hoppar jämfota i galopp piruetterna, eller rör sig för mycket framåt i piaffen tex, inte att den pga "tävlingsmiljön" måste ridas med järnhand så att tungorna blir blå.

Detta enorma tryck har hästen högst troligt vants vid redan på hemmaplan, annars skulle den få tokspel på tävlingsbanan om den "plötsligt" skulle tåla detta enorma och smärtsamma tryck, i synnerhet i kombination med den press tävlingsmiljön orsakar.

Det är liksom skillnad i att missa i momenten pga stress/press, som man kanske inte gör på hemmaplan, mot att plötsligt börja rida med enormt tryck i tyglarna på tävling, som man inte gör hemma. Det liksom går inte ihop sig. En häst som är skolad med lätta hjälper TÅL INTE dessa enorma tryck och skulle inte prestera öht på tävling oavsett miljön.

Kejsaren är tyvärr spritt språngandes naken och ryttarna ljuger sig lika blåa som hästarnas tungor. Tyvärr.
 
Var är länsstyrelsen och djurskyddet när sånt här pågår? Varför händer det inget? Har man minsta lilla avvikelse på takhöjd och/eller boxstorlek så blir man ålagd med vite att åtgärda eller avveckla. Men här får rent djurplågeri pågå inför öppen ridå.

Ryttarna borde få djurförbud (i Sverige) och arrangörerna borde få stora böter och tvingas stänga tills dess man kan garantera att hästarna tävlas utan att plågas. För nu får det väl snart ändå vara nog? Hur svårt kan det vara?
 
Var är länsstyrelsen och djurskyddet när sånt här pågår? Varför händer det inget? Har man minsta lilla avvikelse på takhöjd och/eller boxstorlek så blir man ålagd med vite att åtgärda eller avveckla. Men här får rent djurplågeri pågå inför öppen ridå.

Ryttarna borde få djurförbud (i Sverige) och arrangörerna borde få stora böter och tvingas stänga tills dess man kan garantera att hästarna tävlas utan att plågas. För nu får det väl snart ändå vara nog? Hur svårt kan det vara?
Det som beskrivs är djurplågeri vilket är ett brott, som måste utredas av polisen. Skulle nog säga att det är fritt fram att anmäla för vem som helst.

(Och nej så lätt får du inte ett vitesföreläggande).
 
Var är länsstyrelsen och djurskyddet när sånt här pågår? Varför händer det inget? Har man minsta lilla avvikelse på takhöjd och/eller boxstorlek så blir man ålagd med vite att åtgärda eller avveckla. Men här får rent djurplågeri pågå inför öppen ridå.
Det stämmer inte, dels är det inte minsta lilla avvikelse som gäller, dessutom ges föreläggande om åtgärd utan vite först, tom utan efterföljande kontroll.
 

Liknande trådar

Hoppning Såg idag en blå tunga på hopphäst på GHS. Syntes tydligt från min plats i TV-soffan- Såg också hästar som gapade med skarpa bett i...
Svar
18
· Visningar
1 525
Senast: Shaggy
·
Fritid Jag har vunnit fribiljetter till GHS i morgon, torsdag. Tyvärr har jag själv inga möjligheter att gå men kanske någon annan vill ha dem...
Svar
10
· Visningar
942
Senast: Cambrie
·
Dressyr Tack för tipset. Han är ju verkligen helt annorlunda än de flesta inom dressyren. Väldigt uppfriskande. Han kommer nog igång och... 2 3 4
Svar
72
· Visningar
3 267
Senast: Mirtai
·
  • Artikel Artikel
Hästnyheter Välkommen på en inspirationsdag i dressyr med Mats Eriksson. Dagen vänder sig till dig som är verksam som ridlärare på ridskola.
Svar
0
· Visningar
64
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp