Ska influensers rädda Sveriges dressyr? (Utbruten ur ny förbundskapten?)

[skiesabove]

Men då ger du ju lite rätt till vad som sades på @Fiorano :s domarkurs där man menade att problemet var att man kunde ses som djurplågare om man tävlade?
Jag förkastade den förklaringsmodellen men är ju också en av de som fortfarande tävlar, medan du inte tävlar och verkar hålla med om den?
Så då kanske de har bra koll på läget, och kanske kommer med bra idéer för att göra att denna grupp vill komma tillbaka till tävlingsbanorna igen?

Läste du mitt senaste inlägg? Jag anser att vi måste börja med att öppet erkänna, både tävlande och icke-tävlande, att vi gör val gällande hästarna som är för vår egen skull, inte deras. Vi gör en hel del val som har med identitet att göra, vem vi vill bli sedd som / hur vi vill se oss själva. Även i de "mjukaste" av klickercirklar förekommer det ego och identitet, och människofokuserade val.

Och det är inte till hästens gagn, att försöka dela upp världen i svart-vitt.

Men för att prata specifikt om tävling: varför kan vi inte börja luska i hur "tävlingsfri tävling" skulle kunna se ut? Där vi behåller de positiva bitarna, vidareutvecklar, och hittar ett nytt sätt att umgås tillsammans som hästmänniskor?

Varför kan vi inte träffas, göra ridprov (så att man har tydliga mål att utvecklas mot, och feedback på vad vi behöver förbättra), fika, och ha en trevlig dag tillsammans?

Varför ska vi bidra till tävlingsindustrin, där den stora majoriteten av oss (kanske varenda bukefalist) ändå aldrig kommer att komma in på toppnivån av pyramidspelet? Den nivån är inte till för oss vanligt folk, den mängden pengar är vi inte födda in i / gifta in i. Vad är det för poäng med att leka "låtsas-elit"?

Varför ska vi vanliga människor jaga rankning mot varandra? Är det verkligen bra för oss? Och om man nu är så himla sugen på att få känna sig bättre än någon annan, varför blanda in djuren i det? Det finns många tävlingsformer för människa mot människa, även online.

Jag säger alltså inte att alla som tävlar är djurplågare, det är en rätt så ointelligent take. Men jag säger att om man tävlar, så gör man det för sin egen skull - och då är det jävligt viktigt att man är extremt noga med att det inte påverkar ens häst negativt.

 

[settis]

Läste du mitt senaste inlägg? Jag anser att vi måste börja med att öppet erkänna, både tävlande och icke-tävlande, att vi gör val gällande hästarna som är för vår egen skull, inte deras. Vi gör en hel del val som har med identitet att göra, vem vi vill bli sedd som / hur vi vill se oss själva. Även i de "mjukaste" av klickercirklar förekommer det ego och identitet, och människofokuserade val.

Och det är inte till hästens gagn, att försöka dela upp världen i svart-vitt.

Men för att prata specifikt om tävling: varför kan vi inte börja luska i hur "tävlingsfri tävling" skulle kunna se ut? Där vi behåller de positiva bitarna, vidareutvecklar, och hittar ett nytt sätt att umgås tillsammans som hästmänniskor?

Varför kan vi inte träffas, göra ridprov (så att man har tydliga mål att utvecklas mot, och feedback på vad vi behöver förbättra), fika, och ha en trevlig dag tillsammans?

Varför ska vi bidra till tävlingsindustrin, där den stora majoriteten av oss (kanske varenda bukefalist) ändå aldrig kommer att komma in på toppnivån av pyramidspelet? Den nivån är inte till för oss vanligt folk, den mängden pengar är vi inte födda in i / gifta in i. Vad är det för poäng med att leka "låtsas-elit"?

Varför ska vi vanliga människor jaga rankning mot varandra? Är det verkligen bra för oss? Och om man nu är så himla sugen på att få känna sig bättre än någon annan, varför blanda in djuren i det? Det finns många tävlingsformer för människa mot människa, även online.

Jag säger alltså inte att alla som tävlar är djurplågare, det är en rätt så ointelligent take. Men jag säger att om man tävlar, så gör man det för sin egen skull - och då är det jävligt viktigt att man är extremt noga med att det inte påverkar ens häst negativt.

Som jag tidigare skrivit behöver inte det ena utesluta det andra. Är väl jättebra om man ordnar med såna träffar du beskriver och de som inte har tävling som mål hittar en gemenskap och trevliga stunder i dessa träffar.

Mitt mål är GP och jag tror att jag och Bollen inom två år kan starta det. Men jag har inga ambitioner att rida stora tävlingar eller komma in i ett landslag. Jag är nöjd om jag kan få rida på ”vanliga” 3*iga tävlingar och någon gång i livet få starta GP på min egna häst jag köpt för 25,000kr som tvååring och kunnat göra en resa mot svår klass med utan tidigare erfarenhet i dessa klasser. Jag tycker det är skithäftigt nu när han lärt sig göra ettor och att det är just jag som lärt honom det.

Jag förstår liksom inte varför du tycker att vi glada amatörer inte ska få ha drömmar om att lyckas på tävlingsbanan för att vi inte kommer bli proffs och kan mäta oss med toppskiktet? Jag har inget intresse av att leka låtsaselit men mitt mål är ändå GP och det tror jag faktiskt att även om jag inte är speciellt rik eller har stora resurser ska kunna göra om vi får hålla oss friska. Och vill man bli bäst i lätt klass, varför är det så fel?

För hästarnas del borde det liksom inte bli någon skillnad om jag åker och gör ridprov eller tester där min förmåga bedöms eller om jag tävlar? Man åker väl på båda sakerna för att göra sitt bästa när det handlar om att bedömas och utvecklas? Hur blir det skillnad för hästen på en sån ritt? Kanske är trög men jag fattar liksom inte.

 

[MiniLi]

Men för att prata specifikt om tävling: varför kan vi inte börja luska i hur "tävlingsfri tävling" skulle kunna se ut? Där vi behåller de positiva bitarna, vidareutvecklar, och hittar ett nytt sätt att umgås tillsammans som hästmänniskor?

Varför kan vi inte träffas, göra ridprov (så att man har tydliga mål att utvecklas mot, och feedback på vad vi behöver förbättra), fika, och ha en trevlig dag tillsammans?

Jag kanske är lite trög och missar något, men det här finns ju redan? Det är väldigt populärt och arrangeras rätt frekvent.

Varför ska vi bidra till tävlingsindustrin, där den stora majoriteten av oss (kanske varenda bukefalist) ändå aldrig kommer att komma in på toppnivån av pyramidspelet? Den nivån är inte till för oss vanligt folk, den mängden pengar är vi inte födda in i / gifta in i. Vad är det för poäng med att leka "låtsas-elit"?

Varför ska vi vanliga människor jaga rankning mot varandra? Är det verkligen bra för oss? Och om man nu är så himla sugen på att få känna sig bättre än någon annan, varför blanda in djuren i det? Det finns många tävlingsformer för människa mot människa, även online.

Lite tråkig syn på människor som gillar tävlingsmomentet? Vem leker låtsas-elit? Vad betyder det ens? Man kan ju gilla tävlingsmomentet utan att behandla sitt djur illa och utan att ha någon öndkan om att tillhöra eliten?

 

[settis]

blev visst dubbelpost

 

[skiesabove]

Som jag tidigare skrivit behöver inte det ena utesluta det andra. Är väl jättebra om man ordnar med såna träffar du beskriver och de som inte har tävling som mål hittar en gemenskap och trevliga stunder i dessa träffar.

Mitt mål är GP och jag tror att jag och Bollen inom två år kan starta det. Men jag har inga ambitioner att rida stora tävlingar eller komma in i ett landslag. Jag är nöjd om jag kan få rida på ”vanliga” 3*iga tävlingar och någon gång i livet få starta GP på min egna häst jag köpt för 25,000kr som tvååring och kunnat göra en resa mot svår klass med utan tidigare erfarenhet i dessa klasser. Jag tycker det är skithäftigt nu när han lärt sig göra ettor och att det är just jag som lärt honom det.

Jag förstår liksom inte varför du tycker att vi glada amatörer inte ska få ha drömmar om att lyckas på tävlingsbanan för att vi inte kommer bli proffs och kan mäta oss med toppskiktet? Jag har inget intresse av att leka låtsaselit men mitt mål är ändå GP och det tror jag faktiskt att även om jag inte är speciellt rik eller har stora resurser ska kunna göra om vi får hålla oss friska. Och vill man bli bäst i lätt klass, varför är det så fel?

För hästarnas del borde det liksom inte bli någon skillnad om jag åker och gör ridprov eller tester där min förmåga bedöms eller om jag tävlar? Man åker väl på båda sakerna för att göra sitt bästa när det handlar om att bedömas och utvecklas? Hur blir det skillnad för hästen på en sån ritt? Kanske är trög men jag fattar liksom inte.

Skulle du inte bli lika glad av att få rida GP för domare, få ett privat protokoll med din procent, och en plakett om ni klarade godkänd procent? Då har ni ju klarat målet.

Måste det finnas en lista inblandad?

För hästarna är skillnaden att en stor andel människor inte klarar av att balansera den egna driften/lusten i tävlandet, och gör val som kompromissar med hästens fysiska och mentala hälsa alltför mycket.

Så det är inte för att peka ut enskilda ryttare, utan för att skydda alla hästar, som jag föreslår att vi börjar utforska andra sätt att "utöva sporten".

 

[tara]

Som jag tidigare skrivit behöver inte det ena utesluta det andra. Är väl jättebra om man ordnar med såna träffar du beskriver och de som inte har tävling som mål hittar en gemenskap och trevliga stunder i dessa träffar.

Mitt mål är GP och jag tror att jag och Bollen inom två år kan starta det. Men jag har inga ambitioner att rida stora tävlingar eller komma in i ett landslag. Jag är nöjd om jag kan få rida på ”vanliga” 3*iga tävlingar och någon gång i livet få starta GP på min egna häst jag köpt för 25,000kr som tvååring och kunnat göra en resa mot svår klass med utan tidigare erfarenhet i dessa klasser. Jag tycker det är skithäftigt nu när han lärt sig göra ettor och att det är just jag som lärt honom det.

Jag förstår liksom inte varför du tycker att vi glada amatörer inte ska få ha drömmar om att lyckas på tävlingsbanan för att vi inte kommer bli proffs och kan mäta oss med toppskiktet? Jag har inget intresse av att leka låtsaselit men mitt mål är ändå GP och det tror jag faktiskt att även om jag inte är speciellt rik eller har stora resurser ska kunna göra om vi får hålla oss friska. Och vill man bli bäst i lätt klass, varför är det så fel?

För hästarnas del borde det liksom inte bli någon skillnad om jag åker och gör ridprov eller tester där min förmåga bedöms eller om jag tävlar? Man åker väl på båda sakerna för att göra sitt bästa när det handlar om att bedömas och utvecklas? Hur blir det skillnad för hästen på en sån ritt? Kanske är trög men jag fattar liksom inte.

Du är duktig om du ridit upp din egen häst. Jätteduktig verkligen men om du tävlar och tränar regelbundet som krävs för komma upp i gp- nivå så har du ganska mycket pengar. Bara sadel ochkläder går på 60 lapp skulle jag tro, Kärra 100 osv i engångskostnader sen har du foder löpande. Sen rörelsekostnader med bensin alla ridhusavgifter och träningar, boende på tävlingar. Lätt att du kommer upp i 100-200 tusen på året, dvs om du snålar. Det är mycket pengar för de flesta på en hobby och då är inte tiden som du och dina kära lägger inräknat.

 

[MiniLi]

Skulle du inte bli lika glad av att få rida GP för domare, få ett privat protokoll med din procent, och en plakett om ni klarade godkänd procent? Då har ni ju klarat målet.

Måste det finnas en lista inblandad?

Frågar igen eftersom jag tror att jag missar något - hur skiljer sig detta från programridning/pnr? Det går ju exakt till så som du beskriver. Ofta riktig domare, man väljer program själv och det brukar dessutom finnas tid avsatt så att man kan få göra om något vid behov + att domaren brukar ge muntliga kommentarer utöver de man får i protokollet.

 

[ginnies]

Ta tex det där med bettlöst, när det infördes i de lätta klasserna så var det ivf två klubbar i mitt område som fixade med klasser, ingen anmälde. Varför kom inte folk? Nä vi vill tävla mot alla andra hörde man på nätet. Men varför ställde man inte upp och visade att hallå här är vi?

Eller ordnade egna tillställningar? Nej en massa liv för ingenting tyckte jag att det var.

Grundorsaken va att de flesta ville rida bettlöst på de alternativ som inte blev godkända, ex hack, de ville ha hävstången så hästen krökte på nacken .

 

[settis]

Du är duktig om du ridit upp din egen häst. Jätteduktig verkligen men om du tävlar och tränar regelbundet som krävs för komma upp i gp- nivå så har du ganska mycket pengar. Bara sadel ochkläder går på 60 lapp skulle jag tro, Kärra 100 osv i engångskostnader sen har du foder löpande. Sen rörelsekostnader med bensin alla ridhusavgifter och träningar, boende på tävlingar. Lätt att du kommer upp i 100-200 tusen på året, dvs om du snålar. Det är mycket pengar för de flesta på en hobby och då är inte tiden som du och dina kära lägger inräknat.

Tack det var fina ord. Jag känner mig inte värst duktig utan mest att jag har tur som har en sån lättlärd och tålig häst Det är en bit kvar till GP, hoppas kunna starta intermediare A med godkänt i år samt prova intermediare 2 är målet.

Jättemycket pengar vet jag inte? Jag har en månadslön på ca 40’ före skatt. Min sadel kostade 38’ och transporten har jag haft i över 10 år och den kostade 60’ i inköp. Jag hyr ett stall till mina hästar och har en väldigt snäll sambo som hjälper till när det behövs

Men jag väljer också bort ganska mycket i mitt liv som kostar pengar. Åker vi på resa eller gör något extra är det ju min sambo som betalar. Jag har liksom noll på mitt sparande konto. Och då menar jag det.

Så egentligen för min ekonomis skull skulle jag behöva göra mig av med mina två gossehästar och bara ha bollen.

mycket pengar vet jag inte om jag har men helt klart lägger jag mycket av mina pengar jag tjänar på mina hästar

 

[settis]

Skulle du inte bli lika glad av att få rida GP för domare, få ett privat protokoll med din procent, och en plakett om ni klarade godkänd procent? Då har ni ju klarat målet.

Måste det finnas en lista inblandad?

För hästarna är skillnaden att en stor andel människor inte klarar av att balansera den egna driften/lusten i tävlandet, och gör val som kompromissar med hästens fysiska och mentala hälsa alltför mycket.

Så det är inte för att peka ut enskilda ryttare, utan för att skydda alla hästar, som jag föreslår att vi börjar utforska andra sätt att "utöva sporten".

Klart jag skulle bli glad om jag kunde genomföra en godkänd GP på en programridning, det skulle jag även bli om jag kunde göra på en träning för min tränare som inte är domare och det kom med på film.

Men i längden skulle jag inte vara nöjd med det. Utan jag skulle vilja ut och tävla.

Jag förstår vad du menar men jag tror inte att ta bort all tävling för det misstänker ja att du menar och inte bara dressyrtävling skulle göra att alla hästar får det bra. Det förekommer skit på olika sätt hos alla nivåer och det kommer man inte få bort för att man plockar bort tävlingmomentet.

 

[settis]

Grundorsaken va att de flesta ville rida bettlöst på de alternativ som inte blev godkända, ex hack, de ville ha hävstången så hästen krökte på nacken .

Ja precis. Och det är ju en konstig inställning tycker jag

 

[ginnies]

Klart jag skulle bli glad om jag kunde genomföra en godkänd GP på en programridning, det skulle jag även bli om jag kunde göra på en träning för min tränare som inte är domare och det kom med på film.

Man vill väl veta hur man står sig i bedömning i jämförelse med andras ridning, andra hästars utbildning och kvaliteer. Sen är det ju ingen hemlighet att programridning generellt ligger lite högre i poängbedömningen så för den sakens skull är det ju ointressant ( dessutom inte så ofta det är svårklassdomare på programridning), varför? finns säkert flera anledningar men jag gissar på 2, en är att domaren som regel inte får den mer stabila jämförelsegrund som en klass ger, en annan är att programridning är lite mer personlig, domaren vill lite x peppa på, vilket inte är fel, men kanske då ibland ger lite högre på något som är på väg dit men inte hade räckt på tävling.

Jag förstår inte riktigt att just programridning skulle vara snällare för hästar? mer än att de får åka hem typ direkt, vilket väl inte alla kan göra på tävling.

@skiesabove , den där farten och fläkten du pratar gott om i WE ska man nog tänka över lite, det är verkligen inte alla hästar som rids med fart som kan göra det med mjuka hjälper som jag antar du eftersträvar, utan det blir bryskt , hårdhänt och ryckigt.

 

[ginnies]

Ja precis. Och det är ju en konstig inställning tycker jag

Det är väldigt få- nära ingen- som då ville visa upp en häst utan hävstång och då en låtsaskrok i nacken, utan att hästen då skulle gå med då ett gdk huvudlag och vara hur långa som helst och poäng efter det. Riktigt kul med din häst !, duktigt och ambitiöst.

 

[skiesabove]

Man vill väl veta hur man står sig i bedömning i jämförelse med andras ridning, andra hästars utbildning och kvaliteer.

Varför?

 

[settis]

Man vill väl veta hur man står sig i bedömning i jämförelse med andras ridning, andra hästars utbildning och kvaliteer. Sen är det ju ingen hemlighet att programridning generellt ligger lite högre i poängbedömningen så för den sakens skull är det ju ointressant ( dessutom inte så ofta det är svårklassdomare på programridning), varför? finns säkert flera anledningar men jag gissar på 2, en är att domaren som regel inte får den mer stabila jämförelsegrund som en klass ger, en annan är att programridning är lite mer personlig, domaren vill lite x peppa på, vilket inte är fel, men kanske då ibland ger lite högre på något som är på väg dit men inte hade räckt på tävling.

Jag förstår inte riktigt att just programridning skulle vara snällare för hästar? mer än att de får åka hem typ direkt, vilket väl inte alla kan göra på tävling.

@skiesabove , den där farten och fläkten du pratar gott om i WE ska man nog tänka över lite, det är verkligen inte alla hästar som rids med fart som kan göra det med mjuka hjälper som jag antar du eftersträvar, utan det blir bryskt , hårdhänt och ryckigt.

Håller med i det du skriver!

Tack för snälla ord i ditt andra inlägg Det har verkligen varit en otrolig resa från att varit livrädd och gråtit på hästryggen till att kunna bränna ettor för glatta livet och få placeringar i intermediare 1 och sikta mot GP. Det trodde nog inte många och kanske inte jag själv heller. Och allra minst fattar nog Bollen idag smet han in i andra hagen och spelade allan och jag svor över honom men lika glad är han för det. Älskade knäppgök

 

[Fiorano]

Lite sammanfattande tankar kring olika inlägg.

PnR finns för de som vill checka av sin utveckling och få bedömning utan tävlingsmomentet. En fördel är att en oftast får mer med sig vad som behövs tränas på och även lite tips hur en ska tänka i programmet.

Gillar tanken på märkestagning! Det har som försvunnit alldeles men är verkligen en väldigt rolig idé som jag ska se om vi kan göra nåt av på våra tävlingar. Tror faktiskt att få ungdomar ens vet att det finns märken att ta.

Sen generellt så tycker Jag att tävling är roligt och det är därför jag tävlar. Visst att hästarna ibland går upp i stress på ett annat sätt än om de bara skulle gå i hagen. Men samtidigt är hästar makalösa djur som vänjer sig och tom tycker situationer som först var läskiga faktiskt blir roliga. Just den utvecklingen hur hästar växer med självförtroende och trygghet är bland det roligaste som finns!

Jag tror o h känner dock att det måste komma nån satsning, redas ut varför de medelålders damerna väljer att tävla mindre. Vi hästmänniskor är rätt fantastiska på att prioritera det vi tycker är roligt. Så jag tror att OM tävlandet varit tillräckligt attraktivt hade det kommit startande.

 

[skiesabove]

Lite sammanfattande tankar kring olika inlägg.

PnR finns för de som vill checka av sin utveckling och få bedömning utan tävlingsmomentet. En fördel är att en oftast får mer med sig vad som behövs tränas på och även lite tips hur en ska tänka i programmet.

Gillar tanken på märkestagning! Det har som försvunnit alldeles men är verkligen en väldigt rolig idé som jag ska se om vi kan göra nåt av på våra tävlingar. Tror faktiskt att få ungdomar ens vet att det finns märken att ta.

Sen generellt så tycker Jag att tävling är roligt och det är därför jag tävlar. Visst att hästarna ibland går upp i stress på ett annat sätt än om de bara skulle gå i hagen. Men samtidigt är hästar makalösa djur som vänjer sig och tom tycker situationer som först var läskiga faktiskt blir roliga. Just den utvecklingen hur hästar växer med självförtroende och trygghet är bland det roligaste som finns!

Jag tror o h känner dock att det måste komma nån satsning, redas ut varför de medelålders damerna väljer att tävla mindre. Vi hästmänniskor är rätt fantastiska på att prioritera det vi tycker är roligt. Så jag tror att OM tävlandet varit tillräckligt attraktivt hade det kommit startande.

Jag har ingen statistik att stötta det här mot, bara anekdotisk erfarenhet, men det verkar som att det är för att det finns andra alternativ nu. Det är gott om medelålders tanter och fullbokat på clinics/kurser i klassisk dressyr, akademisk ridkonst, klickerträning, med mera.

Själv kan jag tänka mig att prova tävla för att ha ett mål att jobba mot och få en bedömning, men jag skulle väldigt gärna slippa hela grejen med resultatlistor och de folk som går igång på att få vara "bättre" än någon annan. Jag vill göra aktiviteter som gynnar mig och hästen som ekipage i vår utveckling, och det är liksom helt orelevant att bli jämförd mot andra ekipage.

Jag är själv inte riktigt medelålders än, men om några år så .

Min poäng är alltså att jag ser en outnyttjad nisch, en möjlighet till en ny sorts aktivitet, där vi tar bort det som skapar negativitet, press och stress, men behåller det positiva (träffas, mål, individuell utvärdering).

"Men skapa din egen förening då" säger en del - men det vore väl tråkigt om inte den väl etablerade jättestora föreningen med enorma resurser i form av anslutna anläggningar och domare får vara med på den här resan? Varför måste det bli konkurrens? Varför inte bygga på den äldre traditionen av ryttarmärken och välkomna tillbaks tidigare medlemmar, som numera inte vill vara med för att det inte erbjuds alternativ för dom?

 

[tara]

Tack det var fina ord. Jag känner mig inte värst duktig utan mest att jag har tur som har en sån lättlärd och tålig häst Det är en bit kvar till GP, hoppas kunna starta intermediare A med godkänt i år samt prova intermediare 2 är målet.

Jättemycket pengar vet jag inte? Jag har en månadslön på ca 40’ före skatt. Min sadel kostade 38’ och transporten har jag haft i över 10 år och den kostade 60’ i inköp. Jag hyr ett stall till mina hästar och har en väldigt snäll sambo som hjälper till när det behövs

Men jag väljer också bort ganska mycket i mitt liv som kostar pengar. Åker vi på resa eller gör något extra är det ju min sambo som betalar. Jag har liksom noll på mitt sparande konto. Och då menar jag det.

Så egentligen för min ekonomis skull skulle jag behöva göra mig av med mina två gossehästar och bara ha bollen.

mycket pengar vet jag inte om jag har men helt klart lägger jag mycket av mina pengar jag tjänar på mina hästar

Väl svarat. Jo, att ha barn kostar väl en miljon sammanlagt och gåpå melodifestivalen kostar väl 1200kr för en lyssnarplats ungefär så när du redovisar kostnaderna så generöst så fattar jag med. Säljer du gosebollarna så kanske du inte kan ha eget stall. Eget stall och bra, billigt hö gör extremt mycket för kostnaderna. Ingen parkeringskostnaf för kärran t ex. Bra veterinär, välskötta hästar och tur med skador och med enbart vaccineringskostnad per år. Någon medryttare och gubben som hjälper till. Absolut det fungerar. Lycka till, håller tummar.

 

[Fiorano]

Jag har ingen statistik att stötta det här mot, bara anekdotisk erfarenhet, men det verkar som att det är för att det finns andra alternativ nu. Det är gott om medelålders tanter och fullbokat på clinics/kurser i klassisk dressyr, akademisk ridkonst, klickerträning, med mera.

Själv kan jag tänka mig att prova tävla för att ha ett mål att jobba mot och få en bedömning, men jag skulle väldigt gärna slippa hela grejen med resultatlistor och de folk som går igång på att få vara "bättre" än någon annan. Jag vill göra aktiviteter som gynnar mig och hästen som ekipage i vår utveckling, och det är liksom helt orelevant att bli jämförd mot andra ekipage.

Jag är själv inte riktigt medelålders än, men om några år så .

Min poäng är alltså att jag ser en outnyttjad nisch, en möjlighet till en ny sorts aktivitet, där vi tar bort det som skapar negativitet, press och stress, men behåller det positiva (träffas, mål, individuell utvärdering).

"Men skapa din egen förening då" säger en del - men det vore väl tråkigt om inte den väl etablerade jättestora föreningen med enorma resurser i form av anslutna anläggningar och domare får vara med på den här resan? Varför måste det bli konkurrens? Varför inte bygga på den äldre traditionen av ryttarmärken och välkomna tillbaks tidigare medlemmar, som numera inte vill vara med för att det inte erbjuds alternativ för dom?

Men det du beskriver finns ju? Precis som du säger finns kurser, clinics och träningar om en är ute efter gemenskap utan tävling. Har sett att "Ride and Dine" har blivit populärt och en sån weekend kostar mycket mer än en tävling. Köper som helt att en hellre prioriterar en sån helg än tävling faktiskt.

 

[skiesabove]

Men det du beskriver finns ju? Precis som du säger finns kurser, clinics och träningar om en är ute efter gemenskap utan tävling. Har sett att "Ride and Dine" har blivit populärt och en sån weekend kostar mycket mer än en tävling. Köper som helt att en hellre prioriterar en sån helg än tävling faktiskt.

Ja precis, det finns (jag åker själv på såna aktiviteter) - men mycket av det är utanför SvRF och i mindre grupper. Vill man få tillbaks mer folk in i förbundets verksamhet så tror jag alltså på att börja erbjuda fler alternativ till tävlingen.

En billigare "rid och fika" kanske ?