Du kan utläsa att det finns rädslor och osäkerhet i rasklubbens BHP (2017):
"Diagrammets medelvärde visar att det inom rasen dansk-svensk gårdshund förekommer ett visst mått av rädsla /osäkerhet "...
"Det framgår att hos somliga individer av rasens syns såväl sociala som miljöbetingade rädslor. Därutöver noteras varierande grad av nyfikenhet för rasen. Som uppfödare/rasklubb bör man vara medveten om variationen inom rasen och inför ex ett avelsbeslut studera respektive individs utfall. Därutöver bör hänsyn tas till familjebilden. Det kan vara av intresse för klubben att följa utvecklingen för beskrivarnas sammanfattande uttalande för BPH-beskrivna hundar födda olika år."
….."drygt 10 % är skottberörda... Skottmomentet är frivilligt och hundägaren/föraren bestämmer själv om hunden ska göra det. Av de 205 gårdshundar som kommit till start har 177 genomfört skottmomentet, det vill säga ca 86 %. ... Det finns anledning att förmoda att de hundägare som väljer bort skottmomentet redan på förhand har kännedom om att deras hundar är skottberörda."
https://www.skk.se/globalassets/dok...lys/200-analys-bph-dansk-svensk-gardshund.pdf
De främmande dansk-svenska gårdshundar jag mött har varit reserverade och uppträtt osäkert och gärna gömt sig bakom sin ägare. Inte aggressiva på något sätt, utan de har gett ett lite ängsligt uttryck. Helt ok som sällskapshund och det finns fördelar med det beteendet.
Det finns nyare studier vid Sussex universitet som visar att hästar är väldigt känsliga och har förmåga att känna av oro och läsa av ansiktsuttryck hos människor. När hästen t ex såg ett argt ansikte så ökade deras hjärtfrekvens. De kan visa empati för andra hästar, hundar, apor och mulor.
Sannolikt känner de av känslor hos djur som de lever tillsammans med.
På olika hundforum har jag de senaste åren läst om rädslor och osäkerhet hos dansk-svensk gårdshund. Jag har varit lite intresserad av rasen och är det fortfarande, men jag ska ju inte ha den som stallhund. Kanske att det blivit bättre på senare år när fler börjat mentalbeskriva sina hundar?
I facebookgrupper finns ofta omplaceringar av vuxna dsg och man kan läsa att många omplaceras pga osäkerhet och rädslor eller att de inte funkar med familjens andra hund. Ägarna vill omplacera till någon som bor i ett eget hus, helst är hemma på dagarna och inte till en småbarnsfamilj.