GAD?

Jag undrar om jag kan ha fått GAD. Oroar mig ständigt för min ekonomi och hur jag ska kunna få ett okej liv som pensionär. Tanken på hur min pension blir har nog funnits med mig i kanske 15 år eller så. Jag tänker att allt kommer att gå åt helvete när jag blir pensionär för jag har inte jobbat så mycket och har knappt någon tjänstepension. Jag har ju levt på tidsbegränsad sjukersättning och bostadstillägg och pengarna räcker inte då. Så jag gör back-up planer. Tänker hela tiden på hur jag ska klara mig. Hur jag ska kunna tjäna extra och att jag ska odla för att kunna påverka min matkostnad. Idag har jag suttit och och googlat på garantipension, bostadstillägg m.m. För att se vad jag behöver klara mig på. Oron har inte minskat.

 

[Wille]

Kollade vad konsumentverket tycker att saker och ting kostar. Jag landade på 9550 kronor per månad. Boendekostnad, resor, tandvård och medicinkostnader tillkommer.

 

[Grazing]

Fast nu handlade det om ifall TS var pank och alternativet var hemlöshet. Dessutom får man ha en del pengar, 100 000:- har jag för mig.

Man får inte ha mer än 100 000 på kontot för bostadstillägg, det är inte mycket om man får en låg pension att ha i reserv eller för att kunna göra meningsfulla nöjen med under många år. Tyvärr så är det svårt att spara och ha en buffert på låg pension.

 

[Grazing]

Det jag har fått förklarat för mig av psykolog är att ångest inte är till följd av någon rimlig händelse. Tex - att vara orolig över att inte kunna betala nästa räkning fast man har gott om pengar och buffert kan vara ångest, eftersom man oroar sig över något som sannolikt inte händer. Att vara orolig över att inte kunna betala nästa räkning eftersom man vet att man inte har någon buffert alls (så om något oförutsett inträffar har man faktiskt inga pengar på kontot) är inte ångest eftersom det är en ”rimlig” oro. Så min amatöråsikt är att det inte låter sannolikt att du skulle få diagnosen GAD.

Fast ångest är det ju definitivt ändå, däremot så är det inte någon orimlig ångest. Ångest är inte något konstigt att ha, det är en naturligt reaktion, däremot så blir det sjukligt när den tar över ens liv.

 

[Alexandra_W]

@Wille Jag var långtidssjukskriven som ung, jobbade deltid en period samt ägnade 5 år att studera när jag borde varit mitt i karriären. Jag är nu deltidssjukskriven sen 2021. Jag kommer få en väldigt låg pension.
Jag ser dock inte att något blir bättre att jag nu mår dåligt över vad som sker om 20plus år. Jag kan inte direkt påverka min pension, så det är liksom bara gilla läget.

Att idag försöka sätta någon buffert för vad jag måste klara mig på vid pension blir inte heller meningsfullt för ingen vet prisnivåer eller regelverk då.

Så att oroa sig för att här och nu inte kunna betala räkningarna, absolut. Men oroa sig för pensionen, det känns bara onödigt

Men jag frågar återigen hur du själv tänker lösningen ser ut om du inte kan förändra något eller kan/vill göra avkall på någonting i ditt liv?

 

[Inte_Ung]

Äh, livet är så jävla omöjligt. Inget blir bra någonsin

Det är vanligt att man känner så när man har hypotyreos.

Och eftersom att vården misstänker det så är det nog det mest troliga för dig.
Hypotyreos går att behandla så att man mår bra sedan.

Kan du inte försöka att reda ut det innan du tror att det är en massa annat?

F.ö. så tar tålamodet också stryk av hypotyreos.

 

[Wille]

@Wille Jag var långtidssjukskriven som ung, jobbade deltid en period samt ägnade 5 år att studera när jag borde varit mitt i karriären. Jag är nu deltidssjukskriven sen 2021. Jag kommer få en väldigt låg pension.
Jag ser dock inte att något blir bättre att jag nu mår dåligt över vad som sker om 20plus år. Jag kan inte direkt påverka min pension, så det är liksom bara gilla läget.

Att idag försöka sätta någon buffert för vad jag måste klara mig på vid pension blir inte heller meningslöst för ingen vet prisnivåer eller regelverk då.

Så att oroa sig för att här och nu inte kunna betala räkningarna, absolut. Men oroa sig för pensionen, det känns bara onödigt

Men jag frågar återigen hur du själv tänker lösningen ser ut om du inte kan förändra något eller kan/vill göra avkall på någonting i ditt liv?

Jag stressar för det finns ingen lösning. Jag kan inte dra ner mer på utgifterna och jag får inte större inkomst.

Jag stressar för att jag vet att det går åt helvete.

Det är vanligt att man känner så när man har hypotyreos.

Och eftersom att vården misstänker det så är det nog det mest troliga för dig.
Hypotyreos går att behandla så att man mår bra sedan.

Kan du inte försöka att reda ut det innan du tror att det är en massa annat?

F.ö. så tar tålamodet också stryk av hypotyreos.

Ingen vet något.

Jag har ångest för att mitt sparkonto krympt så mycket. Min ekonomi tål inte mycket längre. Och jag kommer aldrig att få jobb.

 

[Anna-Bella]

Fast ångest är det ju definitivt ändå, däremot så är det inte någon orimlig ångest. Ångest är inte något konstigt att ha, det är en naturligt reaktion, däremot så blir det sjukligt när den tar över ens liv.

Så som jag har fått det förklarat är det inte ångest om det finns en ”rimlig” orsak, då är det stark oro. Men jag är ju inte psykolog

 

[Alexandra_W]

Jag stressar för det finns ingen lösning. Jag kan inte dra ner mer på utgifterna och jag får inte större inkomst.

Jag stressar för att jag vet att det går åt helvete

Men stressen kommer ju inte göra någon skillnad alls förutom att du mår dåligt här och nu.

Utan endera måste du ju släppa den och ta saker som de kommer. Eller så måste du ändra parametrar, närmast tillhands utifrån det du berättat är ju att ändra dina krav. Eller inkomst. Jag ser du skriver du inte kan det men du har även skrivit att du inte är sugen på att jobba heltid t ex. Handlar det "bara" om lust och inte förmåga är det ju något som man kan ändra.

Tyvärr kommer ingen stödfunktion från samhället komma in för att du ska få behålla hus, bil och odlingsmark. Oavsett diagnoser. Nåt sånt stöd finns inte

 

[Grazing]

Så som jag har fått det förklarat är det inte ångest om det finns en ”rimlig” orsak, då är det stark oro. Men jag är ju inte psykolog

Det beror ju på, oro är mest mentalt jobbigt. Ångest ger oftast även en fysisk reaktion. Har man en så stark oro att det känns av i kroppen så är det ångest. Men ångest är ju fullt naturligt och något vi alla råkar ut för. Det finns ingen som är ångestfri.

 

[Wille]

Men stressen kommer ju inte göra någon skillnad alls förutom att du mår dåligt här och nu.

Utan endera måste du ju släppa den och ta saker som de kommer. Eller så måste du ändra parametrar, närmast tillhands utifrån det du berättat är ju att ändra dina krav. Eller inkomst. Jag ser du skriver du inte kan det men du har även skrivit att du inte är sugen på att jobba heltid t ex. Handlar det "bara" om lust och inte förmåga är det ju något som man kan ändra.

Tyvärr kommer ingen stödfunktion från samhället komma in för att du ska få behålla hus, bil och odlingsmark. Oavsett diagnoser. Nåt sånt stöd finns inte

Inget av det där är möjligt. Och jag kan inte göra något åt stressen. Inget går att ändra.

 

[Alexandra_W]

Inget av det där är möjligt. Och jag kan inte göra något åt stressen. Inget går att ändra.

Fast det där stämmer inte. Och det vet du innerst inne.

 

[Wille]

Fast det där stämmer inte. Och det vet du innerst inne.

Nej, det gör jag inte. Jag kan inte ändra mina krav eller min inkomst. Alltså KAN INTE. Då går jag under. Det finns inget att kämpa för längre.

 

[Grazing]

Inget av det där är möjligt. Och jag kan inte göra något åt stressen. Inget går att ändra.

Det som är positivt är just att du kan lära dig att kontrollera stress och ångesten, du kan lära om att tänka och agera annorlunda. Nej, problemet med pengarna försvinner kanske inte men du kan träna dig att välja att leva här och nu och se till vad du faktiskt har och njuta av det samtidigt som du letar efter en lösning. Man måste inte lida i onödan över någonting som faktiskt kanske inte händer även om det finns en risk. Ingen vet hur framtiden ser ut.

 

[WhoIsItAgain]

Finns många länder man kan leva bra och gott i med en liten pension från Sverige. Det är typ min lösning om det blir knapert som pensionär.

 

[Wille]

Finns många länder man kan leva bra och gott i med en liten pension från Sverige. Det är typ min lösning om det blir knapert som pensionär.

Fast jag kan inte det av en miljard anledningar.

Och jag tror inte garantipensionen räcker någonstans.

 

[Alexandra_W]

Nej, det gör jag inte. Jag kan inte ändra mina krav eller min inkomst. Alltså KAN INTE. Då går jag under. Det finns inget att kämpa för längre.

Men du kan sluta stressa över det, genom att aktivt jobba med att minska stressen. Dvs du är inte låst i hur du känner här och nu.

 

[Gnist]

Nej, det gör jag inte. Jag kan inte ändra mina krav eller min inkomst. Alltså KAN INTE. Då går jag under. Det finns inget att kämpa för längre.

För allt vad du vet så kan ditt air bnb blomstra innan du går i pension och generera en hyfsad sidoinkomst.

 

[Wille]

Men du kan sluta stressa över det, genom att aktivt jobba med att minska stressen. Dvs du är inte låst i hur du känner här och nu.

Hur då? Jag kan inte minska stressen.

För allt vad du vet så kan ditt air bnb blomstra innan du går i pension och generera en hyfsad sidoinkomst.

Just nu ser det inte ljust ut. Jag får knappt några bokningar trots att högsäsongen är här. Har en bokad natt på fredag. Annars inget. Hade ingen bokning i april och har inte haft någon i maj heller.

 

[parellikusken]

Det som är positivt är just att du kan lära dig att kontrollera stress och ångesten, du kan lära om att tänka och agera annorlunda. Nej, problemet med pengarna försvinner kanske inte men du kan träna dig att välja att leva här och nu och se till vad du faktiskt har och njuta av det samtidigt som du letar efter en lösning. Man måste inte lida i onödan över någonting som faktiskt kanske inte händer även om det finns en risk. Ingen vet hur framtiden ser ut.

Måste skriva att jag blir så glad när jag läser dina inlägg, du kommer ofta med så kloka svar på saker. Känns som att du utvecklats mycket sista åren.

 

[Alexandra_W]

Hur då? Jag kan inte minska stressen.

Det finns många verktyg för att minska stress. Just för att alla människor är stressade i någon mån, det gör folk sjuka och utbrända osv. Så det är, tackochlov, ett område där det lagts ner stora resurser för att hjälpa. Mycket av det finns tillgängligt online, så kan man kika och se vilka metoder man själv känner att man vill börja prova.