Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag undrar om jag kan ha fått GAD. Oroar mig ständigt för min ekonomi och hur jag ska kunna få ett okej liv som pensionär. Tanken på hur min pension blir har nog funnits med mig i kanske 15 år eller så. Jag tänker att allt kommer att gå åt helvete när jag blir pensionär för jag har inte jobbat så mycket och har knappt någon tjänstepension. Jag har ju levt på tidsbegränsad sjukersättning och bostadstillägg och pengarna räcker inte då. Så jag gör back-up planer. Tänker hela tiden på hur jag ska klara mig. Hur jag ska kunna tjäna extra och att jag ska odla för att kunna påverka min matkostnad. Idag har jag suttit och och googlat på garantipension, bostadstillägg m.m. För att se vad jag behöver klara mig på. Oron har inte minskat.
 

Det finns många verktyg för att minska stress. Just för att alla människor är stressade i någon mån, det gör folk sjuka och utbrända osv. Så det är, tackochlov, ett område där det lagts ner stora resurser för att hjälpa. Mycket av det finns tillgängligt online, så kan man kika och se vilka metoder man själv känner att man vill börja prova.
Orkar inte googla. Och yoga lyckas jag inte med. Det kommer heller inte lösa mina ekonomiska problem.
 
Ta ett djupt andetag och läs igen vad jag mfl skrivit om. Det handlar inte om att lösa ekonomiska problem. Det handlar om att här och nu inte stressa och må dåligt över något som sker i framtiden och som du inte kan påverka här och nu
Fattar. Låter fint i teorin.

I verkligheten funkar det inte. Jag känner att jag är tillbaka i den där perioden där vi inte med den bästa viljan i världen kunde få pengarna att räcka. Det fattades 3000 VARJE månad.
 
Jag har ångest för att mitt sparkonto krympt så mycket. Min ekonomi tål inte mycket längre. Och jag kommer aldrig att få jobb.
Men det är ju verkliga problem som ger en förklarlig oro.
GAD är oro och ångest utan förankring i verkliga problem som går att lösa på praktisk väg.

Om du har en sjukdom som går att behandla så att symptomen försvinner så kommer ditt liv att bli annorlunda.
Jag tror att det bästa som du kan göra just nu är att låta bli att planera på framtiden innan du vet om du har någon sjukdom som går att behandla.
Om du nu har hypotyreos så är det inte efter hur det får dig att må just nu som du skall planera framtiden.
Utan utifrån hur du mår efter en tid av behandling.

Eller kort och gott - släpp det.
Och försök att koncentrera dig på dagens akuta problem i stället.
Att du antagligen har en behandlingsbar sjukdom som gör ditt liv oerhört besvärligt.
Och att du går obehandlad.
 
Fattar. Låter fint i teorin.

I verkligheten funkar det inte.

Men det är inget som händer i ett trollslag. Det är något man kämpar för, aktivt jobbar med, ibland är det varje minut.

Ingen kan eller kommer att kunna lösa dina problem.

Och att programmera om hjärnan tar tid, precis som om du skulle träna en häst. Det tog ÅR för mig att få ett grepp om min ångest och oro, och det kan fortfarande hända. ÅR av envishet och att aktivt jobba med min hjärnas tankemönster. Jag hade förövrigt obehandlad hypotyreos när jag mådde som sämst.

Vill du förändras eller vill du bara gnälla?
 
Fattar. Låter fint i teorin.

I verkligheten funkar det inte.
Så du menar att jag hittar på?
Jag löper överhängande risk att bli av med halva min inkomst om några veckor. Jag kommer inte få ett nytt jobb om Försäkringskassan anser jag ska säga upp mig och söka annat. Jag kommer som jag skrev innan få en mycket låg pension. Jag har nallat från sparkontot tills det tog slut. Osv.

Men du menar att jag ljuger om att jag inte stressar ihjäl mig över det?
 
Men det är inget som händer i ett trollslag. Det är något man kämpar för, aktivt jobbar med, ibland är det varje minut.

Ingen kan eller kommer att kunna lösa dina problem.

Och att programmera om hjärnan tar tid, precis som om du skulle träna en häst. Det tog ÅR för mig att få ett grepp om min ångest och oro, och det kan fortfarande hända. ÅR av envishet och att aktivt jobba med min hjärnas tankemönster. Jag hade förövrigt obehandlad hypotyreos när jag mådde som sämst.

Vill du förändras eller vill du bara gnälla?
Fast det känns ju som om jag är tillbaka till den där perioden där det fattades 3000 kronor VARJE månad.

Jag kan inte förändra något. Är så fruktansvärt trött. Idag har jag inte orkat något alls förutom att jag annonserat ut mina plantor på fb. Orkar inte ta hand om dem. Har 6 kilo sättpotatis som behöver sättas. Jorden är stenhård och jag kan inte lösa problemet.
 
Så du menar att jag hittar på?
Jag löper överhängande risk att bli av med halva min inkomst om några veckor. Jag kommer inte få ett nytt jobb om Försäkringskassan anser jag ska säga upp mig och söka annat. Jag kommer som jag skrev innan få en mycket låg pension. Jag har nallat från sparkontot tills det tog slut. Osv.

Men du menar att jag ljuger om att jag inte stressar ihjäl mig över det?
Jag har ingen aning om hur du gör för att inte stressa. Jag klarar det inte. Är helt omöjligt. Jag vet inte ens hur jag ska kunna handla mat om jag måste göra mig av med bilen. Kan ju inte gå till affären.
 
Fast det känns ju som om jag är tillbaka till den där perioden där det fattades 3000 kronor VARJE månad.

Jag kan inte förändra något. Är så fruktansvärt trött. Idag har jag inte orkat något alls förutom att jag annonserat ut mina plantor på fb. Orkar inte ta hand om dem. Har 6 kilo sättpotatis som behöver sättas. Jorden är stenhård och jag kan inte lösa problemet.
Det känns lite som en av de saker som tar ork från dig just nu är att du vill vara som du var förut. Du vill vara full med energi och vara den som blir rastlös om hon inte får odla och snickra och fixa. Som du var förut.
Men idag är du trött, och orkar inte det. Fast du vill och försöker. Och då skapar det stress och press och gör måendet sämre. En ond cirkel helt enkelt.

Skulle du kunna bara släppa alla extra-måsten som just nu ändå bara tröttar ut. Släppa att du ska odla, att du ska fixa si och så med trädgård och hus, släppa att du ska vara självförsörjande på potatis mm
 
Jag kan inte förändra något. Är så fruktansvärt trött. Idag har jag inte orkat något alls förutom att jag annonserat ut mina plantor på fb. Orkar inte ta hand om dem. Har 6 kilo sättpotatis som behöver sättas. Jorden är stenhård och jag kan inte lösa problemet.
Jo, du kan få vård om du är sjuk
Då kommer allt att förändras.
Till det bättre.
 
Jag har ingen aning om hur du gör för att inte stressa. Jag klarar det inte. Är helt omöjligt. Jag vet inte ens hur jag ska kunna handla mat om jag måste göra mig av med bilen. Kan ju inte gå till affären.
Men nu pratar du igen om praktiska lösningar på ditt ekonomiska problem och att de inte går.

Du ska inte lösa något praktiskt. Du ska inte sälja någon bil. Du ska mentalt arbeta med hur du hanterar stressen och oron. Och jag förstår du inte har en aning om hur, visste du der så skulle du ju inte stressa! :)

Men steg ett är ju inse att stressen leder inte till något bra och vilka förändra den. Vilja jobba med den fast det är jobbigt mm. Vill du det?

För mig blev vändningen när jag insåg att jag mådde skit 24 h om dygnet 7 dagar i veckan och till absolut ingen nytta. Inget påverkades ett skvatt av det. Inget löstes av det. Tvärtom. Det var då jag bestämde mig för att försöka jobba med det. Och jag har alltid tidigare oroat mig. Byggt skräck scenarion. Haft en plan a, b och c Katstroftänkt mm. Hela livet. Tills jag bestämde mig för att det inte var värt det.
 
Det känns lite som en av de saker som tar ork från dig just nu är att du vill vara som du var förut. Du vill vara full med energi och vara den som blir rastlös om hon inte får odla och snickra och fixa. Som du var förut.
Men idag är du trött, och orkar inte det. Fast du vill och försöker. Och då skapar det stress och press och gör måendet sämre. En ond cirkel helt enkelt.

Skulle du kunna bara släppa alla extra-måsten som just nu ändå bara tröttar ut. Släppa att du ska odla, att du ska fixa si och så med trädgård och hus, släppa att du ska vara självförsörjande på potatis mm
Jag har annonserat ut alla växter idag. (Hittils har jag inte blivit av med en endaste planta.)

Men sättpotatisen kostade 400 kronor. Kan inte kasta bort den.
 
1000000277.webp


Så här ser det ut i många krukor och jag tänkte liksom göra mig av med allt på en gång. Orkar inte omplantera. (Trädgårdsnattviol på bilden.)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Och mitt livs historia, fortsätter.... för att ingen ska ta illa åt sig och börja diskutera om hur elak, dum och otrevlig jag är, så...
Svar
0
· Visningar
481
Senast: IngelaH
·
Juridik & Ekonomi Jobba inte deltid/ med uppehåll då det påverkar din pension. Varenda krona du tjänar räknas. Hört dessa 2 hela livet från olika håll...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
5 135
Senast: Red_Chili
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Året var 1994. Jag var trött på att bo i en förort. Jag ville ut på landet. Några år tidigare hade jag avslutat en 2-årig...
Svar
0
· Visningar
1 761
Senast: Wille
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har tvingats undersöka min relation till pengar på djupet. Jag vet att pengar är ett känsligt ämne och att folk lätt stör sig på hur...
Svar
11
· Visningar
2 899
Senast: Unafraid
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattbilder #10
  • Uppdateringstråd 30
  • Valp 2024

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp