Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 4

[hovis]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Men när dessa bilder dök upp första gången så komenterade du att bild nr två visade en frisk barfota hov
Hur ska du ha det?

Em76 har tidigare kommenterat att hoven inte blöder kameran spelar ett spratt med de röda färgerna.

/t

Jag vidhåller att bild två är en frisk "barfota hov".
Spelar den kameran spratt så har den fått både böldpest och blödasjuka.

 

[Nummer Ett]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Ja, jag vet att de flesta vill se rotationspunkten av hovleden som det centrala, men när vi verkar och skor är det runt en 1/4 av kronrandens längd från tån som vi bör balansera foten. Detta är inte mina egna ideer utan jag har fått det beskrivet av duktiga hovslagare och veterinärer i England.

Studera min schematiska hov. Markkraften (Ground Reaction Force) går rakt igenom denna om hoven är balanserad. Kraften från P2 genererar ett moturs moment kring denna punkt, som balanseras av det medurs moment som DDFT ger upphov till.

 

[hovis]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.de

Kan du (eller någon annan) bara lite enkelt förklara vad som menas med ballförskjutning för mig som inte är så speciellt kunnig inom detta område.
Hur det ser ut, vad det beror på och hur det påverkar hästen.

Ballförskjutning innebär att den ena trakten är lite ber överbelastad i belastningsfasen och genom den obalanserade belastning som då förekommer så kommer denna ball (som tillhör hovens mjukdel) att överbelastas och liksom höjas (skjutas upp mot kronranden) på den ballförskjutna sidan vilket naturligt vis i grava fall är direkt skadligt. En viss grad av ballförskjutning är naturligt helt ofrånkommligt och helt naturligt.

Om vi säger så här, en mkt överbelastad yttertrakt kommer leda till en ballförskjutning i den yttre ballen vilket om obalansen kvarstår under längre tid kommer leda till mjukdel,skellet,ledskador.

En så enkel sak som fetma kommer innebära att ju fetare häst ju mer kommer den att belasta sina utsidor både fram och bak vilket leder så småningom till ballförskjutning på ytter ballen. Ingen hovis kan förändra denna överbelastning så länge inte hästägaren genom mer korrekt foderstat häver hästens kroppsliga överbelastning och fetma.

 

[Tez1]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.de

Det finns säkert en "naturlig" förklaring till hur verkningen utförts på den andra bilden men utifrån min ringa erfarenhet så är den hoven inte frisk och oöm utan uppvisar mer än en skada.

Jag fattar fortfarande inte

Är hoven på bild två en frisk barfota hov?

/T

 

[Nummer Ett]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Hej Tez,

det var ett tag sedan hästen verkades och hovar kan ibland slitas fort. Så som jag ser det tycker jag att den nedre bilden, dvs den senaste, ser nersliten ut. Det är det som hovis lite ironiskt försökt säga. Antingen får man arbeta hästen mindre eller skydda hovarna på något sätt.

Hovar kan slitas ut även om hästen bara går i hagen, haft flera exempel denna vinter där unga hästar slitet ut sina hovar och varit tvungna att få på skydd.

 

[Tez1]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Hm, det var inte ironin jag fattade riktigt.

Hur syns det att: "sulan är överarbetad och renskuren ända in till början på kötthoven" och "flertalet blödningar i strålspetsen"?

/T

 

[Nummer Ett]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Vi vet ju inte om det är underlaget som slitet ut hovkapseln och strålen, eller om det är verkaren som verkat för mycket. Jag rekommenderar att du kollar om hästen är ohalt, är den inte det bör du skydda hoven/hovarna.

 

[emindy]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

"Lustigt" att du kastar paj på verkning utförd av hovslagare och anser att verkningen liknar en "viss barfotametod". "Lustigt" också att du känner dig kompetent nog att döma ut dessa bilder när du i andra fall anser att man måste se mer av hoven för att säga något (skodda hovar) och i sådana fall fördömer de som har en åsikt.

Visst kan det eventuellt se ut som att strålen är högre men jag litar inte på ljusförhållandena eftersom hoven är blöt och det blänker av både blixt och lampor.

Jag förstår heller inte varför du och Nummer ett fortsätter att hävda att hoven antingen är väldigt aggresivt verkad eller att hoven slitits väldigt hårt? Som jag ser det finns det fortfarande hovvägg kvar även om den är tunn, man kan dessutom heller inte se några märken efter hovkniven i sulan.

Jag ställer mig också frågande till hur man kan säga något om skålningen genom att titta på en tvådimensionell bild rakt bakifrån? Visst ser även jag att sidostrålfårorna verkar vara djupare på första bilden, men för mig är inte det enbart ett sundhetstecken...

Jag lägger nu ut en gammal bild på en av mina hästars hovar. Så får vi se vad ni har att säga om den!

 

[emindy]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Tack för förklaringen.
Jag köper det inte, men det spelar ju egentligen ingen roll i den här diskussionen.

Jag vill att mitten på stödytan skall sammanfalla någorlunda med där tyngdpunkten kommer ned. Dvs lodrät nedanför hovledens rotationspunkt. Vilket oftast innebär kortare tår och lägre trakter än vad du förmodligen vill ha, för att flytta stödytan längre bak och därmed bättre i samklang med tyngdpunkten. Bland annat.

Notera att bilden jag lade ut är en gammal bild. Hoven är nu kortare och rundare, men tyvärr har jag ingen bild utlagd för tillfället. Det kommer kanske.

 

[vdb]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Emma! Kan du inte lägga ut bilden lite större eller maila mig den?

 

[hovis]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Studera min schematiska hov. Markkraften (Ground Reaction Force) går rakt igenom denna om hoven är balanserad. Kraften från P2 genererar ett moturs moment kring denna punkt,

som balanseras av det medurs moment som DDFT ger upphov till.

Jag är inte helt säker på att du får medhåll här från vissa håll avseende DDFT även om jag förstår precis vad du menar.

 

[Nummer Ett]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Jag vill att mitten på stödytan skall sammanfalla någorlunda med där tyngdpunkten kommer ned. Dvs lodrät nedanför hovledens rotationspunkt. Vilket oftast innebär kortare tår och lägre trakter än vad du förmodligen vill ha, för att flytta stödytan längre bak och därmed bättre i samklang med tyngdpunkten. Bland annat.

Det hade varit kul att se din hov sett från sidan, och gjort morsvarande balansanalys. Exakta positionen för balanseringspunkten är inte livsviktig, men den bör ligga rimligt nära hovledens rotationspunkt. Om du lyckas balansera hovens stödyta runt hovleden så är det jättebra, dock har jag svårt att korta tån så mycket utan att riskera ömhet.

 

[Tez1]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Har inte alla hovslagare gått samma skola. Eller är det fritt att verka som "man själv tycker"?

/T

 

[Nummer Ett]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Personligen använder jag 1/4 av kronrandens längd från framkant av kronranden som balanseringspunkt, när jag skor eller verkar vill jag att avståndet framför linjen skall vara lika med eller kortare än det bakom linjen (eftersom de flesta hovar växer mer i tån under perioden, och jag anser att det blir den bästa balansen sett under hela perioden).

Normer för hur vi vill sko hästen förändras med tiden, nya forskningsrön och studier lär oss mer och därmed förändras vårt sätt att betrakta hovkapseln. Det sätt jag använder, används i hovslagarutbildningen i England, och är allmänt accepterat av de flesta hovslagare som deltar i internationella tävlingar och konferenser. Utbildningarna i Sverige får själva uttala sig vad de lär ut, och vad de står för.

 

[hovis]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Har inte alla hovslagare gått samma skola. Eller är det fritt att verka som "man själv tycker"?
/T

Nej alla hovisar har inte gått samma skola,vissa har inte gått i skola alls och visst är det fritt fram att verka som "man själv tycker" så länge man håller sig inom Svensk lagstiftning och som medlem i SHF inte bryter mot föreningens gällande regler och stadgar.

 

[hovis]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Jag vill att mitten på stödytan skall sammanfalla någorlunda med där tyngdpunkten kommer ned. Dvs lodrät nedanför hovledens rotationspunkt.


Jag har klurat o klurat på denna bild som iof sig är gammal men kan inte förstå ditt resonemang då denna hov lägger all belastning på yttertrakten utifrån att det är en h.f.hov. Detta tycker jag avspeglar sig tydligt utifrån det ökade slitaget i yttertrakten samt den ballförskjutning som därmed secundärt uppkommit vilket borde vara omöjligt såvida den balanserats "Dvs lodrät nedanför hovledens rotationspunkt."

 

[Nummer Ett]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Jag är inte helt säker på att du får medhåll här från vissa håll avseende DDFT även om jag förstår precis vad du menar.

Du menar att vissa anser att djupa böjsenan inte ingår i hästens ståapparat?

Om inte det finns någon dragkraft i djupa böjsenan när hästen står still, hur kan vi då förklara vad som händer med hovkapseln om vi har en ruptur i djupa böjsenan nedanför kotleden?

 

[hovis]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Du menar att vissa anser att djupa böjsenan inte ingår i hästens ståapparat?

Om inte det finns någon dragkraft i djupa böjsenan när hästen står still, hur kan vi då förklara vad som händer med hovkapseln om vi har en ruptur i djupa böjsenan nedanför kotleden?

Jupp.Jag hoppas ngn kan ge oss svar på det här varför inte Ideeal eller Afrodite??? Personligen tror jag toffel är den mest lämpade att svara på den frågan.

Som jag hitils förstått det så beror det enbart på ett icke parallelt hovben samt för höga trakter och bara skodda hästar kan drabbas.

Hästar får även fång om dom är skodda,däremot så får inte skodda hästar järnbrist*blink*

 

[Ideaal]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Jupp.Jag hoppas ngn kan ge oss svar på det här varför inte Ideeal eller Afrodite??? Personligen tror jag toffel är den mest lämpade att svara på den frågan.

Om du har läst något inlägg där jag diskuterar djupa böjsenan så får du gärna plocka fram det? Annars tycker jag inte att du ska blanda in mig. Snälla du förstör inte en bra debatt genom att komma med dina barnsligheter.

 

[saddleman]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet.del 3

Nu börjar det bli intressant

Ja, jag vet att de flesta vill se rotationspunkten av hovleden som det centrala, men när vi verkar och skor är det runt en 1/4 av kronrandens längd från tån som vi bör balansera foten. Detta är inte mina egna ideer utan jag har fått det beskrivet av duktiga hovslagare och veterinärer i England.

Studera min schematiska hov. Markkraften (Ground Reaction Force) går rakt igenom denna om hoven är balanserad. Kraften från P2 genererar ett moturs moment kring denna punkt, som balanseras av det medurs moment som DDFT ger upphov till.

Jo, man vill väl gärna se momentet runt hovledens rotationspunkt, i vart fall om man skall räkna på det. GRF måst ju ha en hävarm också, då vinkelrätt in till rotationspunkten. Jag kör efter den här modellen, i den mån jag alls funderar på momenten i hoven. Hävarmen är då l i det här fallet.

En intressant iaktagelse är att varken låg/hög trakt eller lång/kort tå är inblandad i momenten runt hovleden, däremot indirekt i momenten runt kotleden. Vinkeln mellan F_p2 och F_grf ändras ju med dessa, och man får dela upp dem i två komposanter varav den ena blir parallell med F_grf. Blir vinkeln för stor fixar den andra komposanten dock till lite extra nötning i hovleden.

Lite extra intressant är då hävarmen f, samt kanske att räkna momenten dynamiskt istället för statiskt. Ett klart fall för en räknenisse, men sannolikt rätt givande, någon som känner sig manad?

jynituz är nog bättre än vad jag är på att förklara och räkna momentekvationer, han är ju maskinare vilket inte jag är, även om jag har undervisat i maskinteknik på gymnasienivå. Dock väldig länge sedan, man förtränger gärna sånt.