Jag vill ha en hund. Jag känner det som att jag varje dag går miste om något i och med att jag inte har hund... Så jag hoppas att jag råder bot på det i år för åren liksom bara går och går.
Jag kommer sannolikt ha råd att vara ledig i alla fall någon månad med valpen, sedan skulle idealet vara att kunna jobba hemifrån. Annars kanske jobba 75% och ha dagmatte/-husse.
Men till saken! Varför är det så omöjligt att hitta den rätta rasen? Finns ju över trehundra raser...
"Bör" man välja en ras man ogillar utseendet på om den verkar passa i övrigt? Jag kanske är oförlåtligt utseendefixerad men jag skulle tycka om att ha en fin (och snäll!) hund. Är dock helt ointresserad av utställning, så jag menar verkligen fin i mitt tycke.
Med min framtida hund tror jag att jag vill träna agility och freestyle/trickträning. Och viltspår. (Det vore kul att prova på rapport också!) Jag är i grunden ingen egentlig tävlingsmänniska men kanske blir det någon tävling för skojs skull... Och där kan ju intresset växa.
Jag vill kunna vandra tillsammans med hunden, till exempel i fjällen.
I min önskevärld har hunden lätt för att lära sig kunna gå lös - hålla sig nära och komma på inkallning. Att kunna ha hunden med på ridtur vore härligt... om jag nu fick den lydig nog.
Jag vill ha en generellt sett väldigt frisk ras. Har kanske t.o.m. för höga krav där...
Jag har hellre en hund som fäller än en som måste trimmas/klippas/badas. Tycker dock att t.ex. en pointerpäls är lite jobbig, håren kilar fast så väldigt!
Storlek: mindre mellanstorlek. Liten nog för att man utan större åthävor ska kunna lyfta/bära hunden, t.ex. i en båt eller om det händer något. Maxvikt kanske 18-20 kg. (Tollaren i familjen vägde 17 kg när hon dog, hon var alldeles lagom stor). Dvärgraserna känns alltför små, även om de verkar kunna hänga med på mycket och onekligen är lätta att lyfta.
Det viktigt att hunden inte har alltför stor skärpa, då jag är osäker på om jag skulle kunna hantera det. Men jag vill gärna ha en hund med lite "go" i sig! För en sådan hund känns roligare att träna med.
Det skulle vara roligt om den umgicks utan problem med andra hundar. Den behöver inte älska alla människor, utan gärna välja de den känner framför andra.
Ett extra plus om hunden gillar att simma på sommaren då jag själv gör det.
Godismotiverad vore bra
Jag har varit inne på massor av vitt skilda raser (med lite varierande krav/önskemål emellanåt), allt från kooikerhondje till vit herdehund till Berger des pyrenees till sheltie.
Egentligen hade jag bestämt mig för en svensk lapphund men de har så... överdrivet mycket päls. Och är eventuellt lite större än vad jag skulle önska. Plus att jag är lite rädd för skällandet. Min andra favoritkandidat just nu är norsk buhund. Men där finns ju också skällandet... och jag lär fortsätta att bo i lägenhet.
Jag sammanfattar vad jag önskar:
* generellt sett hälsosam hundras
* stor vilja (stort behov) av mental och fysisk aktivering
* Mjuk hellre än skarp
* Från ca 35 cm och uppåt, men maxvikt 20 kg
* generellt gå bra ihop med andra hundar
* välja matte framför andra människor
* stabil mentalitet (ej ljudrädsla eller andra rädslor)
* lättskött päls som endast behöver borstas, trimraser och pointerpäls undanbedes
* godismotiverad
* lekfull
* gosig
* fin
Har någon något tips? Och ta det inte personligt om jag inte nappar på era förslag
. Vill mest ha hjälp med att tänka (säger den som tänker alldeles för mycket...)