Förklara beroende för ny dejt?

pepp

Trådstartare
Hur gör man?
Om ni inte läst min dagbokstråd jag skrev så är jag alkoholist.

Vi har en andra dejt imorgon, vi ska äta godis, chips och se film.
En kompis tyckte att jag skulle berätta det ganska omgående. Men jag vet inte? Kanske är klokt att bara rycka plåstret?

Hur börjar man ens? Kanske fråga hur hans relation till alkohol är?
 
Jag tycker inte du behöver ta upp det redan. Ni känner knappt varandra. Skulle det komma på tal, att han tex frågar om du vill ha en öl, då svarar du bara att du inte dricker alls.

Under samtalets gång så kanske du känner att det är läge att berätta - eller inte.

Fast nu när jag läser inlägget ovan så funderar jag på, klarar du av att säga nej tack om han skulle bjuda dig på en öl?
 
Jag tycker inte du behöver ta upp det redan. Ni känner knappt varandra. Skulle det komma på tal, att han tex frågar om du vill ha en öl, då svarar du bara att du inte dricker alls.

Under samtalets gång så kanske du känner att det är läge att berätta - eller inte.

Jag tänker likadant. Har ingen erfarenhet av just alkoholproblem, men tänker allmänt att djupare/allvarliga ämnen att nej, på andra dejten behöver man inte ta upp sånt, varken själv eller att den andra gör det, hade jag själv önskat.
Känner jag, men sen beror det ju på hur du känner, förstås.
 
Hur gör man?
Om ni inte läst min dagbokstråd jag skrev så är jag alkoholist.

Vi har en andra dejt imorgon, vi ska äta godis, chips och se film.
En kompis tyckte att jag skulle berätta det ganska omgående. Men jag vet inte? Kanske är klokt att bara rycka plåstret?

Hur börjar man ens? Kanske fråga hur hans relation till alkohol är?

Nu har jag inte läst din dagbokstråd, så jag vet ingenting om din historia. Det jag har erfarenhet jag har av alkoholism och vad det innebär är min uppväxt med en pappa som var alkoholist (hand dog 53 år gammal i alkoholistssjukdom), alla pappas 6 syskon har missbruksproblem (tabletter, narkotika eller alkohol), och min syster är tablettmissbrukare och alkoholist.

Mitt tips efter att växt upp i ett alkoholisthem är att berätta så fort som möjligt. Gör ingen stor grej av det, utan säg typ:

"Det är en sak du måste vet om mig. Jag är alkoholist/nykter alkoholist. Kommer det bli ett problem för dig?"

Som sagt - det är lika bra att rycka plåstret direkt! Du har ingenting att skämmas för. Framför allt kommer du slippa diskussionen längre fram om varför du inte sagt något.

/Lizzie
 
Nu har jag inte läst din dagbokstråd, så jag vet ingenting om din historia. Det jag har erfarenhet jag har av alkoholism och vad det innebär är min uppväxt med en pappa som var alkoholist (hand dog 53 år gammal i alkoholistssjukdom), alla pappas 6 syskon har missbruksproblem (tabletter, narkotika eller alkohol), och min syster är tablettmissbrukare och alkoholist.

Mitt tips efter att växt upp i ett alkoholisthem är att berätta så fort som möjligt. Gör ingen stor grej av det, utan säg typ:

"Det är en sak du måste vet om mig. Jag är alkoholist/nykter alkoholist. Kommer det bli ett problem för dig?"

Som sagt - det är lika bra att rycka plåstret direkt! Du har ingenting att skämmas för. Framför allt kommer du slippa diskussionen längre fram om varför du inte sagt något.

/Lizzie

Tänker exakt så.
Då får han ta ställning till alltihop. Kommer ha en jobbig tid framför mig, men det kommer vara värt det!
 
Nu har jag inte läst din dagbokstråd, så jag vet ingenting om din historia. Det jag har erfarenhet jag har av alkoholism och vad det innebär är min uppväxt med en pappa som var alkoholist (hand dog 53 år gammal i alkoholistssjukdom), alla pappas 6 syskon har missbruksproblem (tabletter, narkotika eller alkohol), och min syster är tablettmissbrukare och alkoholist.

Mitt tips efter att växt upp i ett alkoholisthem är att berätta så fort som möjligt. Gör ingen stor grej av det, utan säg typ:

"Det är en sak du måste vet om mig. Jag är alkoholist/nykter alkoholist. Kommer det bli ett problem för dig?"

Som sagt - det är lika bra att rycka plåstret direkt! Du har ingenting att skämmas för. Framför allt kommer du slippa diskussionen längre fram om varför du inte sagt något.

/Lizzie

Tar åt mig av ditt svar speciellt!
Kommer försöka berätta imorgon, men det är så svårt :grin:
 
Min dejt berättade för mig att han var nykter alkolist sedan 2000, det är helt ok att berätta om du känner för det. Om du är stressad av det så tagga ner, ta ett par djupa andetag och berätta redan innan han kommer så vet du att han inte tar med sig någon alkohol. Jag tyckte inte sämre om min dejt för att han berättade och jag skulle aldrig bjuda på ett glas vin eller ta ett själv om han var här, men jag är glad att jag fick det förtroendet.

Ta det lugnt @pepp, det är många som inte dricker, allt för många som inte klarar av det och en salig blandning av allt mellan absolutist och alkoholist. En del drick för mycket priodvis utan att vara alkoholister, andra utvecklar alkoholism väldigt snabbt men alla är vi fortfarande människor. Det handlar om att komma till insikt. :)
 
Det är en stor skillnad mellan att vara nykter alkoholist och att vara aktiv alkoholist. Du är det senare.

Det är ärligast att berätta läget så dejten vet. Livet med en alkis är tufft och så länge du inte slutar dricka så kommer det att vara ett mindre helvete för din omgivning. Du vet att det inte blir bättre. Snarare tvärtom.

Du har ju försökt sluta och du tog antabus. Varför dricker du igen - vet du det? Hade du för dåligt stöd från din omgivning?
 
Jag är uppvuxen med en alkoholiserad pappa, hans föräldrar och syskon var/är missbrukare också och några av mina syskon har gått den vägen också.

Hade jag dejtat hade jag velat veta ganska omgående eftersom jag inte vill bli involverad i någon med nuvarande alkohol/missbruksproblem eller närliggande sådan problem i tiden. Det är trots allt en sådan stor grej som påverkar respektive en del så att jag tycker att man borde berätta ganska omgående så att den kan göra sitt val.
 
Det är en stor skillnad mellan att vara nykter alkoholist och att vara aktiv alkoholist. Du är det senare.

Det är ärligast att berätta läget så dejten vet. Livet med en alkis är tufft och så länge du inte slutar dricka så kommer det att vara ett mindre helvete för din omgivning. Du vet att det inte blir bättre. Snarare tvärtom.

Du har ju försökt sluta och du tog antabus. Varför dricker du igen - vet du det? Hade du för dåligt stöd från din omgivning?

Exakt, aktiv alkoholis är det rätta.

Jag vågade först inte dricka på antabus, i 150 dagar. Sen en dag så testade jag, antabus avskräcker mig inte längre!

Det är ju egentligen inte rätt läge att dejta heller, men vi blev ihoptuttade.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 965
Senast: Anonymisten
·
Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
10 542
Senast: Imna
·
Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
26 101
Senast: alazzi
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Min mor är alkoholist. Ev. far också men han förlorar inte sitt förstånd i samma grad som mor. Jag bor fortfarande hemma och har planer...
2
Svar
27
· Visningar
3 126
Senast: gråvarg
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Bildtråd
  • Evolve
  • Vi som letar häst II

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp