Föräldrar som inte klarar sig själva ekonomiskt

[Unafraid]

Utan att ha läst hela tråden:
Sluta låna ut pengar. Punkt.
Ge bort en matkasse på Coop/Ica , en prenumeration på det. Om det verkligen krisar. Anmäl svärmor till Lyxfällan.

 

[starcraft]

Har en liknande situation ned mina föräldrar, de har noll koll på pengar och prioriterar helt galet. I flera år har de försörjt sig på lånade pengar och krediter. Lån som inte betalas tillbaka. De har en hel del hos kronis, får inga mer banklån (självklart) vilket de motiverar med att bankmannen är ute efter dem och bara säger nej för att vara dum.

De gick med i ett pyramidspel för 11 år sedan och tror fortfarande att de kommer att få en helt orimlig summa pengar. De har även levt som att de har dem pengarna, lånat hejvilt och lovat guld och gröna skogar "när pengarna kommer". Nu har verkligheten kommit ikapp dem och folk vill ha tillbaka sina pengar. De fattar fortfarande inte dock att pyramidspelet är bluff och att det inte kommer några pengar.

De har inte betalat elräkningen på evigheter vilket har lett till att elen stängts av. Vilket de såklart skyller helt på elbolaget, de själva har ingen skuld i det
De har lånat av allt och alla, vi kan inte låna ut mer och inte mina syskon heller. Ingen har råd och man får inte tilllbaka det heller.
De fick 1000 kr av oss förut, det gick direkt till kebabtallrikar och annat onödigt istället för att lägga pengarna på ordentlig mat eller elräkningen.

Klart vi vill hjälpa dem att få på elen igen, men vi kan inte låna ut den summan som vi sedan aldrig kommer se röken av igen. Så vad tusan gör man? De vägrar ju inse sitt eget ansvar och lägger de få kronor de har på helt andra saker än där det behövs.

Prata med dem om att kontakta kommunens rådgivare för att få ordning på ekonomin eller tom boka in ett möte åt dem? Det ser jag som enda alternativet, dock svårt när de vägrar inse sitt egna ansvar. Ni ska absolut inte ge dem pengar. Någonstans måste de vakna upp att man ibte kan leva sådär, så länge ni ger dem pengar kommer de fortsätta - det funkar och det löser sig, men de måste se att de har eget ansvar! Om ni ska ge något så är det direkthjälp isf - dvs inte ge dem pengar utan be att få betala elräkningen direkt eller ge en matkasse så pengarna inte kan användas till annat, men jag är tveksam om det är en bra grej i början.. däremot sen när de är på g att ordna upp det kan det vara en bättre morot och hjälp.

 

[TinyWiny]

Jag har i bekantskapskretsen ett par numera vuxna barn som lever som ni. Jag blir fullkomligt rasande på föräldrarna som utsätter sina barn för den känslomässiga utpressning det är. För det är utpressning det handlar om. De har hittat ett sätta att få in pengar och bryr sig inte ett skit om hur det drabbar deras barn. I fallet med de jag känner jobbar ena över så mycket hen bara kan på båda sina jobb (hen har alltså två heltidsjobb) för att kunna försörja sina vuxna föräldrar. Helt vansinne är vad det är. Alla kan hamna i tråkiga situationer, göra dumma val osv. men att sätta sådant här i system, hur kan man med?
Sätt ner foten. Inga mer pengar. Inte en enda krona. Erbjud hjälp med budget men inga mer pengar alls. Avisera det direkt, inte den dagen de ber om pengar igen. Det ni gör nu är att hjälpa dem att fortsätta med deras missbruk. Ni hjälper dem inte på något positivt sätt men att erbjuda ekonomisk rådgivning är ett positivt sätt. Kan de inte hålla i sina pengar så kanske det är en god man de behöver få hjälp av.

 

[tanten]

Har en liknande situation ned mina föräldrar, de har noll koll på pengar och prioriterar helt galet. I flera år har de försörjt sig på lånade pengar och krediter. Lån som inte betalas tillbaka. De har en hel del hos kronis, får inga mer banklån (självklart) vilket de motiverar med att bankmannen är ute efter dem och bara säger nej för att vara dum.

De gick med i ett pyramidspel för 11 år sedan och tror fortfarande att de kommer att få en helt orimlig summa pengar. De har även levt som att de har dem pengarna, lånat hejvilt och lovat guld och gröna skogar "när pengarna kommer". Nu har verkligheten kommit ikapp dem och folk vill ha tillbaka sina pengar. De fattar fortfarande inte dock att pyramidspelet är bluff och att det inte kommer några pengar.

De har inte betalat elräkningen på evigheter vilket har lett till att elen stängts av. Vilket de såklart skyller helt på elbolaget, de själva har ingen skuld i det
De har lånat av allt och alla, vi kan inte låna ut mer och inte mina syskon heller. Ingen har råd och man får inte tilllbaka det heller.
De fick 1000 kr av oss förut, det gick direkt till kebabtallrikar och annat onödigt istället för att lägga pengarna på ordentlig mat eller elräkningen.

Klart vi vill hjälpa dem att få på elen igen, men vi kan inte låna ut den summan som vi sedan aldrig kommer se röken av igen. Så vad tusan gör man? De vägrar ju inse sitt eget ansvar och lägger de få kronor de har på helt andra saker än där det behövs.

Ni vill hjälpa - men bör ni?

Barn ska inte bli föräldrar åt sina föräldrar. Kan de som vuxna människor inte klara ekonomin så får det gå åt skogen. Det är deras ansvar.

Praktisk hjälp och stöd kan jag ge. Men mina pengar är mina pengar. Jag har arbetat ihop dem. Åt mig, att disponera som jag önskar. Men ge dem åt andra vuxna som beter sig som barn - aldrig!

 

[Stekspaden]

Inte läst hela tråden men låter som att de behöver en god man för att få hjälp med sin ekonomi. Man ansöker via kommunen.

 

[Myrten]

Tråden är från 2014.

 

[Rialavargen]

Både jag och sambon har föräldrar som är mindre ekonomiskt sinnade, och jag är nyfiken på om det finns fler där ute och hur ni i så fall hanterar det hela.

Mina föräldrar har alltid varit väldigt dåliga på att hantera pengar - har de pengar så spenderas de i hög hastighet på allt möjligt, och när pengarna är slut så är de tvärslut. Där finns det inga sparkonton eller buffertar, utan det handlar om NOLL kronor på kontot. De är låginkomsttagare (min far är sjukpensionär) och har alltid varit dåliga på att spendera pengar, eftersom de aldrig räcker till alla gamla lån och kreditkort och stora räkningar som slackar efter.
Mina föräldrar använder gärna sina kreditkort tills de är utmaxade och de är ofta väldigt dåliga på att planera hur de spenderar sina pengar (handlar saker i sista sekund innan de behövs, så att det oftast också blir onödigt dyrt).

Ända sedan jag var liten så har jag alltid behövt ställa upp med pengar till mina föräldrar, och hjälpa dem ur ekonomiska knipor. När jag var sexton var det första gången som jag var tvungen att betala en enorm elräkning åt mina föräldrar, då elbolaget hotade med att stänga av elen om vi inte betalade. (Och den blev avstängd x antal gånger under åren som jag bodde hemma). Kronofogden har varit en bekant figur under min uppväxt och inkassobreven brukade svämma över brevlådan.

Nu bor jag ju inte hemma längre, utan har ett eget liv med min sambo. Vi äger ett hus och har våra egna investeringar som kräver våra pengar. Tack och lov så har vi båda ett ganska bra sinne för pengar, och har inte ärvt våra föräldrars beteenden.

Tyvärr är då sambons mamma inte heller bra med sina pengar, utan hon "lånar" pengar av min sambo titt som tätt. Hon är uppe i nånstans runt 60-70 000 SEK just nu, och det rullar på ganska stadigt och tickar uppåt. Hon har lånat av min sambos syskon också, men där får hon inte låna längre eftersom de inte har råd att låna ut mer pengar till henne. Förra veckan hade hon inte råd att tanka sin bil, så då fick sambon föra över pengar till henne. Det hjälpte några dagar, sedan var det kört igen. Då fick hon låna en av våra bilar, som hon kört i en dryg veckas tid. Igår kom hon och knackade på och hade krockat bilen i framkant (kört på något). Hon har fortfarande inte råd att tanka sin bil förrän efter lön...

Min svärmor festar mycket, och reser mycket, samtidigt som hon lägger mycket pengar på sitt eget utseende. Det är nagelförlängningar, hårförlängningar, ögonfransförlängningar och allmänna frisörbesök. Hon går på manikyr, och lägger massor med pengar på att shoppa kosttillskott, vara med i bokklubbar, och handlar ständigt nya kläder. Ett tag spelade hon bort mycket pengar på bingo på nätet (pengar som hon lånade av min sambo) men det fick han henne att sluta med.

Det är ren lyxkonsumtion, som sticker lite i ögonen på mig eftersom vi (jag och min sambo) inte har råd att leva på det sättet. Jag handlar nästan aldrig nya kläder, och nagelförlängningar etc kan jag bara drömma om. Jag saknar det iofs inte heller, eftersom jag hellre lägger pengarna på sparkontot eller på investeringar till vår fastighet, men... ja...

----

Min sambo och jag känner en ständig stress över våra föräldrar, och att det ständigt krävs att vi ska kunna ställa upp som buffert för dem. Mina föräldrar är något bättre eftersom de sällan ber om pengar, men de kan ibland ha svårt att få råd till att köpa mat, vilket känns ännu värre. Vi bor långt ifrån varandra, så jag har svårt att åka dit med en matkasse då och då, tyvärr.

Min sambo har redan ställt in sig på att hans mamma inte kommer att klara sig ekonomiskt efter att hon pensionerats (om lite drygt 10 år), och jag betvivlar att mina föräldrar kommer att klara sig särskilt bra då heller. Ska vi ta med detta i vår framtida planering, så att vi har råd att i någon mån också försörja våra föräldrar? Hur gör ni andra?

När man skaffar sin egen familj ligger, tycker jag, första lojalitet, till den egna familjen. Jag sparar mina pengar till mina barn. Min svärmor är fattigpensionär så vi hjälper till med bilkostnader och tänder etc.
Dessvärre är hon medberoende till sitt barnbarn och hon stöttar väldigt ofta med att låna ut till barnbarnet, men de pengarna kommer aldrig tillbaka. Och svärmors konto krymper. Så nu finns väl inga besparingar alls längre. Vilket betyder att vi hjälper väl om hon måste göra ngt med tänderna. I princip så är även vi medberoende. En jävla soppa...
Men hon ber aldrig om hjälp. Vi erbjuder alltid. Missbrukaren har heller aldrig bett oss om hjälp men ber sin mormor ofta om hjälp. Missbrukare är väl dem med sämst ekonomi i samhället. Både officiella och inofficiella skulder. De inofficiella skulderna är läskigaste. De officiella skulderna gör att deras liv kommer alltid att vara ruttet. De vet att de kommer leva fattigt resten av livet. Svår insikt när man är 25 år...

 

[Rialavargen]

Tråden är från 2014.

Oh nooo

 

[Cattis_E]

Både jag och sambon har föräldrar som är mindre ekonomiskt sinnade, och jag är nyfiken på om det finns fler där ute och hur ni i så fall hanterar det hela.

Mina föräldrar har alltid varit väldigt dåliga på att hantera pengar - har de pengar så spenderas de i hög hastighet på allt möjligt, och när pengarna är slut så är de tvärslut. Där finns det inga sparkonton eller buffertar, utan det handlar om NOLL kronor på kontot. De är låginkomsttagare (min far är sjukpensionär) och har alltid varit dåliga på att spendera pengar, eftersom de aldrig räcker till alla gamla lån och kreditkort och stora räkningar som slackar efter.
Mina föräldrar använder gärna sina kreditkort tills de är utmaxade och de är ofta väldigt dåliga på att planera hur de spenderar sina pengar (handlar saker i sista sekund innan de behövs, så att det oftast också blir onödigt dyrt).

Ända sedan jag var liten så har jag alltid behövt ställa upp med pengar till mina föräldrar, och hjälpa dem ur ekonomiska knipor. När jag var sexton var det första gången som jag var tvungen att betala en enorm elräkning åt mina föräldrar, då elbolaget hotade med att stänga av elen om vi inte betalade. (Och den blev avstängd x antal gånger under åren som jag bodde hemma). Kronofogden har varit en bekant figur under min uppväxt och inkassobreven brukade svämma över brevlådan.

Nu bor jag ju inte hemma längre, utan har ett eget liv med min sambo. Vi äger ett hus och har våra egna investeringar som kräver våra pengar. Tack och lov så har vi båda ett ganska bra sinne för pengar, och har inte ärvt våra föräldrars beteenden.

Tyvärr är då sambons mamma inte heller bra med sina pengar, utan hon "lånar" pengar av min sambo titt som tätt. Hon är uppe i nånstans runt 60-70 000 SEK just nu, och det rullar på ganska stadigt och tickar uppåt. Hon har lånat av min sambos syskon också, men där får hon inte låna längre eftersom de inte har råd att låna ut mer pengar till henne. Förra veckan hade hon inte råd att tanka sin bil, så då fick sambon föra över pengar till henne. Det hjälpte några dagar, sedan var det kört igen. Då fick hon låna en av våra bilar, som hon kört i en dryg veckas tid. Igår kom hon och knackade på och hade krockat bilen i framkant (kört på något). Hon har fortfarande inte råd att tanka sin bil förrän efter lön...

Min svärmor festar mycket, och reser mycket, samtidigt som hon lägger mycket pengar på sitt eget utseende. Det är nagelförlängningar, hårförlängningar, ögonfransförlängningar och allmänna frisörbesök. Hon går på manikyr, och lägger massor med pengar på att shoppa kosttillskott, vara med i bokklubbar, och handlar ständigt nya kläder. Ett tag spelade hon bort mycket pengar på bingo på nätet (pengar som hon lånade av min sambo) men det fick han henne att sluta med.

Det är ren lyxkonsumtion, som sticker lite i ögonen på mig eftersom vi (jag och min sambo) inte har råd att leva på det sättet. Jag handlar nästan aldrig nya kläder, och nagelförlängningar etc kan jag bara drömma om. Jag saknar det iofs inte heller, eftersom jag hellre lägger pengarna på sparkontot eller på investeringar till vår fastighet, men... ja...

----

Min sambo och jag känner en ständig stress över våra föräldrar, och att det ständigt krävs att vi ska kunna ställa upp som buffert för dem. Mina föräldrar är något bättre eftersom de sällan ber om pengar, men de kan ibland ha svårt att få råd till att köpa mat, vilket känns ännu värre. Vi bor långt ifrån varandra, så jag har svårt att åka dit med en matkasse då och då, tyvärr.

Min sambo har redan ställt in sig på att hans mamma inte kommer att klara sig ekonomiskt efter att hon pensionerats (om lite drygt 10 år), och jag betvivlar att mina föräldrar kommer att klara sig särskilt bra då heller. Ska vi ta med detta i vår framtida planering, så att vi har råd att i någon mån också försörja våra föräldrar? Hur gör ni andra?

Sluta finansiera deras liv och livssätt.
Om de inte klarar att sköta sig själva kanske de behöver näsbrännan en skuldsanering ger.
De kommer ju inte sluta spendera så länge du löser det åt dem.

 

[Reville]

Tråden är från 2014.

Och @Mirre har nyligen skrivit ett aktuellt inlägg i tråden med en liknande frågeställning.

 

[nickan1]

Har en liknande situation ned mina föräldrar, de har noll koll på pengar och prioriterar helt galet. I flera år har de försörjt sig på lånade pengar och krediter. Lån som inte betalas tillbaka. De har en hel del hos kronis, får inga mer banklån (självklart) vilket de motiverar med att bankmannen är ute efter dem och bara säger nej för att vara dum.

De gick med i ett pyramidspel för 11 år sedan och tror fortfarande att de kommer att få en helt orimlig summa pengar. De har även levt som att de har dem pengarna, lånat hejvilt och lovat guld och gröna skogar "när pengarna kommer". Nu har verkligheten kommit ikapp dem och folk vill ha tillbaka sina pengar. De fattar fortfarande inte dock att pyramidspelet är bluff och att det inte kommer några pengar.

De har inte betalat elräkningen på evigheter vilket har lett till att elen stängts av. Vilket de såklart skyller helt på elbolaget, de själva har ingen skuld i det
De har lånat av allt och alla, vi kan inte låna ut mer och inte mina syskon heller. Ingen har råd och man får inte tilllbaka det heller.
De fick 1000 kr av oss förut, det gick direkt till kebabtallrikar och annat onödigt istället för att lägga pengarna på ordentlig mat eller elräkningen.

Klart vi vill hjälpa dem att få på elen igen, men vi kan inte låna ut den summan som vi sedan aldrig kommer se röken av igen. Så vad tusan gör man? De vägrar ju inse sitt eget ansvar och lägger de få kronor de har på helt andra saker än där det behövs.

Så länge det finns någon som lånar ut pengar till dem behöver de inte ta konsekvenserna av sitt handlande. Ge de numret till kommunens skuld och budgetrådgivnin på sin höjd. Sen kan man ju säga de ett sanningens ord men vill de inte hjälpa dig själva genom att vidta åtgärder så finns det inget du kan göra för att ändra deras beteende. Då får man släppa det och gå vidare i livet hur jobbigt det än är.

 

[Cattis_E]

Klart ni ska hjälpa dem, och det gör ni bäst genom att sluta betala ut pengar. Och pronto boka tid hos kommunens konsumentrådgivare för att undersöka möjligheten till skuldsanering. Vad har föräldrarna gjort själva för att lösa sin situation? Alltså lösa den, inte hanka sig fram till nästa lön? Som alla andra har dina och sambons föräldrar rättigheter, och det finns skyddssystem i samhället som gäller dem. Om man verkligen inte har pengar till mat får man hjälp med det. Om man däremot står utan mat pga de prioriteringar man har gjort - för mycket inköp, för dyr bostad - behöver man lösa det på ett bättre sätt.

Samtalet med din svärmor kommer inte att bli lätt men problemet försvinner inte av sig själv. Det försvinner inte förrän hon får anledning att verkligen ta tag i sitt problem. Dina föräldrar - hjälp från dig kan vara en guldkant när du så önskar men sina basala behov betalar vi alla skatt för att de ska få tillgodosedda utan att behöva gå till barnen och be om nåd.

Se till att alla får det de har rätt till så blir det bättre för föräldrarna, sambon och dig.

Håller med..

Har en liknande situation ned mina föräldrar, de har noll koll på pengar och prioriterar helt galet. I flera år har de försörjt sig på lånade pengar och krediter. Lån som inte betalas tillbaka. De har en hel del hos kronis, får inga mer banklån (självklart) vilket de motiverar med att bankmannen är ute efter dem och bara säger nej för att vara dum.

De gick med i ett pyramidspel för 11 år sedan och tror fortfarande att de kommer att få en helt orimlig summa pengar. De har även levt som att de har dem pengarna, lånat hejvilt och lovat guld och gröna skogar "när pengarna kommer". Nu har verkligheten kommit ikapp dem och folk vill ha tillbaka sina pengar. De fattar fortfarande inte dock att pyramidspelet är bluff och att det inte kommer några pengar.

De har inte betalat elräkningen på evigheter vilket har lett till att elen stängts av. Vilket de såklart skyller helt på elbolaget, de själva har ingen skuld i det
De har lånat av allt och alla, vi kan inte låna ut mer och inte mina syskon heller. Ingen har råd och man får inte tilllbaka det heller.
De fick 1000 kr av oss förut, det gick direkt till kebabtallrikar och annat onödigt istället för att lägga pengarna på ordentlig mat eller elräkningen.

Klart vi vill hjälpa dem att få på elen igen, men vi kan inte låna ut den summan som vi sedan aldrig kommer se röken av igen. Så vad tusan gör man? De vägrar ju inse sitt eget ansvar och lägger de få kronor de har på helt andra saker än där det behövs.

Du gör rätt som inte lånar ut, men vad man gör vet jag inte riktigt..
Avbetalningsplan med elbolaget?
Men det kräver ju att föräldrarna tänker betala enligt den..

 

[Cattis_E]

Tråden är från 2014.

Tack, det missade jag först
Klurigt det här med gamla trådar, men å andra sidan är det ju lite kul att läsa dem igen.
Undrar hur det gått för ts.. Men hon är nog inte kvar här, eller bytt namn?

 

[vallhund]

Och @Mirre har nyligen skrivit ett aktuellt inlägg i tråden med en liknande frågeställning.

Länk?
TS sågs senast i oktober 15.

 

[Myrten]

Och @Mirre har nyligen skrivit ett aktuellt inlägg i tråden med en liknande frågeställning.

Jag såg det, men eftersom det inlägget citerade ett av TS tolkade jag det inte som ett sätt att "starta om" tråden med ny frågeställning.

 

[Reville]

Länk?
TS sågs senast i oktober 15.

Inlägg #40 i tråden.
Dessutom skrev jag inget om TS, jag skrev bara att @Mirre tog upp tråden igen med en liknande frågeställning.

 

[Lipperta]

Har en liknande situation ned mina föräldrar, de har noll koll på pengar och prioriterar helt galet. I flera år har de försörjt sig på lånade pengar och krediter. Lån som inte betalas tillbaka. De har en hel del hos kronis, får inga mer banklån (självklart) vilket de motiverar med att bankmannen är ute efter dem och bara säger nej för att vara dum.

De gick med i ett pyramidspel för 11 år sedan och tror fortfarande att de kommer att få en helt orimlig summa pengar. De har även levt som att de har dem pengarna, lånat hejvilt och lovat guld och gröna skogar "när pengarna kommer". Nu har verkligheten kommit ikapp dem och folk vill ha tillbaka sina pengar. De fattar fortfarande inte dock att pyramidspelet är bluff och att det inte kommer några pengar.

De har inte betalat elräkningen på evigheter vilket har lett till att elen stängts av. Vilket de såklart skyller helt på elbolaget, de själva har ingen skuld i det
De har lånat av allt och alla, vi kan inte låna ut mer och inte mina syskon heller. Ingen har råd och man får inte tilllbaka det heller.
De fick 1000 kr av oss förut, det gick direkt till kebabtallrikar och annat onödigt istället för att lägga pengarna på ordentlig mat eller elräkningen.

Klart vi vill hjälpa dem att få på elen igen, men vi kan inte låna ut den summan som vi sedan aldrig kommer se röken av igen. Så vad tusan gör man? De vägrar ju inse sitt eget ansvar och lägger de få kronor de har på helt andra saker än där det behövs.

Helt krasst, om de prioriterar kasst är det deras val.

Hade någon av mina släktingar inte råd att få mat hade jag köpt mat, men inte fasiken skulle jag ge pengar. Jag tycker det är skumt nämligen, tro vad ni vill men jag gör inte så.
Behöver någon hjälp med hyran kan jag betala rätt in på hyresvärdensbankkonto, behöver de mat köper jag en matkasse, etc, just för att ''matpengarna'' inte ska gå till gud vet allt annat.

Vill ni hjälpa dom med elen kan ni nog betala in på företagets bankkonto och se det som en gåva, ni får inga pengar tillbaka.
Men det hjälper endast tills nästa månad då är det samma sak igen.

 

[Lipperta]

Tråden är från 2014.

Kommer alltid vara ett aktuellt ämne, även om vi får hoppas att TS situation är bättre nu.

 

[fejko]

Man kan ju hoppas att TS och pojkvännens familj gjort framsteg sedan de fyra år tråden startades men risken finns väl att de inte förändrat sig (om inget radikalt har hänt)

Svärmor låter ju som något hämtat ur Helt hysteriskt (Absolutely fabulous) men verkligen är ju egentligen mycket sorgligaste. Man berövar ju sina barn deras ungdom när inte föräldrarna kan ta vara på sig själva. TS parenteser ser jag ändå mer positivt på. Någon enkel budget/ekonomi-kurs kanske i kronofogdens regi skulle nog kunna hjälpa dem.

 

[Mirre]

Nej ge pengar gör vi absolut inte, och numer lånar vi inte ut något annat heller. De fick tvätta hos oss när inte vi var hemma, skulle tvätta idag och upptäckte att behållaren för flytande tvättmedel var urtagen ur tvättmedelsfacket så jag fick leta som en tok efter den. Hittade den intryckt bland vår rentvätt Sedan hade maskinen flippat ur totalt så jag fick dra ur kontakten för att starta om den.