För vem avlas det?

[allround]

Funderar lite över en sak och vill gärna höra vad ni andra tycker. Den mesta aveln som sker idag (seriös sådan) är inriktad på prestation vilket såklart är bra. Men, vad hände med den gamla svenska hbl-typ (ngt tyngre) som troget gick på ridskolan och lärde de flesta av oss att rida? Många menar på att om man avlar på prestation så får man ändå fram en mångd individer som inte blir riktigt så bra som man tänkt sig och de blir då mer promenad/skolhästar. Problemet är att jag tycker de hästarna har tävlingshästens "nerv" men inte kapacitet. Jag saknar de lugna, trygga hästarna som kanske inte hade den bästa gången osv men som gjorde sitt jobb utan större åthävor. Hur tänker ni som köper in hästar till ridskolor och andra liknande verksamheter, avlas det för er eller bara för "sporten"? Och om det (som jag tycker) bara avlas för sporten, hittar ni de hästar ni vill ha?

 

[via]

Sv: För vem avlas det?

Nu jobbar jag inte längre på ridskola, men har vari ridskolechef i 10 år.
Jag upplevde att det var mycket svårt att hitta bra lektionshästar. (Ponnyer är lättare.) Oftast fick det bli importer.
Vi hade dock ett par riktigt trevliga svenska hbl också. En efter Pontus, och en efter Parant.
Just Pontus har jag sett fler avkomor efter på ridskolor.

 

[allround]

Sv: För vem avlas det?

Jag håller med. Det är väldigt svårt att hitta den typen av hästar idag. Ibland funderar jag på om det inte vore värt att föda upp egna hbl till sin verksamhet. Men frågan är då, finns det hingstar att betäcka med idag som ger den typen av hbl jag menar? För den typen anses ju väldigt omodern nuförtiden.

 

[rostad]

Sv: För vem avlas det?

Detta har jag också funderat på.

 

[Equilina]

Sv: För vem avlas det?

Jag har ett hbl-sto av den "gamla" modellen och så svensk stam man kan hitta idag (Rambo-Caracas-Utrillo-har inte resten i huvudet).När vi betäckte henne i år så ville jag i fäörsta hand ha en "riktig" svensk hingst, alltså modell grövre. Inte lätt att hitta, ska jag säga! Ffa inte om man inte vill ha med Utrillo, eftersom stoet redan har honom på båda sidor. Så det är inte konstigt att det inte föds felr hästar av gamla svnska modellen, för det finns väldrigt få hingstar!

 

[allround]

Sv: För vem avlas det?

Ja det här tål verkligen att funderas på tycker jag. De flesta tycker att man inte ska avla fram "medelmåttor" för dem får man ändå. Vore det inte bra om det fanns en marknad för att avla både och? Men det kanske det gör om vi nu är många som saknar stabila lugna skolhästar? Eller ska vi sluta använda svenska hbl i skolverksmahet och importera istället? Eller tycker ni att det tillverkas tillräckligt många stabila sv hbl för en "medelmåttamarkand"?

 

[rostad]

Sv: För vem avlas det?

Men det finns många hästar som har okänd-okänd. Man får väl sedan gå över i raser t ex friser, WC osv. De lite tyngre hästarna.

 

[allround]

Sv: För vem avlas det?

Vad blev det för hingst då?

 

[allround]

Sv: För vem avlas det?

Ja jag antar att det blir modellen framöver. Men det är ändå tråkigt att vår gamla svenska modell försvinner helt. Jag personligen tycker att de var outstanding som skolhästar. Men naturligtvis tycker jag att vi ska föra sporten framåt och avla på prestation också. Jag önskar väl bara att det fanns två modeller på det svenska hbl, en omodern och en modern kanske ?

 

[Equilina]

Sv: För vem avlas det?

Aerline H, så lite svenskt är det ju i alla fall..

 

[Kattennizze]

Sv: För vem avlas det?

Kl
En del förhespråkar att vi ska avla på prestation för medelmåttorna kommer ändå (lika med att de då kan gå på ridskola).
Jag tror inte riktigt på det resonemanget, för det verkar som temperamentet blir ett problem. Tävlingshästar har ju sällan ett psyke som passar hobbyryttaren precis.
Jag tycker att ASVH:s avelsmål bör diskuteras. I det står ju klart och tydligt att den svenska varmblodiga hästen ska avlas för tävling. Punkt slut. Därför tror jag att halvblodsaveln kommer att få stora svårigheter i framtiden, när majoriteten av ryttarna som fritidsrider,kommer att gå över till andra raser och hästar som bättre lämpar sig för fritidsridning. Se t ex på kallblodstravarens uppsving inom t ex AR.
I och med att hästantalet i Sverige ökar, vilka sorts hästar kommer att möta de ökande behoven?
Dessutom kan man ju fundera på hur halvblodets exeriöra hållbarhet. Någonstans måste väl diskussionen komma igång vad gäller den här "schäferhundsutvecklingen".
Själv har jag bytt hästras, till en mer sund ras med bättre temperament än halvblodet har generellt. Men om jag skaffar halvblod igen så skulle jag leta efter de halvbloden som jag upplevde på min gamla ridskola för 100 år sen...*drömmer*
Märkligt egentligen att man enligt ASVH ska avla hästar för Malin Baryard och co. medan majoriteten köpare vill ha Brunte med trevliga gångarter och lugnt temperament.

 

[Fernanda]

Sv: För vem avlas det?

Vi ska inte kasta in hatten.
Nog har vi en hel del bra hästar ur den "gamla stammen" kvar.
Vårt svenska halvblod är en sund och gedigen ras som måste värnas om. En ras som tagits fram för dess hållbarhet.
Som uppfödare är det svårt att stå emot dom läckra tyska uppkomlingarna som naturligtvis ger läckra uppförsbackeföl men vi måste tänka oss för. Vi vill att våra uppfödningar blir hållbara - välbenade och tåliga.
Vi måste vara nogräknade i vår avel. Det krävs att vi aktivt undersöker kvaliteten på hingsten och inte enbart accepterar genomfört bruksprov.
Jag tror på vårt svenska halvblod. Att vi använder utländska förädlare behöver inte innebära ngn katastrof.

 

[ameo]

Sv: För vem avlas det?

Fast ärligt talat, varför tror alla att den gamla typen av halvblod ska vara så himla bra skogsmullehästar jämfört med de som föds upp nu?

Jag har fått ärva (alltså via testamente, typ) en halvblodsvalack som har en rakt igenom gammalsvensk stam, enligt den vanligaste definitionen (även om jag vet att Utrillo var importerad, så brukar han räknas till di gamle svenske, av dem som inte är härstamningsnördar), nämligen Asterix-Kaliber-Toreador-Ursus-Locarno. Och visst, han har varit handikapphäst åt sin tidigare ägare i flera år, men detta enbart för att hon lade ner ett JÄTTEJOBB på honom innan hon blev sjuk. För han var nämligen en sån som ingen egentligen hade lust att rida in... Ganska totalskruvad....
Men ajg kan lova att han ser ut som en äkta gammal modell av halvblodshäst.... Och jag skulle INTE vilja ställa honom på en ridskola....

 

[Sar]

Sv: För vem avlas det?

Jag som är förstagångsavlare (till en häst åt mig själv) försökte verkligen hitta en hingst med stabilt temprament just för att undvika alltför mycket nerv (men gärna med gång) i de kommande fölet. Min förra häst var en underbar tävlingsindivid med gott arbetstemprament men då han hade en hel del nerv och explosivitet blev det stundtals mycket att sitta på ute i skogen. De allra flesta hobbyryttare som inte ligger på elitnivå vill ju kunna använda sin häst fullt ut i de många olika situationer och med alltför mycket nerv så får man lägga ner otroligt mycket jobb på saker man annars tycker är rätt självklara som trafiksäkerhet, att de inte flyger i luften för minsta lilla etc. Jag tycker mig också ha sett en minskning i att man kör in halvblodsunghästarna, något som var rätt självklart förr (men då var kanske hästarna i gemen något mindre nerviga?).
Jag tror helt klart att det finns en marknad för köpare av hästar med stabilt temprament och en någorlunda gång men man blir lätt bländad av "showiga" gångarter. Man ska dock komma ihåg att alla "gamla" hingstar inte alltid gav lugna avkommor. Asterix har jag förresten bara hört ge "prilliga" och nervösa avkommor.

 

[wolken fee]

Sv: För vem avlas det?

Det var inte bättre förr, tro mig. Utvecklingen i dagens avel har gjort att man är mer medveten om individernas betydelse. Hingstarna i dag måste prestera långt mkt mer än vad dom gjorde förr. Det räcker inte med ett bruksprov, dom måste ut på tävlingsbanan och konkurrenterna dom sover inte. Det räcker inte att bara tävla i Sverige längre utan många hingst ägare drar sig över gränserna i våra närliggande länder. Och en del väljer tom att göra ett bruksprov i Tyskland för att bevisa att även där är hingsten gångbar.
Det ni söker styrs ju inte endbart av hingstarna utan stona står för långt mkt mer än hingsten gör, det är ju hon som fostrar fölet.
Och att få den individ som är genom snäll och medelmåttliga gångarter, den kommer i massor varje år. Det är vi människor som måste fostra våra unghästar så att dom blir så trevliga.

Det styrs alltså upp uttav oss som avlar, det är vi som utför ett avelsarbete och har en röd tråd i vårt tänkande.
Utan en hög ridbarhet idag, så kommer man ingenstans. Och för mig så innebär en hög ridbarhet att ALLA oavsett kunskap i ridning skall kunna rida individen.
MEN så föds det givetvis också föl som såsmåningom kommer att kräva en duktigare ryttare, men det beror inte på att dom har en sämre ridbarhet utan att dom är känsligare som individer.

Det är alltså viktigt att vi uppfödare säljer våra föl till rätt köpare, och det är inte alltid så lätt.

 

[Kattennizze]

Sv: För vem avlas det?

Detta var intressant, jag har alltid antagit måhända slentrianmässigt att äldre halvblod hade ett helt annat temperament,eftersom de oftast avlades för armén och rekryternas ridkunskaper inte var så stora, och därför behövdes det lugna och trevliga individer. Jag tänker att det generellt var så, men att enstaka knäppskallar givetvis också fanns.
Hm, eller så struntade man i temperamentet och tog första bästa hingst? Jag har också fått för mig, att halvblodet förr i tiden mer liknade våra lantraser i temperamentet, lugna men kräver en rutinerad hand. Det är ju stor skillnad gentemto dagens känsliga, nerviga halvblod, som mer liknar fullblodet i psyket eller det är väl ditåt som aveln iaf strävar.

 

[Mia_R]

Sv: För vem avlas det?

Du är nog delvis inne på rätt spår när du skriver att halvblodet avlades för armén, vad som oftast glöms bort är att mycket av vår tradition som hästfolk dött ut i samband med avhästningen av armé och jordbruk. Folk har helt enkelt inte samma "ryggmärgskänsla" när det gäller hästar och daglig hantering, i senaste Ridsport har vi även en intressant artikel att folk faktiskt generellt rider sämre nu för att allt ska gå så fort i jämförelse med "förr". Det är allt vanligare att man skyller på hästen än att man letar felen hos sig själv.

Min gamla ögonsten var xx- Brabant och borde enligt många varit totalknäpp, men innan jag köpte henne som 7-åring var hon utlånad av uppfödaren till en ridskola och var mycket högt älskad även där. Hon var underbar att vara ute med på tillställningar av olika slag och hur nervös jag än var så var hon alltid cool och tände när hon skulle. Samma häst som galopperade på stället av upphetsning kunde skritta lugnt på lång tygel sekunden efter, nåja, och jag har galopperat många gånger barbacka med bara grimman i skog och mark eller över hinder och jag är/var definitivt ingen stjärna.

Hennes dotter som jag fött upp åt mig mig själv har ärvt hennes underbara temperament och helt ärligt så skiter jag i om hon är enligt ASVH:s avelsmål eller inte. "De" tycker att hon är för liten, jag tycker hon är alldeles lagom med sina 160 cm.

 

[Sara-Ida]

Sv: För vem avlas det?

Detta var intressant, jag har alltid antagit måhända slentrianmässigt att äldre halvblod hade ett helt annat temperament,eftersom de oftast avlades för armén och rekryternas ridkunskaper inte var så stora, och därför behövdes det lugna och trevliga individer.

Tittiga, nerviga, spända. Så uppfattar iaf jag "gammalt hederligt svenskt halvblod". Eftersom det inte fanns semin då tog man väl grannens hingst i högre utsträckning.

Jag vill absolut inte avla en sådan häst, ens för promenadridning i skogen. Ridning ska vara kul - det kräver en positiv, glad individ som gillar att jobba och går att påverka även om man inte är världens bästa ryttare!

 

[Kattennizze]

Sv: För vem avlas det?

Du är nog delvis inne på rätt spår när du skriver att halvblodet avlades för armén, vad som oftast glöms bort är att mycket av vår tradition som hästfolk dött ut i samband med avhästningen av armé och jordbruk. Folk har helt enkelt inte samma "ryggmärgskänsla" när det gäller hästar och daglig hantering, i senaste Ridsport har vi även en intressant artikel att folk faktiskt generellt rider sämre nu för att allt ska gå så fort i jämförelse med "förr". Det är allt vanligare att man skyller på hästen än att man letar felen hos sig själv.

Min gamla ögonsten var xx- Brabant och borde enligt många varit totalknäpp, men innan jag köpte henne som 7-åring var hon utlånad av uppfödaren till en ridskola och var mycket högt älskad även där. Hon var underbar att vara ute med på tillställningar av olika slag och hur nervös jag än var så var hon alltid cool och tände när hon skulle. Samma häst som galopperade på stället av upphetsning kunde skritta lugnt på lång tygel sekunden efter, nåja, och jag har galopperat många gånger barbacka med bara grimman i skog och mark eller över hinder och jag är/var definitivt ingen stjärna.

Hennes dotter som jag fött upp åt mig mig själv har ärvt hennes underbara temperament och helt ärligt så skiter jag i om hon är enligt ASVH:s avelsmål eller inte. "De" tycker att hon är för liten, jag tycker hon är alldeles lagom med sina 160 cm.

Jag tycker att det faktiskt är fel att inte avla efter ASVH:s avelsmål. För om man inte gör det, kan man ju lika gärna strunta i att avla fram halvblod. Förstå mig rätt, du har givetvis din fulla frihet att avla fram vad du vill ha, men om många resonerar som du, då tas ju inte problemen med avelsmålet på allvar. Men det här liknar väl också diskussionen inom islandshästaveln som jag läst, där man diskuterar turridningshäst/tävlingsindivid och vilket psyke som följer med det ena än det andra. Ta t ex vikten, de flesta idag blir tyvärr tyngre, och att då avla fram lätta ädla tävlingsindivider kanske inte är det allra smartaste. Fast som sagt, med dagens avelsmål för halvblodet, så ÄR det ju det som man ska göra.
Men det är klart, med dagens utveckling för halvblodet öppnar det ju för avel av andra raser, och det tycker jag bara är positivt. Men jag är ändå bekymrad, för jag tycker så mycket om halvblod av den grövre typen.
Ja, det är ett problem idag att så många inte växer upp med djur och tränar upp sina hästögon, och särskilt då med nerviga fullblodsliknande stora hästar. Men jag undrar om det verkligen var så att hästarna förr i tiden var lugnare eller var ryttare och hästhanteringen så mycket bättre? Svara på det, den som kan!
Egentligen borde det man bland halvblodsuppfödare diskuteras vad halvbloden ska vara till, tävling, fritidridning, körning, etc etc. Idag verkar det bara handla om tävling, tävling, tävling. Finns verkligen marknaden för aveln där? Finns det inga uppfödare som tänker annorlunda?

 

[wolken fee]

Sv: För vem avlas det?

Det är uppfödaren som gör ÄMNET och ägaren gör HÄSTEN.
Hanterar man sin unghäst ordentligt, så blir även den mest nervösa unghästen också säker på sig själv.
Jag tror att själva unghäst kunnandet inte är så bra som den skulle kunna vara i Sverige. En unghäst kan man hantera och göra mkt med även om den bara är 1 år gammal.
Om en unghäst blir ordentligt hanterad och får en posetiv erfarenhet så blir det också en bra ridhäst.
Allt blir inte tävlingshästar som avlas fram och det hänger helt och hållet på den ägaren som köper fölet, vart det skall bli.
Allt hänger inte på uppfödaren, uppfödaren har sitt avelsmål och sin röda linje och avlar fram den typen av häst som den personen vill ha.
Och alla uppfödare har inte samma avelsmål eller röda linje och det ska vi vara glada för utan att även den enskilda smaken kommer in i bilden. Det finns med stor säkerhet många uppfödare i vårt avlånga land som vill ha en stabilare häst och avlar också i den riktningen.

Men att jämföra detta med vad som var förr är nog lite långsökt, tanke på att vi idag har en semin som har möjlig gjort att vi som avlar har en bredare spectrum vid val av hingst.