Foglossnings-panik-funderingar...

[Mabuse]

Sv: Foglossnings-panik-funderingar...

Nä, nån kontaktlista fick jag inte.

Usch jag känner mig så jäkla besvärlig. Jag var där för en vecka sen ungefär och testade alla värden för jag var yr, trött och svimmade.
Jag hade jättefina värden och fick nummer till en kurator - vilket jag visserligen är tacksam för.

Grejen är den att jag har saker i mitt liv just nu som är mycket, mycket tungt att bära (själsligt). Jag tror ändå kanske att det är det som spökar.

Nu ska jag duscha hett och lägga mig i soffan.
Tack för era svar och råd!

Det låter helt otroligt att det skulle vara själssmärtor som gör att du får ont på det sättet. Det du beskriver är exakt hur foglossningsproblem yttrar sig, och du har fått dem i exakt den vecka man ska få dem enligt skolboken.

Den trötthet du beskriver är också en mycket rimlig graviditetsbiverkning, en del blir vansinnigt trötta första trimestern. Jag har aldrig varit så trött som då, brukade somna med huvudet på skrivbordet på jobbet på eftermiddagarna, fast jag sov och sov på nätterna också. Det hjälpte inte hur mycket jag vilade, jag var konstant fruktansvärt trött. Det var inget fel på mig mer än graviditeten, det kan bli så för en del. Även fast jag inte sovit mer än tre timmar i sträck sen i maj, och mycket sällan får ihop åtta timmar, så är jag inte ens nära lika trött nu som jag var då.

Så jag tror faktiskt inte att du är varken hypokondrisk eller har psykosomatiska problem - tvärtom vad man ofta får höra (käcka utrop som "Graviditet är ingen sjukdom!" eller folk som berättar hur de jobbade heltid ända tills de åkte till BB) så är det ganska vanligt att man drabbas av olika åkommor under graviditeten, och inte alls mår så bra eller kan prestera som vanligt.

 

[Tassa]

Sv: Foglossnings-panik-funderingar...

"kl"

Jag fick en sväng av foglossning i v 9, det satt i i några veckor sen försvann det.
Det jag har hört är att eftersom det beror på hormonerna i kroppen kan man inte träna bort det eller så, men det är viktigt att tänka på hur man använder sin kropp.
Och det kan även gå lite upp och ner beroende på hormonbalansen i kroppen under graviditeten.

Det jag har läst mig till och även testat själv som fungerade någolunda bra är att inte göra några ogämna rörelser (beror ju givetvis vilken grad man har).
Tex inte stå och väga på ett ben, kliver du ur bilen ska du sätta ut båda benen innan du ställer dig upp. Om man går mycket ska man ta små korta steg, inte sitta i kors med benen eller i skräddare, alltså undvika att göra rörelser som får fogarna i bäckenet att röra sig allt för mycket. Hoppas du förstod vad jag menar. Om du googlar på foglossning kan du hitta en del knep och tips på hur man kan lindra det. Men prata med din BM också så klart.

Hoppas du blir bättre.

 

[mino]

Sv: Foglossnings-panik-funderingar...

Detta stämmer inte med de råd jag har fått om foglossning, snarare tvärtom. Man ska ta det lungt om det gör ont, foglossning går inte att träna bort. Risken är stor att man bara gör det värre om man försöker göra rörelser som gör ont.

Till TS: det låter klockrent som foglossning. Det kan komma och gå, det behöver inte nödvändigtvis konstant bli värre allteftersom graviditeten fortskrider.