Det var inte du som gick. Och precis det här som så många försökt få dig förstå.

Du betedde dig gräsligt, det finns en gräns för hur människor vill bli bemötta. Du klev över den med råge. Du behöver be om ursäkt och de med, men det var inte endast din familj som klantade till det

Var lite hygglig mot familj, grannar etc ska du se att människor är roliga, hyggliga, hjälpsamma.

Men du behöver vara detsamma.

Träna på det ..du kommer få ut mycket bra av det.

Du verkar inte gilla människor och då är det knepigt, men övning ger färdighet.
Vi är många som tycker du är värd vänner att hänga med på grillkvällar, påsklunch, fika, promenader, filmkvällar och allt som hör umgänge till. Ibland kanske inte exakt som man gillar mest, men man gör det ändå för att sällskapet gör det.

Skyll inte på andra ensidigt. Du är verkligen fast i tankemönster. Testa något nytt...
Det är snarare så att människor inte gillar mig. Jag blev utskälld av mina närmaste grannar när jag bad om hjälp efter en ångestattack. Tydligen hade jag bett om hjälp för många gånger så jag blev påfrestande. Och det är väl också mitt fel att min barndomskompis alltid avbröt våra samtal efter att hon "förhört" mig i tre minuter. Jag slutade höra av mig för det blev så uppenbart att kompisen inte var intresserad av att prata med mig. En annan kompis frågade jag på messenger för några månader sen om hen ville ses, men blev ignorerad.

Det är väl bara en granne jag fikar med ibland. Några gånger har vi gjort utflykter. Men jag vet inte. Personkemin saknas. Relationen känns tom.

Men i regel hör folk aldrig av sig till mig om de inte vill ha en tjänst av mig.
 
Jag läste bara igenom de två första sidorna och vet inte vad som skrivit efter det. Tycker du redan har svaret hos dig. Du verkar ha bestämt dig för att du inte kommer blir frisk eller palla att ta hand om en trädgård. Så du behöver flytta. men då kommer du må sämre pga det.
Så bo då kvar å jobba aktivt för att bli frisk. Depressioner går att hantera och mindsets går att ändra.

Om du är ensam kanske du behöver se över på vilket sätt du kan bidra till en bra relation till andra utan att tulla på dina egna gränser? Du skriver att folk bara hör av sig om de vill ha något. Är det så eller är det så du uppfattar saker? Ibland tenderar tankarna att gå i mörka toner även om verkligheten är ljus. Säger du nej tack till att hjälpa med ja tack till att umgås?
 
Det är snarare så att människor inte gillar mig. Jag blev utskälld av mina närmaste grannar när jag bad om hjälp efter en ångestattack. Tydligen hade jag bett om hjälp för många gånger så jag blev påfrestande. Och det är väl också mitt fel att min barndomskompis alltid avbröt våra samtal efter att hon "förhört" mig i tre minuter. Jag slutade höra av mig för det blev så uppenbart att kompisen inte var intresserad av att prata med mig. En annan kompis frågade jag på messenger för några månader sen om hen ville ses, men blev ignorerad.

Det är väl bara en granne jag fikar med ibland. Några gånger har vi gjort utflykter. Men jag vet inte. Personkemin saknas. Relationen känns tom.

Men i regel hör folk aldrig av sig till mig om de inte vill ha en tjänst av mig.
Kan du på något vis se varför de reagerade så?

Jag hoppas Du hittar professionell hjälp, och att du visar det du skrivit på bukefalos.

Du har tyvärr fastnat helt i trist tankemönster.

Kbt kan vara till stor hjälp. Det finns många effektiva behandlingar. Både för depression, krav, att inte komma vidare, relationer.

Har du testat digitala möjligheter?

Som sagt, vi är många som önskar dig ett trivsammare och mindre ensamt liv.

Jag tycker du ska antingen påbörja kbt-behandling och bo kvar.

Eller , för att slippa alla egna krav på dig, flytta till en liten lägenhet . Du måste bryta upp, men du har mått skit i flera år i ditt hus. Det går att släppa taget och börja om. Det är "bara "en tomt och hus.
Du är viktigare än trädgård.
 
Senast ändrad av en moderator:
alla tips och råd som människor ger dig här verkar bara vara fel och du argumenterar bara emot dem. Vet inte vad du vill ha för svar egentligen. Du verkar betrakta din omgivning som den bara har massa skyldigheter gentemot dig. Går inte att ge några råd som handlar om externa saker egentligen utan du måste få hjälp med ditt mående. Den enda som kan hjälpa dig är du. Men du verkar ju orka plugga och det hade jag aldrig orkat när jag var deprimerad. Det är ju något positivt. Då är du inte dödssjuk. Du får göra ett val helt enkelt, våga be om hjälp för ditt mående och var öppen för de åtgärder som blir aktuella(medicinbyte/terapi t.ex) för att diskutera vardagsdetaljer runt ger ju absolut ingenting. Du avfärdar ju allt.
 
Jag har följt tråden och vill mest bara flika in att alla dessa inlägg som skrivs av någon med utmattningsdepression aldrig kommer att bli hjälpt av att andra sitter och förklarar för denne vad personen ska göra och inte. Det är ganska tydligt att ts varken kan eller vill ta till sig av de råd som getts. Varken då eller nu. I stället för att lägga all energi på att skriva inlägg om det ena än det andra kan det ju vara en idé att lägga den energin på att ta fram en låda, stopp i sakerna och sätta den under bordet om man verkligen vill ha en förändring. Och som så många andra skrivit, sänk kraven och acceptera det som är. Se till att de mest basala behoven blir tillgodosedda och gör prio 1 på listan, som just nu verkar vara utbildning. Fungerar det inte, då är det ruta ett igen och sjukskrivning tills att personen i fråga accepterar att den är sjuk och kan börja läka. Hur ska man någonsin kunna göra det om krav på krav på krav hopar sig i en utbränd hjärna och deprimerad själ?
 
@annmarg men sluta! Tror du, på riktigt, att ts kommer att ha någon som helst hjälp av vad du säger? Ts är sjuk. Att du tänker att det funkar att du är rak och hård och så fattar hon och blir frisk, så är du ute och cyklar.

Och resten, alltså alla andra. Sluta. Bara sluta. Så vitt jag vet är ingen @Wille s psykolog. Ni kommer inte att kunna fixa henne genom att gnälla och tjata och komma med femhundra skäl till att hon behöver flytta. Det är inte huset eller skolan som det är fel på. Ts är sjuk och behöver hjälp.

Den som känner att den vill hjälpa ts: ta kontakt via pm och erbjud er ringa och jaga psykiater, kommun, psykolog och skola och fixa hjälp.

Jag kan tyvärr inte för jag sitter i helt fel land.

Wille, tyck om dig själv, kämpa. Vågs ta emot hjälp.
 
Jag läste bara igenom de två första sidorna och vet inte vad som skrivit efter det. Tycker du redan har svaret hos dig. Du verkar ha bestämt dig för att du inte kommer blir frisk eller palla att ta hand om en trädgård. Så du behöver flytta. men då kommer du må sämre pga det.
Så bo då kvar å jobba aktivt för att bli frisk. Depressioner går att hantera och mindsets går att ändra.

Om du är ensam kanske du behöver se över på vilket sätt du kan bidra till en bra relation till andra utan att tulla på dina egna gränser? Du skriver att folk bara hör av sig om de vill ha något. Är det så eller är det så du uppfattar saker? Ibland tenderar tankarna att gå i mörka toner även om verkligheten är ljus. Säger du nej tack till att hjälpa med ja tack till att umgås?
Det är en person som hört av sig till mig när hon velat ha hundvakt. Jag har inte haft det minsta intresse av att vara hundvakt men har ställt upp för att vara en god kompis. När jag sedan i november förra året frågade om vi kunde ses för det var länge sen sedan sist, så fick jag inte ens ett svar.

Jag umgås ibland med en granne men känner inte att det är någon djupare relation.
Kan du på något vis se varför de reagerade så?

Jag hoppas Du hittar professionell hjälp, och att du visar det du skrivit på bukefalos.

Du har tyvärr fastnat helt i trist tankemönster.

Kbt kan vara till stor hjälp. Det finns många effektiva behandlingar. Både för depression, krav, att inte komma vidare, relationer.

Har du testat digitala möjligheter?

Som sagt, vi är många som önskar dig ett trivsammare och mindre ensamt liv.

Jag tycker du ska antingen påbörja kbt-behandling och bo kvar.

Eller , för att slippa alla egna krav på dig, flytta till en liten lägenhet . Du måste bryta upp, men du har mått skit i flera år i ditt hus. Det går att släppa taget och börja om. Det är "bara "en tomt och hus.
Du är viktigare än trädgård.
Att grannen skällde ut mig var för att jag bett om hjälp för ofta enligt deras sätt att se. När jag hade massiva ångestattacker hände det att jag frågade om de kunde tänka sig att komma över på fika. Det hade underlättat för mig, men jag fick alltid nej (även när jag inte sa att jag hade ångest och kunnat dölja det om de kommit över).

Jag har testat mindler och tyckte sessionerna var för korta. Det gav mig inget tyckte jag.

Jag har väl aldrig riktigt haft vänner. Är väl lite aspig. Ibland har jag försökt skapa relationer. Har hört av mig och så, men när jag inte fått någon respons tillbaka, så har jag gett upp efter ett tag. Kanske är jag lite kräsen med relationer också. En gång hade jag en klängig person efter mig som bara pratade om sina problem. Jag blev helt dränerad på energi. Och folk som pratar så jag inte får en syl i vädret, eller pratar i mun på mig, tycker jag också är jobbiga. Så nånstans behöver jag också känna att det finns en personkemi.
 
@annmarg Så det är ett bra råd att prata om elitism...?
Det finns mycket mer logiska förklaringar.
Har man kognitiva svårigheter (utbränd/dep/andra) är det lätt att man låter stel och som man inte tar in saker fastän man gör. TS mattrådar är mer ett samspel och där tas informationen in i ett lugnt tempo, som det är logiskt att ha vid dessa svårigheter.

TS verkar få hjälp. Medicin, psykolog veckovis och tidigare boendestöd. Att fastna i tankespår när allt är en ansträngning för att gå ihop och man är tidigare utbränd +deprimerad... För vissa saker är svåra att lösa. De är som berg och när allt går runt i huvudet vid minsta tanke.
 
@annmarg men sluta! Tror du, på riktigt, att ts kommer att ha någon som helst hjälp av vad du säger? Ts är sjuk. Att du tänker att det funkar att du är rak och hård och så fattar hon och blir frisk, så är du ute och cyklar.

Och resten, alltså alla andra. Sluta. Bara sluta. Så vitt jag vet är ingen @Wille s psykolog. Ni kommer inte att kunna fixa henne genom att gnälla och tjata och komma med femhundra skäl till att hon behöver flytta. Det är inte huset eller skolan som det är fel på. Ts är sjuk och behöver hjälp.

Den som känner att den vill hjälpa ts: ta kontakt via pm och erbjud er ringa och jaga psykiater, kommun, psykolog och skola och fixa hjälp.

Jag kan tyvärr inte för jag sitter i helt fel land.

Wille, tyck om dig själv, kämpa. Vågs ta emot hjälp.

Det är en person som hört av sig till mig när hon velat ha hundvakt. Jag har inte haft det minsta intresse av att vara hundvakt men har ställt upp för att vara en god kompis. När jag sedan i november förra året frågade om vi kunde ses för det var länge sen sedan sist, så fick jag inte ens ett svar.

Jag umgås ibland med en granne men känner inte att det är någon djupare relation.

Att grannen skällde ut mig var för att jag bett om hjälp för ofta enligt deras sätt att se. När jag hade massiva ångestattacker hände det att jag frågade om de kunde tänka sig att komma över på fika. Det hade underlättat för mig, men jag fick alltid nej (även när jag inte sa att jag hade ångest och kunnat dölja det om de kommit över).

Jag har testat mindler och tyckte sessionerna var för korta. Det gav mig inget tyckte jag.

Jag har väl aldrig riktigt haft vänner. Är väl lite aspig. Ibland har jag försökt skapa relationer. Har hört av mig och så, men när jag inte fått någon respons tillbaka, så har jag gett upp efter ett tag. Kanske är jag lite kräsen med relationer också. En gång hade jag en klängig person efter mig som bara pratade om sina problem. Jag blev helt dränerad på energi. Och folk som pratar så jag inte får en syl i vädret, eller pratar i mun på mig, tycker jag också är jobbiga. Så nånstans behöver jag också känna att det finns en personkemi.
Ok... du behövde inte förklara för mig...mer att du skulle fundera själv på varför det gick åt skogen. Om du kunde haft del i upptrappning. Men det ska inte diskuteras här.

Hoppas du hittar en vän, och åter till din familj. Jag är fyrkantig när jag skriver här men sån är jag.

Det är trist att ge upp ett livsverk jag har sett bilderna från din trädgård och förstår våndan och frustration.
 
@annmarg Så det är ett bra råd att prata om elitism...?
Det finns mycket mer logiska förklaringar.
Har man kognitiva svårigheter (utbränd/dep/andra) är det lätt att man låter stel och som man inte tar in saker fastän man gör. TS mattrådar är mer ett samspel och där tas informationen in i ett lugnt tempo, som det är logiskt att ha vid dessa svårigheter.

TS verkar få hjälp. Medicin, psykolog veckovis och tidigare boendestöd. Att fastna i tankespår när allt är en ansträngning för att gå ihop och man är tidigare utbränd +deprimerad... För vissa saker är svåra att lösa. De är som berg och när allt går runt i huvudet vid minsta

@annmarg Så det är ett bra råd att prata om elitism...?
Det finns mycket mer logiska förklaringar.
Har man kognitiva svårigheter (utbränd/dep/andra) är det lätt att man låter stel och som man inte tar in saker fastän man gör. TS mattrådar är mer ett samspel och där tas informationen in i ett lugnt tempo, som det är logiskt att ha vid dessa svårigheter.

TS verkar få hjälp. Medicin, psykolog veckovis och tidigare boendestöd. Att fastna i tankespår när allt är en ansträngning för att gå ihop och man är tidigare utbränd +deprimerad... För vissa saker är svåra att lösa. De är som berg och när allt går runt i huvudet vid minsta tanke.
Ja, att reflektera över sig själv och egna påverkan är bra. Jag hade inte skrivit det annars.

Tack ändå för att du klargör.
 
Ni som är intresserade av TS... kan ni inte strunta i mina och andras svar till ts.

Skriv direkt till hen istället. Tycker jag skulle vara mer till hjälp.
 
Jag har tänkt göra modeller av hus eftersom jag alltid drömt om ett egendesignat hus. Men sen har jag kört fast på att jag vet inte hur jag ska tillverka materialet till modellerna. Det finns ju inte plank att köpa i miniatyrformat.

Jag har haft den här depressionen i över 3 och ett halvt år. Det kändes lite bättre när jag hade boendestöd som kom till mig varje vecka. Men sen när boendestödet slutade komma så blev allt bara så övermäktigt och jag gav upp.

Jag är 95% säker på att det finns plank att köpa i minatyrformat. Jag är med i några miniatyrgrupper på Facebook och är helt fascinerad över vad som faktiskt finns.
Själv har jag länge haft funderingar på att bygga en hästgård i miniformat och idag med 3D-skrivarnas intyg så finns i princip allt att köpa/göra. Har du Facebook, rekommenderar jag gärna grupper.
 
Nu är det ett diskussionsforum så man kan inte förvänta sig att inte bli bemött men... mitt inlägg var mest för att säga att folk med nedsättningar inte alltid skriver som man förväntar sig. För dessa är det inte ett tecken på att personen inte tar in vad andra säger efter förmåga. Vill man ha djupgående analys och någon som pumpar ut många genomtänka ord så kan det vara för svårt.

(inte för att ge skuld åt TS eller andra utan för att så ser verkligheten ut, begränsad ord ger även begränsad kraft att bemöta massor av ord som man knappt kan ta in)
 
Jag är 95% säker på att det finns plank att köpa i minatyrformat. Jag är med i några miniatyrgrupper på Facebook och är helt fascinerad över vad som faktiskt finns.
Själv har jag länge haft funderingar på att bygga en hästgård i miniformat och idag med 3D-skrivarnas intyg så finns i princip allt att köpa/göra. Har du Facebook, rekommenderar jag gärna grupper.
Intressant! Ska kolla på det.
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 292
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Året var 1994. Jag var trött på att bo i en förort. Jag ville ut på landet. Några år tidigare hade jag avslutat en 2-årig...
Svar
0
· Visningar
1 760
Senast: Wille
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
9 180
Senast: lundsbo
·
Kropp & Själ Konstig rubrik, men det är en fråga som gnagt i mig sedan en tid tillbaka. Hur ska en bära sig åt för att ge upp något som en inte själv...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
19 629
Senast: sorbifolia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hemlösa hundar ökar
  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp