Flytta?

[Unafraid]

Har jag pengar kan jag köpa en blomma för att jag vill det, inte som en belöning. Kaffe dricker jag inte men jag dricker te och det dricker jag också utan föregående prestation. Jag tycker inte ens att en kopp te är särskilt belönande. Det står inte i proportion till ansträngningen av att göra något.

Mitt belöningscentrum är nog inte särskilt utvecklat.


Min medicin byttes inte ut ens då jag blev inlagd på sjukhus. Vården verkar nöjd så länge jag hålls vid liv.

Du kan alltså inte tycka att det är trevligt att sitta på altanen i solen med en mugg te? Jag skulle absolut se det som belöning och njutning!

Till exempel grävde jag fram några rosor och syrener ur snön idag, så de inte skulle knäckas av tyngden. Det var jobbigt och jag blev svettig. Jag "belönade" arbetet genom att ta fram en solstol och ta fram en alkoläsk och dricka den i solen. Jag njöt och var nöjd över den lilla insats jag gjort.

 

[Wille]

Jag är så trött efter jobbet vissa dagar att det surrar (bokstavligt talat) i huvudet. Men jobbet är nytt (även om jag har varit där sedan i oktober). Det är jobbigt för de allra flesta att börja göra nya saker.

Men jag tror du behöver hjälp med medicinering och terapi som passar dig bättre, för det låter som att du har fastnat i en nedåtgående spiral, åtminstone vad gäller dina tankar.

Jag vet att jag sitter fast. Därav tråden. Jag har ju liksom tappat hoppet om att någonsin bli frisk.

 

[em-pirre]

Har jag pengar kan jag köpa en blomma för att jag vill det, inte som en belöning. Kaffe dricker jag inte men jag dricker te och det dricker jag också utan föregående prestation. Jag tycker inte ens att en kopp te är särskilt belönande. Det står inte i proportion till ansträngningen av att göra något.

Mitt belöningscentrum är nog inte särskilt utvecklat.


Min medicin byttes inte ut ens då jag blev inlagd på sjukhus. Vården verkar nöjd så länge jag hålls vid liv.

Jag har jobbat med patienter som lår exakt som du. I många år. Du behöver hjälp. Men det krävs att du kan beskriva hur du mår. Berätta för boendestödet. Eller kanske en bukefalist kan hjälpa dig skriva ner allt och kontakta rätt instans

 

[Wille]

Du kan alltså inte tycka att det är trevligt att sitta på altanen i solen med en mugg te? Jag skulle absolut se det som belöning och njutning!

Till exempel grävde jag fram några rosor och syrener ur snön idag, så de inte skulle knäckas av tyngden. Det var jobbigt och jag blev svettig. Jag "belönade" arbetet genom att ta fram en solstol och ta fram en alkoläsk och dricka den i solen. Jag njöt och var nöjd över den lilla insats jag gjort.

Jag verkar inte funka så. Jag blir trött och så ser jag bara hur mycket som är kvar att göra.

 

[svea]

Jag vill bara slänga in att det finns fördelar med jobb där man gör saker utifrån en förutbestämd plan. En är att få in rutiner i kroppen och helt enkelt få ordning på mat- och sovklockan under en dryg tredjedel av dygnet. Det GER energi i längden. En annan fördel är att man i stort sett är garanterad att ha gjort ett gott dagsverke när man går hem för dagen. Även om man inte ägnar sig åt självförverkligande hela dagarna så gör man skäl för sin lön, och det känns bra och GER energi. Sen kan man spara kreativiteten tills man kommer hem.

 

[Wille]

Jag har jobbat med patienter som lår exakt som du. I många år. Du behöver hjälp. Men det krävs att du kan beskriva hur du mår. Berätta för boendestödet. Eller kanske en bukefalist kan hjälpa dig skriva ner allt och kontakta rätt instans

Det har gått snabbt nedåt sedan jag miste boendestödet. Nu tycker boendestödet att vi inte ens ska prata i telefon för att jag meddelat biståndshandläggaren att besöken hos mig har upphört sedan cirka en månad tillbaka. Den här veckan har jag inte ens samtal med min psykolog eftersom det är långfredag idag.

 

[Unafraid]

Jag verkar inte funka så. Jag blir trött och så ser jag bara hur mycket som är kvar att göra.

Varför har du då en stor trädgård? Ger det dig någon tillfredsställelse? Blir du lycklig av att gå ut i trädgården? Tycker du att det är trevligt att rensa ogräs?

Om svaret är nej på samtliga frågor förstår jag inte varför du ska ha en stor trädgård? En trädgård ska skänka glädje!

 

[Wille]

Jag vill bara slänga in att det finns fördelar med jobb där man gör saker utifrån en förutbestämd plan. En är att få in rutiner i kroppen och helt enkelt få ordning på mat- och sovklockan under en dryg tredjedel av dygnet. Det GER energi i längden. En annan fördel är att man i stort sett är garanterad att ha gjort ett gott dagsverke när man går hem för dagen. Även om man inte ägnar sig åt självförverkligande hela dagarna så gör man skäl för sin lön, och det känns bra och GER energi. Sen kan man spara kreativiteten tills man kommer hem.

Även skolan ger rutiner. Jag måste t.ex. äta lunch 3-4 timmar innan jag skulle gjort det annars.

 

[parellikusken]

Jag vet att jag sitter fast. Därav tråden. Jag har ju liksom tappat hoppet om att någonsin bli frisk.

Fast vad är frisk egentligen?
Har man psykisk ohälsa får man ibland lära sig acceptera det och fokusera på de friska delarna i sitt liv. Du klarar av att studera, det är mycket mer än vad många klarar av som är sjuka i depression. Det är en frisk del av dig, försök hitta fler sådana saker och fokusera på det i stället för de delar som är sjuka.

Jag har en svår depression sedan lång tid tillbaka, mycket i mitt liv är styrt av det och mina tankar är svarta. Men för att överleva måste jag lära mig fokusera på det som faktiskt är friskt hos mig t.ex mina vänskapsrelationer, att jag klarar av att laga mat, att jag njuter av att rida även om det inte blir så ofta som jag hade velat o.s.v.
Ju mer jag lär mig fokusera på det som är friskt hos mig, desto längre bort är självmordsförsöken. Detta för att jag ser delar av mitt liv som jag faktiskt klarar av och kan hantera.

Det känns som att du gräver ned dig i allt som du inte klarar av istället för att se det som faktiskt fungerar.

 

[nullo-modo]

Men jag lär inte ha ork kvar till egen trädgård om jag jobbar med trädgård som parkarbetare.

Menar du ork för sådant stort projekt på kvällen efter jobbet förstår jag mycket väl.
Stora projekt som pergola gör dom flesta på semestern eller långhelg.

 

[Wille]

Varför har du då en stor trädgård? Ger det dig någon tillfredsställelse? Blir du lycklig av att gå ut i trädgården? Tycker du att det är trevligt att rensa ogräs?

Om svaret är nej på samtliga frågor förstår jag inte varför du ska ha en stor trädgård? En trädgård ska skänka glädje!

Jag har varit sjuk nästan lika länge som jag bott här. Jag körde järnet första halvåret, gick in i väggen och blev sedan även deprimerad.

Innan hade jag en pytteliten trädgård och det var bara frustrerande att inte ha utrymme. Jag valde stor trädgård med förutsättningen att jag skulle förbli frisk. Så blev det nu inte.

 

[Wille]

Fast vad är frisk egentligen?
Har man psykisk ohälsa får man ibland lära sig acceptera det och fokusera på de friska delarna i sitt liv. Du klarar av att studera, det är mycket mer än vad många klarar av som är sjuka i depression. Det är en frisk del av dig, försök hitta fler sådana saker och fokusera på det i stället för de delar som är sjuka.

Jag har en svår depression sedan lång tid tillbaka, mycket i mitt liv är styrt av det och mina tankar är svarta. Men för att överleva måste jag lära mig fokusera på det som faktiskt är friskt hos mig t.ex mina vänskapsrelationer, att jag klarar av att laga mat, att jag njuter av att rida även om det inte blir så ofta som jag hade velat o.s.v.
Ju mer jag lär mig fokusera på det som är friskt hos mig, desto längre bort är självmordsförsöken. Detta för att jag ser delar av mitt liv som jag faktiskt klarar av och kan hantera.

Det känns som att du gräver ned dig i allt som du inte klarar av istället för att se det som faktiskt fungerar.

Det är i princip bara skolan som fungerar. Mer kommer jag inte på. Och jag har inga vänner att umgås med.

Menar du ork för sådant stort projekt på kvällen efter jobbet förstår jag mycket väl.
Stora projekt som pergola gör dom flesta på semestern eller långhelg.

Nej, men orka klippa gräsmattan eller vattna.

 

[parellikusken]

Det är i princip bara skolan som fungerar. Mer kommer jag inte på. Och jag har inga vänner att umgås med.

Nej, men orka klippa gräsmattan eller vattna.

Fast det är ju inte bara skolan som fungerar. Du klarar av att skriva på buke, du får i dig mat, du duschar, du diskar så pass mycket att du har något att äta på, du betalar dina räkningar. Det är en hel del saker i slutändan.

 

[WhoIsItAgain]

Jag vill bli astronaut men det kommer inte heller att hända. Inte ens pilot kunde jag bli, närsynt.
Man får försöka att leva bra ändå.
Jag får i alla fall köra buss.
Som flygplan utan vingar på marken.

@Wille Som inte ung skriver måste man nog välja, sällan man kan få allt. Antingen satsar man på ett "good enough" jobb som ger pengar så jag kan på min fritid utöva min hobby, elller man gör jobbet till sitt liv och försöker hitta ett jobb som inkluderar hobbyn. Men då pratar vi i de flesta fall inte om några 40 timmars arbetsveckor utan att jobba hårt även på fritiden så man tar sig så högt att man hamnar på ett ställe där man får bestämma mer. Sen tror jag iof att dessa jobb är få, inte ens när jag var chef på sån hög nivå jag hade bara 2 över mig i firman, kunde jag göra vad jag ville och bestämma fritt. Vill man vara säker på det får man nog sikta in sig på att vara egen företagare.

Det är sällan man kan leva precis som man vill, ofta måste man försaka en hel del, i alla fall om man i te är ekonomiskt oberoende.

 

[Wille]

Fast det är ju inte bara skolan som fungerar. Du klarar av att skriva på buke, du får i dig mat, du duschar, du diskar så pass mycket att du har något att äta på, du betalar dina räkningar. Det är en hel del saker i slutändan.

Det där med maten är inom parentes eftersom jag inte äter ordentlig lagad mat. Duschar gör jag bara ibland och hinner bli äcklig innan dess.

@Wille Som inte ung skriver måste man nog välja, sällan man kan få allt. Antingen satsar man på ett "good enough" jobb som ger pengar så jag kan på min fritid utöva min hobby, elller man gör jobbet till sitt liv och försöker hitta ett jobb som inkluderar hobbyn. Men då pratar vi i de flesta fall inte om några 40 timmars arbetsveckor utan att jobba hårt även på fritiden så man tar sig så högt att man hamnar på ett ställe där man får bestämma mer. Sen tror jag iof att dessa jobb är få, inte ens när jag var chef på sån hög nivå jag hade bara 2 över mig i firman, kunde jag göra vad jag ville och bestämma fritt. Vill man vara säker på det får man nog sikta in sig på att vara egen företagare.

Det är sällan man kan leva precis som man vill, ofta måste man försaka en hel del, i alla fall om man i te är ekonomiskt oberoende.

Jag får vara glad om jag får jobb ö.h.t. Jag räknar inte med att kunna ha en fritid om jag får jobb.

 

[Liten]

Ja, pensionen är ju en stressfaktor men jag kan ändå inte förhindra att jag får det jävligt knapert som pensionär.

Jag tror att det här är ett tänk som du behöver komma ur. Många inlägg låter som att "Det går ändå inte så skitsamma". Jag sitter själv i det i perioder, jag känner igen det väldigt väl. Problemet är att det är destruktivt och göder känslan av hopplöshet. Nu tar jag just pension/ekonomi som konkret exempel.

Du skriver upprepade gånger i tråden att det finns saker som du velat ha/behöver som du inte har råd med. Saker som hade underlättat för dig på olika sätt (tex diskmaskinen). Sådana saker skulle ett jobb kunna hjälpa till med, och på så sätt kan ett jobb påverka ditt mående och ork positivt. Pengar är inte allt (!), men i vissa avseenden kan det underlätta mycket för ens mående. Det gör skillnad i längden.

Ett jobb och en stabil inkomst kan bidra till pensionen på flera sätt. Dels genom att tjänstepension betalas in. Dels genom att om du får en högre inkomst så kanske du låta bli att ta av dina sparpengar för att täcka upp i vardagsekonomin - ännu bättre vore det om du kunde spara till både buffert och pensionen. Du kanske inte kan ordna så att du får en "fet" pension, det köper jag absolut! Jag vet att sjukskrivning etc påverkar det en hel del. Men det behöver inte vara kört ännu.

Det jag försöker peka på är att du kan påverka din situation långsiktigt.

 

[em-pirre]

Det där med maten är inom parentes eftersom jag inte äter ordentlig lagad mat. Duschar gör jag bara ibland och hinner bli äcklig innan dess.

Jag får vara glad om jag får jobb ö.h.t. Jag räknar inte med att kunna ha en fritid om jag får jobb.

Skit I det där med "riktig lagad mat". Vem fan orkar laga sån liksom. Bara du får i dig nåt då du är hungrig så duger det.

 

[Raderad medlem 132722]

Det har gått snabbt nedåt sedan jag miste boendestödet. Nu tycker boendestödet att vi inte ens ska prata i telefon för att jag meddelat biståndshandläggaren att besöken hos mig har upphört sedan cirka en månad tillbaka. Den här veckan har jag inte ens samtal med min psykolog eftersom det är långfredag idag.

Men du, ta inte ut i förskott att du mist boendestödet! Det är inte fastställt än.

 

[Raderad medlem 132722]

Fast det är ju inte bara skolan som fungerar. Du klarar av att skriva på buke, du får i dig mat, du duschar, du diskar så pass mycket att du har något att äta på, du betalar dina räkningar. Det är en hel del saker i slutändan.

Plus har koll på och vetskap om hur ett hus ska tas om hand så att det inte förfaller.

 

[Raderad medlem 132722]

Jag vet att jag sitter fast. Därav tråden. Jag har ju liksom tappat hoppet om att någonsin bli frisk.

Det är depressionen som talar, man tänker så vid depression, det hör till symptombilden. Du kan visst bli frisk!