Flygrädsla

[BernT]

Nu råkar jag veta att det tack och lov inte är så vanligt att alla stabiliserande roder helt plötsligt slås ut och man bara faller rätt ner i backen

Hehe nä ska nog mycket till. Den föreläsningen fick vi för övrigt i skolan för vi skulle resa, några var flygrädda. De vägrade flyga efter det haha. Blev tåg.

 

[Jerseyite]

Jag hatar att flyga men gör det ungefär varannan månad, och ofta längre sträckor. Jag har programmerat mig till att somna så fort jag har ätit något. Om mat inte serveras på planet så tar jag med något, äter så fort vi är uppe i luften, borstar tänderna, och lägger sedan huvudet på axeln och somnar. Det funkar bara om jag sitter vid gången eller bredvid någon jag känner, så jag brukar boka en plats vid gången i förväg.

Att bygga hållbara ritualer har hjälpt mig. Man kan ju alltid ta med sig något att äta (i värsta fall en frukt från kiosken vid gaten) och så länge som folk inte klättrar över mig, brukar jag kunna sova och alltså hålla mig tillfreds. För mig är det känslan av att vara instängd med en massa människor tätt inpå mig som är värst, men om jag kan stänga in mig i mig själv (= sova) så känns det inte alls så hemskt. Små, trånga plan är värre än stora, och kan jag så sitter jag helst i business eller economy extra (eller vad mellanklassen nu än kallas) med extra utrymme.

Jag vägrar fullt ut att gå på ett flygplan om jag måste sitta i mitten av mittraden. Säger man till kabinpersonalen att man är flygrädd brukar de vara väldigt förstående och se till att man får en plats som funkar för en.

 

[Ness]

Äter lugnande piller och hoppas att jag inte dör.
Vägrar att inte resa pga flygrädslan.

Sen försöker jag även undvika att se på flygkatastroffilmer osv innan resan.

 

[anna_panna]

gillar inte heller att flyga och nu var det några år sedan
Har problem att tryckutjämna och då är start och landning inte kul. Har alltid dubbla nya nässpray med mig

 

[escodobe]

När jag flyger oroar jag mig för tre saker, folk som spyr, fulla idioter och jobbiga ungar. En flygkrasch är inte ens med på listan. ..

 

[tuaphua]

Vad gör ni som inte gillar att flyga? Skiter ni i det och håller er på backen eller biter ni ihop och kliver in i plåtröret på darriga ben?

Jag ska ut och resa igen och trots att jag flyger minst en gång om året och dessutom har en pilot bredvid mig så är det sååå jobbigt.
Jag hackar tänder, grinar och ber till Gud (allt detta under tystnad, inga scener ombord, jag lovar) men jag gillar ju att se mig om här i världen så jag måste ju stå ut men kan inte begripa varför det här bara blir värre och värre för varje år, jag överlever ju varje gång!

Jag är dödligt rädd för brand och rök och gillar inte att vara instängd men så måste ju många andra ha det också och jag har väl aldrig träffat nån som beter sig som jag!

Så, vad gör ni som är rädda eller känner någon form av obehag?

Jag är lite flygrädd. Förut var jag myyyycket flygrädd. En av minavänner och elever flyttade till Boden, drog ihop fler där och ville flyga upp mig regelbundet.
Uuuuh! Ångesten! Men jag ville ju hjälpa min vän. Och det vore ju bra tillfällen att umgås lite.
Ok... Skulle jag supa ner mig eller droga ner mig? Nej, det gick ju inte om man skulle jobba direkt man kom fram..
Alltså tog jag med min stackars, lilla hund. Hon är lugnet själv och enligt uppfödaren skulle hon inte reagera negativt alls.
Så beväpnad med 3 kg Papillon boardade jag på skakiga ben.
Lillvovven gjorde så att jag klarade mig igenom resorna varje månad.
Till slut var det inte särskilt jobbigt alls att åka mer.
Bästa terapeuten ever!

 

[EmmaBovary]

Min mamma hade en lite udda taktik, hon gömde sig under sin jacka! Har dock ingen aning om huruvida det hjälpte eller ej, jag kommer mest ihåg att det var ganska pinsamt att som tonåring flyga med en mamma som hade sin jacka över huvudet.

 

[hastflicka]

Du har aldrig flugit helikopter då antar jag? Har man det och flugit på både längden och tvären och nästan uppochner också samt uträttat nåt när man "hängt och slängt" så slutar man ganska snart bry sig och ner kommer man ju alltid (även om det råkar bli "lite" blött där man dumpas).

Fast helikopter eller litet plan ar mycket enklare tycker jag. Dar ser man at alla hall och ar mer "in charge" an i ett passagerar plan.

Men start/landning är ju under ganska kort tid men jag fattar om man sitter kvar om man måste spy just då. (Vad händer om man knäpper loss sig och rusar till toan? Skulle jag garanterat göra.)
Sen är det väl sällan man kräks helt utan förvarning tycker jag.

Det vanligaste ar att folk mar daligt och kraks vid start och landning. Jag tror att det beror pa tryckvaxlingarna i kabinen. Som nagon redan sa, om man tar av sig baltet och rusar till toan da blir de inte bara arga, man utsatter ocksa bade sig sjalv och personalen (som kommer rusande for att fanga in en och aterfora personen i fraga till stolen med balte) och ovriga passagerare for fara.

Jag flyger ganska ofta och har har under arens lopp varit med om diverse "incidents" med plan pa landings banan nar vi gatt ner och starka vindar som gjort att landningen inte kunde genomforas. Det har definitivt varit en iiiiiiiiiihhhhhh kansla varje gang, men da det gatt bra har det kannts battre nasta gang.

 

[Gabbi]

Men start/landning är ju under ganska kort tid men jag fattar om man sitter kvar om man måste spy just då. (Vad händer om man knäpper loss sig och rusar till toan? Skulle jag garanterat göra.)

Sen är det väl sällan man kräks helt utan förvarning tycker jag.

Det händer att flygvärdinnorna ropar; sätt dig ner, och man kontrar med; nej, måste spy, och de tar ett sekundbeslut att de inte vill torka upp skiten så de släpper in en på toan. (Har testat)

 

[Gabbi]

Tur att det inte hänt mig, ser framför mig tidningsrubrikerna om att ett plan nödlandat pga stökig passagerare som absolut skulle till toan och vägrade sitta ner med bälte

Men varför inte ta medicin mot illamåendet om du vet att du mår illa under start och landning? Jag spyr om jag åker buss längre tid än kanske 20 minuter, så då tar jag alltid medicin innan.

Vissa sitter ju och kräks fast man inte behöver ha bältet på, har jag fått berättat för mig.

Och vet du vad en biverkning av åksjuketabletter är? Jo, illamående! Du tror väl inte att någon sitter och kräks i sin stol för att det är så förbaskat festligt??

 

[avslutat medlemskap]

Fast helikopter eller litet plan ar mycket enklare tycker jag. Dar ser man at alla hall och ar mer "in charge" an i ett passagerar plan.

Helt sant, men vissa ska inte upp i luften öht. och i små plan och helikoptrar finns ju ingen toa. Jag glömmer aldrig den kaxiga typen som "klarade allt" (enligt honom själv på marknivå) och den odör han spred i helikoptern när dom skulle dumpa mig i natten. Han skulle också haft torrdräkt att döma av stanken och stackars dom andra som fick sitta i skitlukten hela vägen tillbaks.

 

[mandalaki]

Nej, så menar jag inte. Jag lämnar bara ett påstående om hur fakta i fallet borde påverka en rationell person som känner flygrädsla. Fobier är något jag inte känner till, vare sig personligen eller kunskapsmässigt.

Flygrädsla finns nog på många nivåer, av olika orsaker och löses/hanteras på olika sätt.

Reagerar man rationellt faller väl fobi?

Flygrädsla är självklart ingen rationell reaktion, det måste du väl förstå? En i övrigt rationell person kan vara flygrädd. Jag är det inte själv men har inte svårt att förstå att andra kan vara flygrädda.

 

[mandalaki]

Och vet du vad en biverkning av åksjuketabletter är? Jo, illamående! Du tror väl inte att någon sitter och kräks i sin stol för att det är så förbaskat festligt??

Hehe, jag satt snett över gången mot en kvinna som blev magsjuk på hemvägen från Indien. Och på hemväg från Thailand började en liten tjej spy på raden bakom. Inte är det kräkfobiker man tycker mest synd om i det läget.

 

[sjoberga]

Flygrädsla är självklart ingen rationell reaktion, det måste du väl förstå? En i övrigt rationell person kan vara flygrädd. Jag är det inte själv men har inte svårt att förstå att andra kan vara flygrädda.

Jag tror att flygrädsla finns i många olika former - varav minst ett par av dem kan bemötas med rationella argument, kunskap om flygning, flygplan och dess risker. Och sedan finns det säkert andra där det inte biter ens att berätta att människan sitter i en flygsimulator, det är lika problematisk ändå.

De flesta kan aktivt påverka sina tankebanor, om man vill, inte genom mina statistiksiffror på internet - men genom professionell hjälp. Då tar man hjälp av vad vi faktiskt vet om riskerna att flyga.

Om man ÄR flygrädd och dessutom TROR (även utanför flygplanet) att det är stora risker förknippat med flygande så är nog problemet mycket större än om man tar till sig (utanför paniksituationen) att sannolikheten är mindre att skadas än när man passerar över övergångsstället eller åker bilen in till stan (som man kanske gör 500 gånger per år) och situationen bara uppstår på flyget. Det är min ståndpunkt.

Och nej, jag erkänner flera gånger i tråden att jag nog inte riktigt förstår panikreaktionen - eftersom jag inte har det i mig själv.

 

[landsbygdsbo]

Jag fick en riktig utskällning för några år sedan i ett flygplan.
Stod som nr ett i en kö till toan längst fram i kärran, bakom mig stod en korpulent äldre herre + 60. prisis som det ledigt spydde ett spädbarn ner sin mamma i det närmaste sätet. Hon hade ammat barnet och nu blev hon nersölad över hela överkroppen.
Jag backade och erbjöd henne toan så hon hjälpligt kunde tvätta av blus o sig själv, vilket hon tacksamt tog emot. Men jäklar vad förbannad gentlemannen bakom mig blev .. han måsta ha varit jäkligt nödig...
Ju argare han blev, ju mer roade blev de som satt i sätena närmast

 

[Poxz]

Vad gör ni som inte gillar att flyga? Skiter ni i det och håller er på backen eller biter ni ihop och kliver in i plåtröret på darriga ben?
...

Så, vad gör ni som är rädda eller känner någon form av obehag?

Jag flyger så sällan jag kan. Jag avskyr det. Avskyr, avskyr.
Fullkomligt gråtfärdig vid start och landning, resten av tiden med bultande hjärta och spända muskler.
Äter milt lugnande och tar gärna ett glas vin innan, det hjälper åtminstone lite.

Ska flyga nästa helg. Har bara förträngt det än så länge...
Korttids visserligen, bara ner till Malmö. Men ändå.

 

[Philosophia]

Jag har flugit helikopter och diverse småplan både kors och tvärs och uppochner. Min man är pilot och jag har flugit en del ihop med honom och kan nästan landa själv och jag är egentligen inte särskilt rädd för att vi ska trilla ner i backen. Det handlar om helt orationell ren och skär panikångest. Hatar att vara instängd i ex antal timmar tillsammans med en massa andra människor utan att kunna kliva av när jag vill.
Och brand/rökutveckling. Höll på att få spel sist jag flög inrikes i Turkiet när det helt plötsligt började lukta rök i kabinen och det visade sig att de satt och rökte inne i cockpit

Att veta hur det fungerar och att veta att ett flygplan inte bara trillar ner brukar ju fungera som terapi för de flesta. Men du vet ju allt det där och mer därtill och ändå lugnar det dig inte. Det verkar som om rädslan handlar om något annat, dvs. att det inte är flygrädsla. I så fall är det nog mer fruktbart om du börjar jobba på att hantera generell ångest samtidigt som du försöker ta reda på vad det är som skapar obehaget egentligen.

 

[Philosophia]

Flygrädsla är självklart ingen rationell reaktion, det måste du väl förstå? En i övrigt rationell person kan vara flygrädd. Jag är det inte själv men har inte svårt att förstå att andra kan vara flygrädda.

Rationella argument samt att man får lära sig hur ett flygplan fungerar och beter sig i olika situationer brukar vara den i särklass mest effektiva terapin vid flygrädsla.

 

[Gabbi]

Jag kan väl svara utifrån mig själv. Jag tycker INTE om att flyga, och det har dels med att jag ofta blir illamående att göra, och dels att jag känner mig instängd och inte kan gå undan eller stanna och gå ut att göra.
Jag flyger ganska mycket, för tillfället runt var tredje vecka. Jag har KBT:at mig själv en hel del, verkligen jobbat på andning, på att vara avspänd, på att säga till mig själv att det blir trevligt och att jag kan sitta och vila helt kravlöst, tänkt på den trevliga kabinpersonalen som kommer med fika och vill att jag ska ha det bra. Det har faktiskt hjälpt massor. Efter att ha insett att åksjuketabletterna gjorde mig kraftigt yr och illamående tar jag aldrig sådana mer, och mår bättre utan. Nu senast i tisdags tex flög jag helt utan oro eller stress.

 

[landsbygdsbo]

Ett litet problem har jag med flyget. När jag kör bil ner till Paris exempelvis så hinner man acklimatisera sin bilkörning alltefter som man närmar sig staden. När jag flyger ner kommer jag från Götalands landsbygdstrafik rakt ner i paris ngt hetsigare trafik. vilket kan vara en aning stressigt den första timmen...
hyr alltid bil, för mobilitetens skull.