Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Vaddå ni vänder kappan efter vinden?!

Leta upp ett enda inlägg där ex jag, escodobe m.f skrivit att man aldrig ångrar sina barn, annars får du sluta tillskriva alla i tråden som en och samma skribent!

Vidare tycker jag att du ska plocka fram en aborttråd där trådskaparen absolut inte vill ha barn egentligen men där massan övertalar genom att skriva att h*n aldrig kommer ångra sitt barn?

Faktum är att de flesta ( ? ) inte ångrar sina barn, men detta ökar ju om man faktiskt från början vill ha barn. Däremot så finns det föräldrar som faktiskt ångrar sitt/sina barn, fastän att dom älskar sitt/sina barn så hade dom gjort ett annat val om dom fick välja om :/
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Vaddå ni vänder kappan efter vinden?!

Leta upp ett enda inlägg där ex jag, escodobe m.f skrivit att man aldrig ångrar sina barn, annars får du sluta tillskriva alla i tråden som en och samma skribent!

Vidare tycker jag att du ska plocka fram en aborttråd där trådskaparen absolut inte vill ha barn egentligen men där massan övertalar genom att skriva att h*n aldrig kommer ångra sitt barn?

Faktum är att de flesta ( ? ) inte ångrar sina barn, men detta ökar ju om man faktiskt från början vill ha barn. Däremot så finns det föräldrar som faktiskt ångrar sitt/sina barn, fastän att dom älskar sitt/sina barn så hade dom gjort ett annat val om dom fick välja om :/
Minna 86. Du får femhundra kronor om du kan hitta ett enda inlägg på buke där JAG skrivit att man aldrig ångrar sina barn.
Jag har ALDRIG NÅGONSIN skrivit något sådant. Tvärtom.:angel:
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Jag kan säga att jag tänkt precis precis preeeciiiiis som du, jag har inte velat ha barn och inte tyckt om några barn. Men så kom det en liten unge och jag kan nästan garantera att man ändrar sig pang bom, jag trodde inte det och när jag låg där och fick veta vad fan som var på väg att hända ville jag dö och gud vet vad mer. Men så kommer instinkterna igång, det är helt sjukt vad man fungerar häftigt! Man känner på en gång en tillhörighet till den där lilla saken som gnyr och har sig, man kan faktiskt inte låta bli.
Nu är ju mitt fall självklart lite udda och speciellt men jag garanterar dig att du faktiskt kommer tänka om. Till och med jag gjorde det och när man väl får sitt lilla knytt på magen så smälter man direkt (även om de faktiskt inte luktar mumma direkt ;)), det är helt klart det häftigaste jag varit med om!
Jag köper att du tycker och tror så som du gör eftersom jag gjort likadant och just därför tror jag att när du väl är där kommer du inse att det inte är som du tror :)
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

10.000kr/försök och det är 2 kostnadsfria försök.

Har bekanta som betalade 80.000kr för första barnet och 30.000kr för andra barnet :crazy: Men de kanske är olika vart man bor.

Olikkönade par får offentligt finansierade IVF (antar att det är begränsat antal, men ändå), åtminstone i Skåne.
Tjejpar får betala själva.
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Ah jag tror jag hört det här i alla fall, att de alltid sätter kateter vid epiduralbedövning eftersom man inte har någon kontroll över muskulaturen vare sig för hål 1 eller 2 :D

Nej, det stämmer inte.
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Så om jag råkade bli gravid så skulle det helt plötsligt vara okej? Jag är ledsen men jag ser inte skillnaden. Och inte göra abort för att man skulle må dåligt är ju oxå en dålig anledning att behålla med tanke på det ni beskriver. Ni säger ju hela tiden att barnet är det viktiga då är det väl fullständigt skit samma hur dåligt kvinnan skulle må efter en abort.

Vem har sagt att jag inte skulle göra det för mitt barn? Bara för att jag har en önskad om att ha omvänd fördelning av föräldra"jobbet" i vår familj betyder väl inte det att jag skulle vara elakt mot mitt eget barn?!

I min värld så är det skillnad mellan att välja att bli gravid och att välja att göra abort, det ena valet är lättare än det andra. Om man verkligen inte vill ha barn så startar man inte en tråd med, hjälp jag är gravid vad ska jag göra allt är kaos, då gör man abort. Om man däremot vill ha barnet trots att allt annat i livet talar för att man inte borde behålla det, då startar man en tråd för att få råd.

Du/ni bestämmer ju själva hur ni ska göra, det som vi försöker få fram i tråden är att om du verkligen inte vill ha barn så är det idiotiskt att skaffa ett eller flera för att du inte vill lämna din sambo. Man kan inte använda barn som relationsklister.

Om det däremot är så att du vill ha barn för din egen skull, även om en del i det är att din sambo vill också, varför inte bara erkänna det då? Efter alla inlägg jag läst av dig så tror jag att du vill ha barn och du ser fram emot graviditet och ammning, men av någon anledning så vill du inte säga det. Du får det att låta som om du gör det ultimata offret för att göra din sambo till viljes, klart du får reaktioner på det!
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Nog för att barn är något livslångt men jag skulle nog säga att tiden och energin som barn kräver minskar sakta men säkert och tillslut flyttar de ju faktiskt hemifrån...

Hahahahaha... det där var väldigt roligt... mina tonåringar tar minst lika mycket tid och energi, bara på ett annat sätt!
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Hahahahaha... det där var väldigt roligt... mina tonåringar tar minst lika mycket tid och energi, bara på ett annat sätt!

Jag kan tänka mig det, tror att det är betydligt lättare när de är så små som min är (3,5mån) Kan bara tänka mig hur det blir när han vill köras på olika aktiviteter i framtiden :D

Nu är det jättesmidigt bara ha honom i vagnen eller låta mormor passa honom när jag rider
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Jag ber om ursäkt för att jag tilltalade er som samma person!

Återigen, exemplet jag tog upp gällande en ung oönskat gravid var pga förhållandet. Någon sa något i stil med att vårt förhållande kanske inte klarar det och då menar jag bara att jag tycker att ett vuxet förhållande är mer moget än några som kanske varit tillsammans i några månader. Om ett sprucket förhållande skulle vara en anledning för oss att inte skaffa barn så borde ju personen i mitt exempel inte heller göra det, barnet blir ju tydligen en psykfall om det inte har två heltidsföräldrar...

Tack Breccia_, det är precis det jag menar! Dessutom vet jag flera i släkt och bekantskapskrets som inte tycker om barn men har flera egna eftersom det som sagt är skillnad på sina barn och andras ungar. Det kanske är en nyhet för er men alla föräldrar tycker inte att barn i allmänhet är jordens underverk.

Nu kommer ju inte vi skaffa barn för att laga ett trasig förhållande för det är jag helt övertygad om att det inte fungerar...

Jag vill inte ha barn men jag är rädd för att ångra mig och resultatet av det blir att jag skaffar ett, vilket jag har sagt så jag vet inte vad jag ska erkänna?
Graviditet kan jag se fram emot (förutom BM ångest) för det verkar vara en spännande tid och jag gillar att längta efter saker så jag kan se tjusningen. Amma tänker jag dock inte göra så länge det inte handlar om liv eller död (och där startade en helt ny diskussion;)).
Ultimata och ultimata men ja, jag har svårt att se något som skulle "toppa" det. Kan du? Fast jag har svårt att se vad det har med saken att göra...

Oavsett hur mycket man lägger sig i sina tonåringars liv så hoppas jag att de iaf flyttar hemifrån och då får vara ifred och då tar de definitivt mindre tid och energi.
Jag förstår inte hur ni menar faktiskt, en tonåring kan göra allting själv förtuom att betala för sig så jag har svårt att se vad som är så väldigt krävande?
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Ni vänder ju kappan efter vinden för när det är någon som behöver råd angående abort så kommer det bara kommentarer om att man aldrig ångrar sina barn osv osv.


Min moster hade en sådan kommentar om min mamma, att hon skulle nöjt sig med en eller två och då orkat med sig själv på ett helt annat sätt och då varit lyckligare.


Fast dar ar du faktiskt lite orattvis. I sana tradar brukar vi svara att personen i fraga ska folja sitt hjarta, att ingen annan kan bestamma at dem. Men det ar sant, folk som svarar angrar inte sina barn, men a andra sidan har de inte skaffat barn pa dina premisser heller. Om nagon blivit ofrivilligt gravid och sagt att de absolut inte ville ha barnet sa hade nog ingen har inne sagt att de skulle behalla det anda. Men hittar du nagon san trad far du garna visa...

Trakigt att din mamma inte varit lycklig, kanske skulle hon inte skaffat barn alls?
 
Senast ändrad:
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Det kanske är en nyhet för er men alla föräldrar tycker inte att barn i allmänhet är jordens underverk.

Nu får da la lägga av och börja läsa vad som skrivs ?!

Man diskuterar inte barn i allmänhet här, vi diskuterar kring dina tankar om ditt framtida barn.

Vad man tycker om andras barn är väl inte relevant öht, det är ju åsikter/tankar/funderingar kring ditt egna barn som många funderar över och diskuterar!
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Ultimata och ultimata men ja, jag har svårt att se något som skulle "toppa" det. Kan du? Fast jag har svårt att se vad det har med saken att göra...

Så länge du ser det som ett offer och planerar barn för att din sambo vill så kommer i alla fall jag och tycka att du är knäpp, ursäkta om du tar illa vid dig.

På samma sätt som jag tycker tjejer/killar som väljer att inte börja plugga, eftersom det skulle innebära en flytt och deras partner inte vill flytta, är tokiga.

På samma sätt som jag tycker det är helknasigt när en i förhållandet måste bryta med någon gammal kompis eftersom deras partner blivit avundsjuk på den.

Att få barn är en bra mycket större uppoffring än ovanstående och jag kan inte förstå varför man skulle göra det för att göra någon annan glad, med förhoppning om att man själv också ska finna glädje i det. Av dem som inte är direkt barnkära och inte får barn, tror jag det är få som ångrar sig. Å andra sidan så blir de flesta frälsta av sitt eget barn och allt som de tyckte innan är plötsligt bortspolat och barn borde alla skaffa för det är MENINGEN med livet osv.

Oavsett så bestämmer ni ju själva och jag kan bara önska er lycka till, men någon ens halv-ultimat uppoffring kommer jag aldrig att göra för min partner, stackarn. Jag väljer mitt liv själv!
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Ni förstår inte vad jag menar...
Någon ville att jag skulle vänta så länge naturen tillät så jag skulle bli sugen på barn istället för att skaffa det när jag vill. Det är i den frågan jag inte förstår skillnaden mot tjejen som plir gravid 20 år för tidigt, hon är ju inte sugen på barn så varför ska hon behålla sitt barn men jag?

Om min mamma har vi redan pratat tillräckligt och det är möjligt att hon inte skulle skaffat barn, det kommer vi aldrig få veta eftersom hon som varje god mor skulle ljuga om man frågade henne.

Eftersom jag inte har några egna barn så är det endast mina känslor gällande barn i allmänhet som jag har pratat om... Förutom det har jag poängterat om och om igen om att det med störta säkerhet kommer vara annorlunda när jag får ett eget barn. Sen måste man väl inte älska allting som kommer med barnet bara för att man blir förälder?

Då är jag nog knäpp för jag valde att endast titta på högskoleutbildningar inom pendlingsavstånd och den störta anledningen till att jag kommer skaffa barn är för att min sambo vill.
Men jag tycker det verkar ännu knäppare att när valet står mellan att två personer garanterat blir olyckliga (under X lång tid) och att en person eventuellt blir lite missnöjd (under X lång tid) välja att två personer garanterat blir ledsna...

I "planera barn"-tråderna tycker jag det titt som tätt står om tjejer som håller på att "övertala" sina partners, är det lika fel då eller? Barn ska man ju inte skaffa för någon annans skull....
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

I "planera barn"-tråderna tycker jag det titt som tätt står om tjejer som håller på att "övertala" sina partners, är det lika fel då eller? Barn ska man ju inte skaffa för någon annans skull....

Fast inte vill man overtala nagon och fa som svar att "ok vi skaffar barn fast jag vill egentligen inte och det ar du som kommer fa ta allt ansvar". Som jag redan sagt sa hade jag lamnat min sambo om han inte velat ha barn med mig. Jag vill inte gora nagot halvhjartat och inte heller ha ett barn som ar mitt ansvar till 100%.

Tycker du inte det ar konstigt att ingen i denna traden inte forstar dig? Jag forstar inte ens varfor du diskuterar saken, det ar ju knappast sa att du kommer andra dig? Varfor ar det viktigt att vi sager "klart du ska skaffa barn mot din vilja, du behover inte ta nagot ansvar eller ens tycka om barnet sen"?

Kom tillbaka nar du fatt ditt barn och du kan saga att du hade fel, att du visst kanner for att offra precis allt for ditt barn och att du alskar honom eller henne trots fel och brister och utbrott och somnfria natter.
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Ni förstår inte vad jag menar...
Någon ville att jag skulle vänta så länge naturen tillät så jag skulle bli sugen på barn istället för att skaffa det när jag vill. Det är i den frågan jag inte förstår skillnaden mot tjejen som plir gravid 20 år för tidigt, hon är ju inte sugen på barn så varför ska hon behålla sitt barn men jag?

Nä varför skulle hon göra det, om hon inte vill ha det? Det är bara direkta abort-motståndare som skulle säga till henne att behålla det. Men om hon visste att hon inte ville ha barn, skulle hon ju göra abort eller hur, frågan skulle aldrig komma upp. Om hon däremot ville ha barnet så finns det ju sätt att lösa det på, och som man frågar får man svar.
Om min mamma har vi redan pratat tillräckligt och det är möjligt att hon inte skulle skaffat barn, det kommer vi aldrig få veta eftersom hon som varje god mor skulle ljuga om man frågade henne.

Eftersom jag inte har några egna barn så är det endast mina känslor gällande barn i allmänhet som jag har pratat om... Förutom det har jag poängterat om och om igen om att det med störta säkerhet kommer vara annorlunda när jag får ett eget barn. Sen måste man väl inte älska allting som kommer med barnet bara för att man blir förälder?

Då är jag nog knäpp för jag valde att endast titta på högskoleutbildningar inom pendlingsavstånd och den störta anledningen till att jag kommer skaffa barn är för att min sambo vill.
Men jag tycker det verkar ännu knäppare att när valet står mellan att två personer garanterat blir olyckliga (under X lång tid) och att en person eventuellt blir lite missnöjd (under X lång tid) välja att två personer garanterat blir ledsna...

För mig är inte livet hugget i sten, jag har haft mer än ett seriöst förhållande och jag vet att man växer och ändrar sig som människa. Att titta tillbaka 10 år och inse att flera av mina livsval gjordes mer av hänsyn till en annan människa än mig själv, oavsett om jag fortfarande var tillsammans med den människan eller inte, skulle göra mig rätt arg. På mig själv!

I "planera barn"-tråderna tycker jag det titt som tätt står om tjejer som håller på att "övertala" sina partners, är det lika fel då eller? Barn ska man ju inte skaffa för någon annans skull....

Ja jag tycker det är lika fel. Jag tycker också det är helt uppåt väggarna att bli gravid med flit genom att lura en partner som sagt att de inte vill. Jag tycker det är väldigt dålig stil helt enkelt. För en del kanske det blir bra, för de flesta andra så blir det katastrof.

Du och jag är väldigt olika och jag vet inte om jag kan få dig att förstå vad jag menar för dina svar på mina inlägg visar att du missar mina poänger. Som sagt jag önskar er all lycka.
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

En hypotetisk fråga -

Vad händer om din sambo visar sig relativt ointresserad av ert barn ?

Det finns ju en och annan tråd om hur förldraskapet har påverkat relationen - och en hel del av dem handlar om hur papporna varit entusiastiska i början, men intresset har svalnat. Vad gör du då ?

Att du inte tänker amma förvånar iallafall inte mig ett dugg. Varför skulle du ?
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Men jag tycker det verkar ännu knäppare att när valet står mellan att två personer garanterat blir olyckliga (under X lång tid) och att en person eventuellt blir lite missnöjd (under X lång tid) välja att två personer garanterat blir ledsna...

Och barnet då ?

Har du visat din sambo denna tråd ? Förstår han på allvar din antipati mot ett barn och att du enbart kan tänka dig att skaffa ett barn för hans skull ?
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

En hypotetisk fråga -

Vad händer om din sambo visar sig relativt ointresserad av ert barn ?

Det finns ju en och annan tråd om hur förldraskapet har påverkat relationen - och en hel del av dem handlar om hur papporna varit entusiastiska i början, men intresset har svalnat. Vad gör du då ?

Att du inte tänker amma förvånar iallafall inte mig ett dugg. Varför skulle du ?

Och barnet då ?

Har du visat din sambo denna tråd ? Förstår han på allvar din antipati mot ett barn och att du enbart kan tänka dig att skaffa ett barn för hans skull ?

Det där var en väldigt konstig fråga... Min sambo är ju inget barn utan han får väl helt enkelt bita i det sura äpplet och ta sitt ansvar, finns det någon annan lösning menar du? Jag är ingen superfeminist men hur blev det min roll att ta över barnet när han har tröttnat? Nu lät det återigen om att jag inte ens kommer ta i mitt barn med tång och så är givetvis inte fallet. Men ett barn är ju inte som en guldfisk som man kan spola ner i toaletten när man tröttnat så om hans intresse svalnar eller inte har ju ingenting med saken att göra...:confused:

Ja, faktiskt. Varför skulle jag om det gör mig fruktansvärt obekväm.

Nej, jag har inte visat min sambo tråden men jag har tänkt göra det om han orkar läsa. Han kommer bara sucka och säga "va fan, detta orkar inte jag läsa". Nej, han förstår inte och tar mig inte på allvar för då hade inte vi varit tillsammans. Jag sa ju som sagt till honom hur läget var när vi blev tillsammans men orealistiskt som han är så valde han mig eftersom han varit övertygad om att jag ska ändra mig.

En till fråga, har ni en helt annan världsbild än mig eller skiter ni i hur framtiden kommer se ut för ert/era barn? En av anledningarna till att jag inte vill är ju just för baaarnets skull för vem vill leva i en värld som ligger i krig för att tillgångarna inte räcker....
 
Senast ändrad:
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

I "planera barn"-tråderna tycker jag det titt som tätt står om tjejer som håller på att "övertala" sina partners, är det lika fel då eller? Barn ska man ju inte skaffa för någon annans skull....

Självklart tycker jag att det är precis lika fel.
 
Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Det där var en väldigt konstig fråga... Min sambo är ju inget barn utan han får väl helt enkelt bita i det sura äpplet och ta sitt ansvar, finns det någon annan lösning menar du? Jag är ingen superfeminist men hur blev det min roll att ta över barnet när han har tröttnat? Nu lät det återigen om att jag inte ens kommer ta i mitt barn med tång och så är givetvis inte fallet. Men ett barn är ju inte som en guldfisk som man kan spola ner i toaletten när man tröttnat så om hans intresse svalnar eller inte har ju ingenting med saken att göra...:confused:
.

Problemet är att du verkar se på barnet som den där guldfisken.
Det var det någon påpekade i ett inlägg ovanför där du resonerade att det var bättre att en person blir missnöjd än att båda är det - där har du inte tagit med den viktigaste faktorn - barnet. Hur mår barnet med en missnöjd förälder?
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp