Sv: Fång eller sulläderinflammation/irritation
Här är ang träckens pH. Och även ang träckens TS-halt, apropå diskussionen om hästar blir lösa i magen av foder med låg TS..
Klippt, länk till hela dokumentet sist i inlägget.
I en studie av Müller m.fl. (2008) redovisas
inga skillnader i kemisk sammansättning i
träcken mellan hästar som utfodrats med hö (81,5 % ts) eller ensilage (34,3 % ts), se
tabell 1.
Muhonen m.fl. (2008) fick
samma pH (6,2) i träcken hos hästar utfodrade med
hö eller ensilage, däremot skilde sig tshalten i träcken lite mellan hästar utfodrade
med hö respektive ensilage (22 % resp. 21 %).
--
Lite annat ur samma dokument:
I en studie där man försökte utröna vilken konserveringsmetod som ger det i hästarnas smak bästa fodret erbjöds hästarna fyra olika foder från samma gröda.
Grödan hade konserverats i form av hö (88 % ts), torrt hösilage (68 % ts), blötare hösilage (58
% ts) och ensilage (31 % ts).
Resultatet av studien visar att det blötaste fodret var det populäraste. Ensilaget lämnades aldrig för ett annat foder och det var förstahandsvalet 72 av totalt 84 gånger. När det gäller ättid och konsumtion rangordnades fodren efter ts-halt,
ensilaget hade längst ättid och högst konsumtion och tvärtom för höet (Müller & Udén, 2007).
Hill & Ellis (2002) fann att tuggfrekvensen för lusernhö jämfört med lusernensilage var 31
respektive 54 tuggningar per minut.
Ett större antal tuggningar gick åt för att äta ett kg ts
ensilage jämfört med hö.
--
Träck
Det fanns ingen skillnad i ts-halt i träcken (20 %) under slutet av uppsamlingsperioden mellan
de två fodren (tabell 4) däremot producerade hästarna fler kg ts träck per dygn på hödieten än
på ensilagedieten (tabell 5). NDF-innehållet i träcken var högre för H än för
E, se tabell 4, medan innehållet av ADF, N och aska var samma för båda fodren. Innehållet av
lignin var lägre i träcken från hästar utfodrade med H än med E. Innehållet av acetat, propionat,
isobuturat och buturat var högre i träcken från hästar utfodrade med H än med E medan innehållet av laktat, isovalerat och n-valerat inte skilde sig signifikant mellan fodren.
Ingen
signifikant skillnad i pH-värde i träcken fanns mellan fodren.
---
Ätbeteende
I 70 % av observationerna valde hästarna E framför H i preferensstudien. Vid en jämförelse
mellan antal tuggningar per minut för de två fodren fanns ingen skillnad, 89,5 resp. 91,6
tuggningar per minut uppmättes för H och E (medelfel 1,3 resp. 1,5). När det gäller den totala
tiden som gick åt för att tugga 0,5 kg ts tog det 8 minuter och 51 sekunder att äta 0,5 kg ts H
medan samma mängd ts E åts upp på 12 minuter och 28 sekunder (p<0,02, medelfel 62
sekunder).
--
Det
signifikant lägre innehållet av sukros och fruktaner i ensilaget jämfört med höet var väntat då socker åtgår i ensileringsprocessen.
--
Resultaten från preferensstudien stämmer överens med den preferensstudie som gjorts av
Müller och Udén (2007). Antalet tuggningar per minut för de båda fodren skilde sig inte
medan det tog längre tid att äta ett halvt kg ts E jämfört med ett halvt kg ts H.
--
Skillnaden i ättid skulle kunna ha betydelse på flera sätt.
För hästar som riskerar överhull där
problemet ofta är att få en tillräckligt lång ättid per dygn skulle enligt våra resultat ett foder
med lägre ts-halt vara att föredra framför ett med högre ts-halt, förutsatt att näringsvärdet är
likvärdigt.
--
Slutsats
Det går åt fler antal tuggningar och tar längre tid för en häst att äta ett halvt kg ts
ensilage jämfört med ett halvt kg ts hö.
Ensilerad gröda föredras ofta framför torkad gröda av hästarna.
Det är ingen skillnad mellan ts-halten i träcken från hästar utfodrade med hö jämfört
med hästar utfodrade med ensilage gjort på samma gröda efter anpassning till fodret.
Smältbarhet av ts, organisk substans, råprotein, ADF och lignin är lägre i gröda
konserverad som hö jämfört med gröda konserverad som ensilage.
Det finns inga stora skillnader i hur hästar reagerar på ett foderbyte från hö till
ensilage eller tvärtom.
Hästar utfodrade med hö har högre andel acetat, propionat och buturat i träcken efter
tre veckors anpassning till fodret jämfört med hästar utfodrade med ensilage gjort av
samma gröda.
http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00003175/01/Examensarbete.276.pdf