Evighet...

[Britta68]

Sv: Evighet...

Själv var jag inte tillräcklig gammal vid 38 (första) men vid andra (41)

Du är kul du! Jag skulle gott ha kunnat vänta en tid med ettan (var 29 år då), men man kan ju inte veta om man blir gravid direkt eller om det tar ett år eller ännu längre, och den gången lyckades det på första försöket.

Nu är jag 38 år med tvåan och känner att för mig är detta en optimal ålder att ha barn...men jag är kanske något sen i utvecklingen eller nåt , här där vi bor ute på landet kläcker alla tre barn före 30!

 

[ainasoja]

Sv: Evighet...

Alltså det här med föräldrapenning förvirrar mig. Jag jobbade i tre år innan jag blev arbetslös och man blir alltså nollställd som behörig för föräldrapenning eller rättare sagt får lägsta föräldrapenning då eller?

Jag kan inget om sånt, jag vart mammaledig redan 2000 och det är nog inte samma regler som gäller ännu, ring och fråga FK hur man räknar det och vilken mammapenning du skulle ha rätt till så får du rätt svar!

 

[anni0301]

Sv: Evighet...

Japps, har man varit arbetslös mer än sex månader så nollställs man, oavsett hur länge man jobbat. Superkass. Därför håller jag å sambon på att tillverkar för fulla muggar för i oktober går mitt jobb ev i konkurs så vi "måste" få vår efterlängtade bebis innan maj 2007 för att jag ska få föräldrapengar. Vi har alltid velat ha barn men inte vetat exakt NÄR, mer än att jag skulle ha jobbat ett bra tag. Men nu är ju tillfället alldeles perfekt!

 

[anni0301]

Sv: Evighet...

va hemskt det ser ut när man skriver att man "tillfället är perfekt" och att bebisen "måste ut".... men så är ju livet nu för tiden tycker jag... allt styrs av tid och pengar *suck* fast vi är mer än redo så det är ju helt underbart, men man önskar att man bara kunde "vara"!

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Evighet...

Jag har pratat med FK nu idag och man nollställs inte om man varit inskriven hos AF sedan man blev arbetslös men om man inte varit inskriven från början så blir man nollställd.

 

[anni0301]

Sv: Evighet...

Mäh... konstigt... FK här hemma sa just till mig att man blir nollställd. Måste vara de här hemma som har fel för det låter ju urbota dumt att om man har jobbat i 14 år å blir arbetslös i futtiga 6 månader så ska man inte få föräldrapengar. men varför kan folk från samma ställe inte säga samma saker? *suck*
Jaja... vi tillverkar ändå för fulla muggar
Än du då? har ni börjat tillverkningen än? det verkar ju som att ni får ordning på ekonomin så då borde väl inget hindra er?

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Evighet...

Ingen barnverkstad än Allt är bara i planeringsstadiet!

 

[ainasoja]

Sv: Evighet...

Jag har pratat med FK nu idag och man nollställs inte om man varit inskriven hos AF sedan man blev arbetslös men om man inte varit inskriven från början så blir man nollställd.

Kolla, kolla! Du kanske inte behöver stoppa din barnlängtan om din mammapenning kommer att vara skaplig!

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Evighet...

Jag är fortfarande förnuftig *Suck* Vet inte hur många bekanta som hunnit få barn eller ska få barn

 

[Freddie]

Sv: Evighet...

Det handlar om utgifter, inte inkomster. Vi lägger undan flera tusen varje månad (har ett sparkonto med sexsiffrigt belopp), trots att jag är sjukskriven med lägsta ersättningsnivån och min man är föräldraledig. Vi har DÅLIGA inkomster, men bor billigt och har ingen bil. Jag har aldrig någonsin känt att ekonomin har varit ett problem, inte min ålder heller för den delen (jag är 20). Allt beror på prioriteringar. Jag tycker inte om att resa (inte min man heller), men vi tycker om god mat och musik, så vi köper mycket skivor och äter en hel del ute. Att vi fått barn och ännu sämre inkomster har faktiskt knappt påverkat oss alls ekonomiskt, men det beror förmodligen på att jag aldrig har sett låga inkomster som ett problem, jag har fokuserat på låga utgifter i stället !

Se över era prioriteringar, vad är viktigt för er, vad behöver ni osv. Höga inkomster är överskattat, låga utgifter det motsatta !

Jag är lite "snobbig" på vissa plan, en begagnad barnvagn var out of the question (lite löjligt, I know), medan vi däremot ärvde massa kläder. Spädbarn är inte speciellt dyra heller, inte enligt min egen mycket begränsade erfarenhet iaf !

 

[oz_joj]

Sv: Evighet...

Att vi fått barn och ännu sämre inkomster har faktiskt knappt påverkat oss alls ekonomiskt, men det beror förmodligen på att jag aldrig har sett låga inkomster som ett problem, jag har fokuserat på låga utgifter i stället !

Höga inkomster är överskattat, låga utgifter det motsatta !

Klokt tänkt av er!

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Evighet...

Vad duktiga ni är

 

[elbereth]

Sv: Evighet...

Tycker att ni definitivt ska skaffa barn nu, om ni båda vill och om ni har en budget som håller.
Det är lätt att tänka att man ska vänta tills man fått ett jobb men faktiskt kan det då bli så att man istället inte kan skaffa barn för man fått så bra jobberbjudande och inte kan ta ledigt just nu. Och sen kanske karriären känns viktig och man inte vill hoppa av mitt i det osv.
Hur man än gör så finns det alltid en massa yttre omständigheter som gör att man inte ska skaffa barn just nu, inget jobb, viktigt jobb, för ung, för gammal osv. Det viktigaste är om man VILL och om man tror sig ha förutsättningarna att ge sitt barn en bra och kärleksfull uppväxt.

 

[Hyacinth]

Sv: Evighet...

Jag blir lite nyfiken på om du prompt vill ha barn nu, eller om du känner att "alla andra" skaffar barn, och att du blir ensam kvar på glasberget?
Det känns lite så när man läser dina inlägg, att det är mycket för att få vara med i mammagänget, även om det säkert inte är hela sanningen.

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Evighet...

Ja du jag har velat ha barn i ca fem år och sambon ett år tebax snart så det är inte precis så att jag är ute efter att hänga i några mammagäng! Men det tär på en att höra andras glada utrop om att de ska ha barn när man har längtan efter en liten.

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Evighet...

Jag vill ju inte ge barnet en taskig uppväxt. Har själv växt upp under knaper ekonomi som liten och det är väl det som gjort mig så förbaskat ekonomisk nu. Vi har startat en "bebisfond" där vi lägger undan en viss summa varje månad nu. Det är ju ett steg i rätt riktning! Men jag blir knäpp snart på alla som kommer hem till oss och visar upp sina söta små barn

 

[Curly]

Sv: Evighet...

Det är väl inte bara att man ses som parasit på samhället om man nu gör det. Man vill väl själv ha lite ekonomisk trygghet?! Ni kanske kan leva på din killes ekonomi t ex. Kanske svårt att leva på a-kassan nu när m gick å vann valet...

Sitter lite i samma sits som du, men för mig är det inte så akut eller vad man ska säga. Jag kan vänta några år med att skaffa barn, men jag vet inte hur många år man ska vänta på att få ett jobb.

Kan du inte försöka fråga runt om extrajobb såhär vid jul. Butiker t ex.. man lär sig kassan fort. Fråga runt bland anhöriga, din killes jobbarkompisar kanske. Få praktik genom AMS.

Har killen "trygg" anställning?

Tror man måste jobba runt 280 dagar heltid för att grunda föräldrapenning på det. Så satsa på att jobba ett år innan ni satsar.. man kan ju försöka under tiden kanske.

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Evighet...

Jag har inte a-kassa nu utan är anställd hos Skogsstyrelsen i 18 månader i något som heter Gröna Jobb vilket är ett arbete med särskilt anställningsstöd. Det är dock lite andra rättigheter och skyldigheter än ett vanligt arbete. Letar jobb hejvilt! Hade riktigt jobb i fem månader i år men det var endast vikariat Sambon är egen företagare.

 

[Naggur]

Sv: Evighet...

Jag är arbetslös och gravid. bebisen kommer i maj. barnet är planerat, trots att jag inte har något jobb. man får faktiskt lite pengar ändå. och har pappan fast jobb är det ännu lättare. har flera kompisar som skaffade barn trots att dom inte hade jobb. och dom klarar sig utmärk. Ena kompisen bor iofs hos sin pappa nu då barnets pappa och hon separerat. Men de är klart att de går att skaffa barn utan att man har jobb. vi kommer ha bättre ekonomi när barnet kommer än nu. jag har inte rätt till a kassa och min sambo tjänar för mycket för att soc ska hjälpa mig. får inte heller något jobb. är nu dagmatte för att bidra lite till matkassan. Va helt besatt av att skaffa barn i våras, men sambon ville absolut inte! och de gick över efter ett tag. sen kom längtan tillbaka i slutet på sommaren. och mitt i alt de sa sambon att han ville ha barn=) så vi panerade att börja med bebisverksan efter en månad eftersom jag trodde att vi missat ägglossningen precis. men mensen kom aldrig, gjorde ett test. och den visade ett plus=) har alltid haft oregelbunden mens, så lyckades jag pricka in ägglossningen ändå=) hur som helst. räkna lite på om ni tror att de går ihop med ekonomin i all fall. man kan ju få avstå från en del. men de kan de ju vara värt=) har tur som har en mamma som betalar hästen=)

 

[Yahoo]

Sv: Evighet...

Det är inte alltid det är bäst att vänta, planera och staka ut sitt liv.
Själva bestämde vi oss för att börja försöka vid 25 års ålder. Jag hade då "fast jobb". Blev sjuk (reumatiskt) och var tvungen att säga upp mig för att jag inte klarade av jobbet. Vi fortsatte med bebisverkstad eftersom vi inte visste vad livet hade för "överraskningar".
Jag pluggade, jobbade och hade endel vikariat men gravida det blev vi inte. Efter vår andra ivf (provrörsbefruktning) och 3,5 års försök blev vi äntligen gravida och mitt vikariat gick ut under graviditeten. Vad skulle vi ha gjort? Struntat i ivf:en när vi kommit fram i kön bara för att jag hade ett vik? Aldrig. I dagens samhälle finns det ju i princip inga säkra anställningar.
Nu är vår son lite drygt 1,5 år, jag har börjat söka jobb. Vi har klarat oss bra under mammaledigheten.

Är man sugen så tycker jag jag inte en arbetslöshet ska stoppa en graviditet. Allrahelst inte om man vet om man klarar det ekonomiskt. Vem vet om det ser bättre ut för er om fem år.

Känner en tjej som planerade sitt liv in i minsta detalj. Hon och sambon skulle gå ut högskolan. Söka jobb, jobba några år och sen så skulle de skaffa barn. Det är bara att det inte var så enkelt. Visst fick de jobb och jobbade i några år. Men det blev inte några barn. Det där tärde något enormt på henne både fysiskt och psykiskt och hon ångrade så att hon skulle planera allt och att allt skulle vara rätt.
Nu är hon dock jättelycklig för hon har nyss fått en liten tjej på andra ivf:en, efter mer än tre års egna försök.