Jag sympatilyssnar lite på Nederländernas Jeangu, lyssnade på en eftersnacksanalys när jag var ute att Englands och Tysklands och i viss mån Spaniens bidrag framstod sådär lite "ja, det här är vad vi har fått ihop, vi chansar på att det är lagom oförargligt och bra". Dvs att det finns liksom ingen riktig autencitet bakom och var begripligt att de nollades i publikröster och i Englands fall även jury.
Men att Jeangus poäng (som för övrigt gjorde mig också sorgsen, trots glädjen i övrigt) var de mer djupt och uppriktigt bedrövade över eftersom det var ett bidrag med mängder av äkthet. Och förklarade det mer med att han är före sin tid och att ESC-publiken är lite för dumma för att ännu lyckas ta till sig det genuina i låten och orkade inte ens fatta texten "yo no man broko mi" trots att den stod i "block letters" mitt framför dem, med översättning och allt. Lite deprimerande funderingar om ursprung också och ljushyade/mörkhyade artister mht låga tittarpoäng även för Malta och San Marino.
Men diskussionen mynnade i alla fall ut i analysen att Jeangus bidrag är en typ av låt som kommer att vinna Eurovision om några år när den tröga tittarskaran har kommit ikapp lite bättre. Så bra scoutat
@voltis - din tid kommer!