Ett värdigt slut..?

[Askersund]

Sv: Ett värdigt slut..?

Min första häst köpte jag när den var 3 år och jag fasade i de 22 följande åren för hur avlivningen skulle gå till. När den sedan som 25-åring bultades så var det inte alls så förfärligt som jag hela tiden gått och trott! Fantasien är ofta mer skrämmande än verkligheten.

 

[chandra]

Sv: Ett värdigt slut..?

Nu finns inte min lilla prinsessa mer...
Nu har jag pussat hennes mjuka mule för sista gången. Och jag kan inte förstå att hon aldrig någonsin mer ska blåsa sin varma andedräkt i ansiktet på mig... Så mycket som hon har betytt och fortfarande betyder för mig, det vet ingen... Förutom hon. Önskar så att hon förstår hur älskad hon är och att jag bara ville henne väl. Förklarade mig en allra sista gång och tackade för allt som hon har gett mig. Hon som har varit min livlina i över 5 år, nu är hon bara borta! Det är så tungt att inse att jag inte kunde hjälpa henne. Så som hon har hjälpt mig...

Tisdagen den 30 September 2008 kl 9:32 har för evigt ristats in i mitt minne. Det var dagen som allt tog slut... Då var kampen över. Kampen som vi tillslut förlorade... Hon fick bara bli 7 år.

Det som känns så hemskt är att jag tror hon förstod vad som skulle ske... Min modiga lilla häst ville inte ens gå i närheten av mannen med bulten. Men hon litade ju på mig... Och jag övertygade henne att det inte var någon 'fara'. Hon ville inte stå still. Men jag smekte hennes hals tills hon lugnade sig. Jag klappade min älskade när hon blev skjuten. Hon föll men försökte resa sig igen! Då lämnade jag henne... Det var dom tyngsta stegen jag har tagit i hela mitt liv... Min älskade dog då och det känns inte som att jag kan leva mer nu heller... Mitt hjärta dog.

Mitt lilla busfrö som stått så tapper genom allt du mött. Jag kan bara önska att du nu fått frid. Jag hoppas att du är på en lycklig plats där du kan busa, bralla, skutta, hoppa och göra allt som du älskar. Utan att ha det minsta ont. Säkert finns det allt godis du kan tänka dig..!


Chandra, älskade lilla vän! Alltid lika positiv, vänlig och busig. För alltid ska du leva i mitt hjärta. Jag kan inte acceptera att jag aldrig kommer att få pussa på din mjuka mule igen. Hoppas att du vet hur älskad du är och ALLTID kommer att vara. Önskar att jag kunnat ge dig något tillbaka... Du har världens vackraste hjärta och jag drömmer om dagen då jag kanske får träffa dig igen! Det vore en stor ära!
Din människa Cissi.

 

[Babe]

Sv: Ett värdigt slut..?

Beklagar sorgen.
Lider med dig, vet av erfarenhet att de första dagarna efter inte är lätta.

/B

 

[Mysaan]

Sv: Ett värdigt slut..?

Jag beklagar verkligen din stora sorg. Vet precis hur du mår då jag själv tvingades ta bort min älskade vallack endast 8 år gammal i juni i år.

Med tiden blir smärtan mindre och de positiva minnena tar plats i stället.

Massa styrkekramar till dig för att du tänkte på din vän och tog det tyngsta beslut någon människa över huvudtaget tvingas ta.

 

[Gullan86]

Sv: Ett värdigt slut..?

Det är nog sant som du skriver att det värdiga inte ligger i tillvägagångssättet. Jag bara önskar så att jag kunde ge henne en så fridfull död som möjligt.
Jag uppskattar mkt dina tankar om det här svåra!

tycker jättesynd om dig som skall genomlida detta men hästen har verkligen en bra matte som inte bara tänker på sig själv utan på hur hästen känner och att den skall slippa lida.

jag känner att en spruta känns nog mer som en fridfull död för människan som ser på iaf.....för bult och avblodning och allt vad det innebär kan nog kännas destå värre. det hade jag nog inte klarat att vara med på.
men jag vill ju endå inte lämna hästen där ensam o rädd på slutet.

men jag vet att man kan låta hästen äta kraftoder ur en hink när de bultas men jag vet inte hur det fungerar med sprutan? någon som vet om de kan få äta då med så de inte märker någonting?

vad jag hört så finns det en spruta som gör att de först lägger sig ner och blir sövda sen så ger man en spruta till som stannar hjärtat.

men nu finns alltså en enda spruta som stannar hjärtat direkt då?
det är nog snällast mot hästen tror de kan bli rädda om de ramlar ihop o bara är lite lätt sövda.

hur har du tänkte göra med kroppen? om man vill begrava hemma(efter att ha sökt tillstånd då) så kan man ju gå ut i skogen/där hästen skall få vila, med grimma och få vara ensam en stund med hästen och sen får hästen äta kraftfoder det godaste man kan blanda ihop och sen får den sprutan och faller på mjukt gräs.
det tror jag iaf är det mest fridfulla....tror inte det finns något mer fridfullare sätt för en häst att dö på iaf. tror att vi människor skräms mycket av att se hästen falla handlöst ihop, det är nog det värsta....tyvärr men man kan ju tyvärr inte be dem lägga sig ner, det är ju deras sätt att dö...
och vi har makten att avsluta det när hästen mår dåligt. och de slipper lida då iaf....

kramar och lycka till hur du än gör.

 

[Gullan86]

Sv: Ett värdigt slut..?

läste nu att hon vandrat vidare jag beklagar och sitter här med tårarna rinnandes, detta är det allra hemskaste med att äga/lära känna ett djur man älskar mer än livet...de är inte bara hästar, de är allt och med ordlöst språk säger de till oss att vi inte ska vara rädda mer, de tröstar oss när vi är ledsna och de får oss alltid på gott humör.

hästarna är en gåva till människorna vi måste ta tillvara på den gåvan...imorgon kan vara din sista dag med din älskade...

till ts...förstår att det är sååå hemskt svårt nu men jag hoppas när du kommit över sorgen kan minnas alla era 5år tillsammans med glädje, du fick ju äran att träffa denna underbara häst.

kramar

 

[chandra]

Sv: Ett värdigt slut..?

Tack så mycket för dina fina ord, dom värmde.

Chandra fick stå och smaska äppelbitar, morotsbitar och betfor i sin rosa "godishink" när hon blev skjuten. Så min förhoppning är att hon fokuserade mest på godsakerna iaf.
När hästen avlivas med spruta så kan den tyvärr inte äta något. Den är såpass drogad då, att det är stor risk att den sväljer ner godiset i fel strupe... Om den nu ens är intresserad av mat, dom är ju redan ganska väck...
Det var en av anledningarna till att jag valde bult tillslut iaf.

Den "nya" avlivningsvätskan Somnulose är ju mycket bättre än den gamla. Men man ger fortf lugnande innan och hästen måste ha en kanyl fastsydd på halsen. För att kunna spruta in sömnmedel och sedan avlivningsvätskan. Dessvärre är det inte ovanligt att hästen får panik när den känner att den börjar tappa kontrollen över sin kropp...

Avlivning med spruta kan nog bli väldigt 'fint' om hästen är får rätt dos från början. Så att hjärtat verkligen stannar direkt. Eftersom hästen är ett så stort djur. Så kan det ibland ändå ta lite tid...

Jag hade önskat att få begrava Chandra på någon vacker plats. Tyvärr hade jag henne bara inackorderad i ett mindre stall. Och där fanns inte den möjligheten. Vi fick göra så gott det gick... Lantbrukstjänst tog hennes kropp med sig när allt var färdigt. Men hennes blod ligger i sommarhagen på en jättefin plats där hon ofta stod och njöt av solen. Där har vi planterat lite lökar och jag vill också göra så att det växer Förgätmigej där så småningom. Det är hennes "grav", dit jag har tänkt gå när jag vill prata med henne...

 

[chandra]

Sv: Ett värdigt slut..?

läste nu att hon vandrat vidare jag beklagar och sitter här med tårarna rinnandes, detta är det allra hemskaste med att äga/lära känna ett djur man älskar mer än livet...de är inte bara hästar, de är allt och med ordlöst språk säger de till oss att vi inte ska vara rädda mer, de tröstar oss när vi är ledsna och de får oss alltid på gott humör.

hästarna är en gåva till människorna vi måste ta tillvara på den gåvan...imorgon kan vara din sista dag med din älskade...


Jag tackar för dom sanna vackra orden. Jag hade inte kunnat skriva det bättre själv. Kram Cissi