Ett namns betydelse

[Hyacinth]

Jag har ett väldigt ålderdomligt namn (Augusta) för min ålder (35) så det faller sig kanske ganska naturligt att jag inte har fördomar om andras namn. Jag har inte heller problem med utländska namn på läkare eller tandläkare och har i princip aldrig haft svårt att förstå vad de säger. Jag har inte heller träffat någon läkare som haft svårt att förstå vad jag säger. Skulle jag råka ut för kommunikationssvårigheter så får jag väl be personen prata lite långsammare eller förklara igen. SÅ svårt kan det liksom inte vara.

Du har ett magiskt bra och fint namn! Vem muckar med en Augusta? Inte jag.

 

[Amha]

Oj.. Inget jag hade tänkt på! Det jag brukar tänka på om jag ska välja ett namn är om jag behöver uttala det. Är det någon som heter en salig blandning av bokstäver (i mina ögon) som jag vrickar tungan på innan jag kommit till hälften väljer jag bort av den anledningen. Fast högst troligt förstår de säkert beskrivningen "den med namnet som börjar på xx men som jag inte kan uttala" också.

Angående läkare reagerade jag väldigt på det du skrev. Vi har otroligt mycket duktiga läkare som är utländska i Sverige. Det enda är att någon enstaka är svår att förstå men det tror jag att man måste kunna säga till om så de pratar tydligare/långsammare. Jag har träffat många duktiga utländska. Den enda jag har något negativt emot är en ung, utländsk som, när jag beskrev mina symptom, skickade mig till psykiatrin som tack och lov remitterade tillbaka för att utesluta epilepsi och nog fan var det en hjärntumör där som orsakade epilepsi. Jag träffade sedan en annan på samma vc och när han berättade om diagnosen de kommit fram till bad jag honom att informera den unga om att det var så det var, mest för att han nästa gång kanske skulle ha en till tanke i bakfickan. Enligt den äldre mannen var han en mycket duktig läkare vilket jag inte tvivlar en sekund på men den gången blev det fel och det hade kunnat bli allvar om inte psyk reagerade.

 

[Remmer]

Jag tror att det är skillnad även om åldern är likadan, det handlar nog mer om socioekonomiska förutsättningar än ålder. Och om den "rollen" som namnet innebär. Om jag döper mitt barn till Erik eller Kevin tror jag att det innebär en rätt stor skillnad i barnets personlighet på grund av bemötande och förväntningar från omvärlden.

Personligen bryr jag mig inte om min läkare heter Erik eller Kevin då båda fått jobba för att komma dit, Kevin troligtvis än mer.

Däremot skulle jag aldrig välja att döpa min son till Kevin då sannolikheten att han får ett bra jobb är betydligt lägre än om jag exempelvis väljer Erik.

 

[Blueberry]

Personligen bryr jag mig inte om min läkare heter Erik eller Kevin då båda fått jobba för att komma dit, Kevin troligtvis än mer.

Däremot skulle jag aldrig välja att döpa min son till Kevin då sannolikheten att han får ett bra jobb är betydligt lägre än om jag exempelvis väljer Erik.

Jag håller helt med.

 

[Badger]

borttaget

 

[Trani]

Beklämmande att många reagerar så negativt på utländska/främmande namn och inte ens skäms över det!

Tro fan att flyktingar har svårt att integrera sig och komma in på arbetsmarknaden när folk har den attityden. Det är ni som är orsaken till att folk känner sig nödgade att byta namn.

 

[Derivata]

Spinner vidare lite,

För er, vem är en Susanne?

 

[Lickety]

Tips till er som har fördomar mot utländska namn - gör er inte lustiga över detta offentligt. Det blir så pinsamt när personen råkar vara närvarande!

 

[hagel]

Första tanke hos mig: Shit, vad tänker folk om MITT namn i yrkessammanhang ? Jag har ett svenskt namn i Danmark och uppenbarligen har svenskarna meningar om folk med danska namn!

Min andra tanke: Stackars min barndomskompis om det nu är sådan att gemene man har en generell idé om folks kompetens baserat på deras namn. Hon är läkare och har ett väldigt "arabiskt" namn, men har bott i Sverige längre tid än mig och är med 100 % säkerhet mer svensk (vad nu det betyder) än vad jag är .

 

[Lupino]

Jag tror aldrig jag vetat namnen på någon frisör. Däremot fick jag sluta gå till en för han var så sanslöst snygg/sexig att det bara var jobbigt. Mina kollegor med samma frisör kunde namnet men det lyckades jag inte komma ihåg.

Det påminner mig om den tandläkare jag fick sluta gå till, han var så enormt snygg att jag verkligen inte kunde fortsätta hos honom. I vilka yrken kan det bli problem att vara "för" snygg?

 

[micaelathegreat]

I vilka yrken kan det bli problem att vara "för" snygg?

Gynekolog. Gyminstruktör/personlig tränare. Gäller män. För snygga kvinnor är inte alls lika läskiga.

 

[Milosari]

Du har ett magiskt bra och fint namn! Vem muckar med en Augusta? Inte jag.

Tack . Det har fler fördelar än nackdelar att ha ett ovanligt namn. Folk glömmer t ex aldrig bort vad jag heter. Men kanske är det tur att jag varken är frisör eller läkare?

 

[TheRedLightning]

Om jag får vara tråkig då undrar jag vad det är för fördom du har som gör att du är tveksam till en utländsk läkare?
Ingen aning om det är vanligt men jag går hos utländska läkare. Jag har inte reflekterat något speciellt om det.

Det jag själv tycker är svårt med dom är att ibland är språkbarriären ett problem. Jag tyckte det var lite obehagligt när den som utförde en gynekologisk undersökningen på mig för att ta nya cellprovet á la fortsättning pga förändringar, och inte talade ren svenska. Visst han var snäll ovh kunde sin sak, men det var svårt att förstå och känna att man gjorde sig förstådd så som man ville bli förstådd.
Dock bra att de finns då det verkar saknas kompetens.

 

[Hyacinth]

Tack . Det har fler fördelar än nackdelar att ha ett ovanligt namn. Folk glömmer t ex aldrig bort vad jag heter. Men kanske är det tur att jag varken är frisör eller läkare?

Jag bryr mig inte om sånt, jag har ett efternamn nästan ingen uttalar "rätt", det har i princip inga nackdelar annat än att jag inte kan vara anonym med det. Men det bekymrar mig ytterst sällan om någonsin.





Jag gillar namn och tycker det är kul med olika namn och att höra nya. Är det en läkare litar jag på att det finns regler som avgör kompetensen, vad personen heter är således irrelevant.
Det finns namn jag gillar och ogillar men jag skulle aldrig låta det vara en faktor för att välja en person oavsett yrke. Kön är inte heller relevant, det intressanta är kompetens.

 

[Emtherlia]

Skulle jag råka ut för kommunikationssvårigheter så får jag väl be personen prata lite långsammare eller förklara igen. SÅ svårt kan det liksom inte vara.

Jag har träffat ett par danska läkare och efter att ha sagt "va?" tre gånger och fortfarande inte fattat så är det jäkligt pinsamt.

 

[escodobe]

Mina kollegor förstod inte mitt problem "men han är ju gay?" Det hade liksom inte med saken att göra tänker jag, problemet låg ju faktiskt hos MIG och inte hos honom...

 

[athena_arabians]

Jag ser inget yrke där "för snygg" är ett problem. Min naprapat är skitsnygg men när jag går dit är jag en patient och han behandlare, dvs vi har båda väl definierade roller. Då ligger jag ändå där halvnaken men hans utseende är inget jag reflekterar över då och jag utgår ifrån att han inte reflekterar över mitt, annat än i behandlingssyfte.

Samma med min frisör, hon är också verkligen snygg. Det kvittar, förutom då att hon alltid är snygg i håret. Jag skulle nog blir lite tveksam till en frisör som inte har snyggt och välskött hår själv

 

[Blueberry]

Här i Värmland har jag stött på många läkare som "inte är vikingar", och det bryr jag mig verkligen inte det minsta om. Jag förlitar mig på deras kompetens, som sagt. Känner mig varken otrygg, orolig eller skeptisk när jag blir inbokad hos en läkare vars namn jag antagligen inte skulle kunna uttala korrekt. Det är mycket beklämmande att läsa att flera i tråden bär och när den här rasismen - för ja, rasism är precis vad är när ni gör skillnad på folk utifrån namn och härkomst.

Mitt enda språkproblem har varit med en dansk läkare, och det var 15 år sedan, men det löste sig det med.

 

[YlvaG]

Dansk vadsomhelst: skräck. Jag blir så totalt skräckslagen när jag hör danska. Dels för att jag VERKLIGEN INTE förstår, och dels blivit så fruktansvärt dåligt bemött av danskar. Det har verkligen satt sig psykiskt på mig så till den grad att jag nog kommer att vägra danskar i vården så länge jag är medveten om min omgivning. Jag får än idag panikkänslor när jag tänker på det.

"Vanliga" läkare på typ VC bryr jag mig inte om namn, kön, ursprung så länge denna inte är just dansk/pratar med dansk brytning. Har gärna med studenter och ska det lämnas blodprover får dom mer än gärna fixa det. Jag är perfekt första-nåldocka. Lättstucken och hetsar inte upp mig om blåser sprutar

På psykiatrimottagningar har jag nog inte haft en svensk läkare på hur många år som helst men kommer nog höra mig för nästa gång om det inte finns. Är jag det minsta i obalans så är det som att jag tappat halva hörseln samt att jag har jättesvårt för att komma ihåg mötet. Lägg på kraftig brytning och jag varken hör där och då eller minst det efteråt. För efter att ha frågat "va?" Tre-fyra gånger, var och varannan mening så ger jag i princip upp och vill bara få det överstökat. Är jag däremot lugn och så innan mötet så är det inga som helst problem, men det är ju inte direkt normaltillståndet när jag är där.

Gynekolog har jag aldrig fått ngn manlig, men ser nästan fram emot det. Har dock aldrig haft några problem med att gå dit eller mött ngn otrevlig. Dom senaste åren har jag blivit oerhört förtjust i dom jAg träffat att jag velat bli vän med dom.

Går ytterst sällan till frisör så har inga preferenser alls. Heter hon Agda, Angelika eller Björn så spelar det inte så stor roll.

 

[sthu]

vem är en Susanne?

Intressant!
Min första tanke var "nej, inte susanne!" , föreställde mig en besvärlig kvinna med samarbetssvårigheter (oavsett om hon är frisör, kollega eller står före mig i matkön). En person som tvunget ska ha rätt även om ingen håller med. En tjurig översittare helt enkelt.

Sen börjar jag tänka på de Susanne jag har träffat. Jättegoa människor, trevliga och varma. Lyssnat och varit hjälpsamma.

Så var den fördomen kom ifrån vet jag inte.