Sv: Ett brott att ta kattungar för tidigt..
KL:
Jag har en för tidigt ""tagen" katt sovande i soffan bredvid mig just nu.
Han hittade vi övergiven i hästhagen; mager, ögoninflammation, löss... Ingen mamma eller syskon i närheten, vi letade.
Han vägde 500 gr och uppskattades av veterinär vara 6-7 veckor.
Det var först när han var nästan 1 år som han började våga gå ut själv

, nu är han ute själv om dagarna och VILL gärna ut, men väl ute ligger han mest under buskar och andra skyddade platser. Är väldigt osäker och lättskrämd inför höga ljud, blåst o.s.v.
Han snuttar gärna på fingrarna.
Han vill gärna ligga på ens bröstkorg med nosen upp i ansiktet på en.
Han har väldigt svårt för förändringar, t.ex. att man möblerar om i huset.
Han är väldigt (över)social med oss som han ju till viss del blev präglad på, men har svårt för främlingar.
Vår andra katt som vi tog hem som 12-veckors är idag 5 år. Hon har från första början varit MYCKET mera självständig och trygg.
Jag vet vad jag föredrar.