OH precis samma dag som jag lyssnade på podd om just sånt här och tänkte tillbaka på upplevelserna i spökhuset!
Buke ska givetvis få höra.
Jag, min hund och dåvarande partner skulle flytta in i ett hus som partner förvärvat innan vi träffats men som var under renovering innan det togs i besittning. Huset såldes av ett dödsbo, mannen som bott i huset hade beklagligt nog avslutat sitt liv på fastigheten. Han var känd som en god och fin person i bygden med en förkärlek för unga kvinnor och livets goda! Huset hade ett garage som var byggt vägg i vägg, det fanns en dörr i hallen som ledde ut till garaget.
Första kvällen vi skulle sova i huset åkte partner iväg för att arbeta ett par timmar, och ungefär en kvart efter att han åkt hemifrån gick strömmen i hela huset och det var naturligtvis kolsvart utomhus. Jag satt uppkrupen i sängen med min hund tills han kom hem igen, jag var dryga 20 och hade aldrig hanterat ett proppskåp. Det var alltid bara jag hemma när det hände konstiga saker. I köket stod luckor på vid gavel eller alla lådor utdragna när jag kom in ett par gånger, den klassikern.
Hela övervåningen var helt öppen och ett enda stort sovrum, vi hade i princip bara sängen där i form av möblemang. Jag hörde ofta tydliga steg och dunsar mitt på dagen när jag var ensam hemma, och det gjorde min hund också. Han morrade ofta och for ibland upp for trappan skällandes, vilket skrämde livet ur mig. En gång när jag skulle släcka en fönsterlampa på övervåningen mitt i vintern såg jag hur ljuset gjorde att fönstret reflekterades ute i snön. Det var väldigt tydliga siluetter efter lampan och mig. Det här inspirerade mig att röra mig för att få den svarta skuggan i rutan i snön att dansa.. Men när jag sträckte ut armarna hände ingenting med människogestalten, istället såg jag min arm träda in i "bilden" från sidan. När jag tog ett steg åt sidan syntes hela min siluett, men den andra, längre, som helt stilla bredvid min. Det fanns som sagt inga möbler på den våningen och min sambo kunde inte se annat än lampan nere i snön när han såg efter. Att jag inte bröt något i den färden nerför trappan..
Jag vägrade iallafall sova mer på övervåningen så vi flyttade in i ett rum nere istället. Eftersom jag jobbade deltid hade jag ofta sovmorgon och flera gånger var hunden borta på morgonen när jag klev upp, gnyendes och utlåst i garaget. Alltså dörren ut till garaget var låst mellan oss och jag började tjata om att flytta från huset. Det kan ha en naturlig förklaring, för under den här perioden verkade jag gå i sömnen, flera gånger när jag vaknade var jag mer eller mindre påklädd som om jag stigit upp utan att märka det. Även min sambo blev lite skärrad när han en morgon vaknade med hela halsen täckt av röd tusch, hårda streck i ett enda virrvarr överallt. Vi hade ett kontor men hittade ingen röd tuschpenna någonstans i huset.
Spiken i kistan var när jag stod och borstade tänderna en morgon med öppen toadörr. Toaletten låg rakt in sett från ytterdörren och hallen. När jag står där vräks plötsligt ytterdörren upp med en jäkla smäll och min hund rusar ut med raggan rest. Efter den incidenten tog vi faktiskt ut ett medium (
) som skulle rena huset. Hen påstod att det fanns två andar i huset. En man som var väldigt intresserad av mig och försökte närma sig, samt en kvinnlig släkting till min sambo som tyckte jag underpresterade i köket och som partner. Sambons farmor hade gått bort strax innan vi träffades och sambon var hennes ögonsten som hon ständigt skämde bort och inte tyckte att någon dög åt. Men efter det besöket blev det faktiskt lugnt i huset och jag bodde kvar tills vi separerade.
Jag tror inte på spöken, egentligen, men jag vet hur oerhört rädd jag var i det huset vid flera tillfällen och såhär i efterhand känns det helt osannolikt att allt det där hänt. Kanske kan det bli kuslig läsning iallafall!