En vanlig tanke?

[startpompe]

Sv: En vanlig tanke?

jag är oxå en riktig skogsmulle

Det är så jobbigt med människor som säger

neeej det är så kallt,blåsigt.regnit,soligt

Eller
men här kan vi ju inte rida titta bara hur smal stigen är eller med det är så många rötter tänk om dom snubblar ovs

 

[Vichy]

Sv: En vanlig tanke?

Jag har varit en riktig skogsmulle förr, men efter att ha ridit ordentligt vilse och fastnat i sankmark är jag mycket mer skeptisk. Dock är det riktigt skönt att få avvika från dom gamla vanliga vägarna, men då ska marken vara fin och jag blivit rekomenderad att rida där av andra!

 

[Taana]

Sv: En vanlig tanke?

Jag och hästen rider nästan alltid vilse eftersom jag har noll i lokalsinne (jag kan riktigt se hur min häst tänker "Vad f-n gör vi här?" när vi för femtiotredje gången hamnar i en återvändsgräns som jag tycket att vi kan "klämma" oss igenom ) Och min sötnos är så modig så, varje gång vi kommer till ett ställe hon inte anser vara säkert (livsfarliga lejon och babianer) resonerar hon "fort över, snabbare förbi" och slänger sig igenom med en halvoförberedd ryttare åp ryggen.

Men roligt har vi det!

 

[Cryptorchid]

Sv: En vanlig tanke?

jag är oxå en riktig skogsmulle

Det är så jobbigt med människor som säger

neeej det är så kallt,blåsigt.regnit,soligt

Eller
men här kan vi ju inte rida titta bara hur smal stigen är eller med det är så många rötter tänk om dom snubblar ovs

Då skulle dom sett vissa stigar jag o mina kompisar rider på
Vissa kan man knappt urskilja om det är en stig, andra måste man gena genom bla. överväxt björkris/trädgrenar ,ca 2,5m högt som hänger över "stigen" vilket gör att man måste hänga runt halsen på hästen o bara hänga med efts. man inte ser ngt framför sej, eller hoppa över diken/små vattendrag i en granskog där man inte kan ha t-shirt på sommaren för då ser man ut som man fajtat med ett rivjärn efteråt..

 

[Cryptorchid]

Sv: En vanlig tanke?

Det är ju det viktigaste

 

[Chili]

Sv: En vanlig tanke?

Nog kan det gå fel ibland om man som jag är lite envis och optimistisk. En gång gick hästen ner sig totalt i ett kärr, men upp kom vi utan att han ens tappade en sko
En annan gång när jag gick med honom gick vi ner oss båda två, men hade bra fart så det var bara upp igen på torr mark på andra sidan.
Men jag har lärt mig min läxa när det gäller sumpig mark, helt klart!

En av mina favoritrundor är upp på ett berg och ner igen. Det gäller att välja taktiskt vilken väg man vill få på vägen ner, antingen en lång normal stig som blir väldigt lerig och hal vid regn, eller en knepig stig med lite nerhopp från sten och berg samt väldigt branta partier. Då gäller det att ha koll på lydnanden, vill jag stanna så MÅSTE hästen stanna

 

[Chili]

Sv: En vanlig tanke?

En foderhäst jag hade fick panik när jag styrde rätt ut i skogen en gång. En gammal gammal traktorstig som ledde till en lite nyare traktorstig. Det tog några gånger innan hon vågade gå förbi första rotvältan utan att dö lite, och så fort en gren nuddade henne flög hon i luften.
Efter 9 mån ihop gick hon fram överallt där jag styrde, hoppade diken, gick i lera (lera var dödensdöd annars) och älskade de där skogsstigarna

 

[Nixehen]

Sv: En vanlig tanke?

Jag tränar alla hästarna i verksamheten i skogen, har varken ridbana eller paddock eller annan bra plan yta att träna på. (Och lite glad är jag väl för det trots allt, skogsmulle som man är i själ och hjärta.)
Tycker att det ger dem en bra träning att variera grusvägar med knappast befintliga stigar. Det tränar inte bar musklerna i hela kroppen (både på dem och mig *skratt*) utan även lydnad, motorik och självförtroende hos dem.
Är harig för hala underlag sedan jag och lillkillen gick omkull för några år sedan - hamnade med knät mellan honom och isbeklädd asfalt. Läkarna var förundrade över att det inte var krossat! Så efter det väljer jag att hoppa av och promenera där det är tvivelaktigt underlag.
Har ju min underbara kallblodstravare också! Jag älskar att utforska nya stigar, men han älskar det mer! (vilket i och för sig kan vara ett problem då han bestämmer sig för att vika av in på en stig intill vägen mitt under galoppen.. ) En häst som är säkrare på foten än honom får man nog leta efter. Dessutom är han klockren på att känna av om det är dålig idé eller bra idé att rida på en stig vilket han säger högt och ljudligt!
Likaså om man rider vilse - vilket händer då och då när man följer stigar som inte finns - då är det bara att fråga "Dalton.. erm.. jag har tappat bort mig.. Vart ska vi?" och genast börjar öronen gå som radarantenner och sedan bär det av med stoooora älgkliv åt det håll som är rätt. Tufft nog inte bara hemmåt, utan även bortåt. Han vet vart jag vill komma ut ur skogen och styr dit...

Skogsmulleridning är underbart!

 

[Chili]

Sv: En vanlig tanke?

Ja, definitivt lydnad! Med ovan nämnda foderhäst brukade jag galoppera där skogen var lite mer öppen, små serpentiner runt träden, kortkort galopp, hoppa över nån stock och svänga direkt efter, annars hamnar man ju i ett träd Och då lär man sig att känna hur det ska va när man har hela hästen med sig, det är ju grundstenen för sådan träning att hästen sätter under sig och är grymt centrerad, lättare att känna under dressyrträning när hästen fuskar lite.
Döjobbigt för hästen, efteråt är de helt slut både fysiskt och mentalt.

 

[iloveyou]

Sv: En vanlig tanke?

inte ja heller :O ja rider på dom anlagda ridvägarna o så finns de en skidbacke och en runda i skogen med backar osv som är anlagd för att rida på, vet en tjejs häst som fick in en pinne i magen och dog när hon red i skogen på kvällen typ.. usch usch..

 

[Tora]

Sv: En vanlig tanke?

*knapplån*

När jag var yngre så älskade jag att hitta nya vägar. Men med åren så har jag upptäckt att de flesta riktigt bra ridvägarna många gånger redan är kända.

Efter att några gånger hästen har gått ner sig med frambenen i kärrliknade saker så är jag väldigt noga med att kontrollera hur vägen är även om den ser helt okej ut vid första anblicken.

Att rida rakt ut i skogen ser jag ingen mening i. Det blir bara för jobbigt att hålla koll på alla grenarna och mina framtänder har redan fått för mycket stryk här i livet bla just pga låga grenar.

Däremot så har jag inget emot om det är kuperat eller många bra klätterbackar.

Hänger också gärna med på nya stigar/vägar om man vet att de leder någonstans. Har genom åren ridit alldelles för många som slutar i intet mitt ute i något kallhygge eller ett kärr. Det har förlorat sin tjusning med åren.

Men som sagt om man kan se att stigen utnyttjas i alla fall då och då av hästar så kan jag tänka mig att prova den. Men det är för trist att prova en väg igen som inte leder någonstans.

Däremot så kan jag tänka mig att rida rakt ut i en bokskog. Det är helt annat än att rida i en tät granskog. Dock får man vara lite försiktig med hur marken ser ut i en bokskog. Den kan på sina ställen vara ganska så sumpig och det kan vara svårt att upptäcka det med alla löven som ligger på marken.

Mvh

Tora

 

[Tires]

Sv: En vanlig tanke?

Skogsmulleridning låter lite nedvärderande på något sätt. Typ att kan man inte rida rider man runt lite på måfå i skogen. Så behöver det ju inte vara!

Att rida i skogen kräver MYCKET av hästen, där får man på pränt om hästen är lyhörd eller inte för annars har man brakat in i ett träd eller nåt. Tycker det är först i naturen hästen får använda sin råstyrka samtidigt som den får tänka till lite. Att rida i skogen kräver dessutom MYCKET av ryttaren som absolut inte kan slappa till det utan måste ha ögon och öron öppna för det som sker runtomkring.

 

[Chili]

Sv: En vanlig tanke?

Kom just o tänka på en sak tjejen jag red med sa. Vi gick över två träd som ligger precis bredvid varandra, så en hov emellan och sen ett steg över nästa stock. Lite grenar sticker upp men inget konstigt.

"Men - kan min häst gå över där?!"
"Höhö ja kan min nordsvensk med stubbar till ben så kan nog ditt halvblod med milslånga ben ta sig över" blev mitt svar!

 

[Tires]

Sv: En vanlig tanke?

Hehe, precis!! Nu har ju jag med en häst med stubbar till ben , men hade jag haft ett halvblod hade jag ridit på samma sätt! Övning ger färdighet.

 

[Tender]

Sv: En vanlig tanke?

äntligen en som mig! de flesta kissar på sig i en "medelbrant" backe. själv tycker jag att det känns ganska häftigt när hästen måste "häva sig" upp, "glider" neförs, går med höga benlyft över stock och sten, plaskar i vatten och när man kommit så långt bort att mobilen slutat funka

 

[fjordtokan]

Sv: En vanlig tanke?

jag rider aldrig rakt in i skogen nej. i mina ögon är det otroligt korkat eftersom man aldrig vet hur marken är. det kan vara hål och rötter och pinner som sticker upp. vill inte att min häst ska bryta benen.

Man kan ju hålla sig på djurstigar, en älg väger väl ungefär som en häst (om inte mer??) och för dem håller det ju Rötter och annat ser man ju.

 

[Centaur]

Sv: En vanlig tanke?

Vågar du inte gå i skogen själv heller av rädsla för att bryta benen?

Jag tror folk i allmänhet är lite för överförsiktiga med sina hästar och underskattar dem. Ja en ovan häst snubblar, så klart. Men med lite vana tar de sig fram nästan överallt. De har ju fyra ben att hålla balansen på.

hm nej det gör jag inte. dessutom är det lite lättare för en häst att fastna eftersom den är så tung att den går igenom mossa etc. och jag skulle snarare säga så att dom har fyra ben att hålla Reda på!

iofs beror det ju på HUR skogen ser ut där man bor. här går det inte ens om jag skulle vilja, omöjligt att komma fram för träden står så tät. och underlaget är som sagt inte tryggt.

 

[Centaur]

Sv: En vanlig tanke?

stigar är ju en helt annan sak. vare sig det är människor eller djur som gått där (oftast båda). men oftast är skogen för tät och stigen för smal att ta sig fram med en stor häst..

 

[Chili]

Sv: En vanlig tanke?

Ja det är klart, hur skogen är spelar ju in! Har ridit genom väldigt tät granskog några gånger, det är ju inte så roligt att inte se vart man är på väg och få en massa skärsår av alla grenar... Det går ju dock an som en kort transportsträcka till nån stig eller så.
Men ser man hyfsat och det är roligt underlag så! Jag är glad för vi har det mesta, vilket kommer underlätta när jag skaffar ny pålle och ska träna ordentligt. Skog, kalhyggen, grus- och asfalt, stigar, skidbacke, massor av övriga klätterbackar osv. Red även nån gång på anlagda elljusspår innan jag insåg att det nog var förbjudet

 

[Monochrome]

Sv: En vanlig tanke?

*KL*

För min del räcker det utmärkt att rida på små grusvägar. Jag gillar att veta att underlaget åtminstone är hyfsat och att man kan byta gångart när man känner för det.

Ni som rider rakt ut i skogen bland granar och så där, äger ni marken runt stallet? Man får väl bara rida på vägar och stigar eller?