Hälsa på sålda hästar?

[phie]

Jag är nyfiken! Är det vanligt att man gör det?

Ni som sålt - har ni hälsat på hästarna hos nya ägaren? Om inte - skulle ni vilja göra det? Varför -/inte?

Ni som köpt - har gamla ägaren hälsat på hästen hos er? Om inte - skulle ni säga ja om frågan kom? Låta dom rida? Varför -/inte?

Tjejen som hade min ridhäst innan mig hörde av sig 1,5 år efter att jag köpt hästen och ville komma och hälsa på, och ta med sin kompis som hon i sin tur köpt hästen av. Jag tyckte att det skulle vara ok och vi snackade lite datum, men sen rann det ut i sanden. Det är snart tre år sedan och jag har inte hört något mer. I samband med köpet var tjejen och hennes mamma väldigt måna om att gärna hålla kontakten lite och få hälsa på då och då eftersom de tyckte så mycket om hästen, men jag antar att livet kommer emellan för så har det som sagt inte blivit. De bor 1,5 timme bort.

Min lilla ponny köpte jag från en ridskola när hon skulle pensioneras, jag var i akut behov av en sällskapsponny och säljaren behövde bli av med ponnyn så allt gick väldigt fort. När jag haft ponnyn ett par år skickade jag ett mail med flera bilder och berättade att ponnyn mådde bra och lite vad vi pysslade med. Jag tänkte att kanske något barn haft henne som favoritponny kunde bli glad av att höra det. Jag fick ett långt mail tillbaka där säljaren tackade så mycket och var jätteglad över uppdateringen, för de saknade ponnyn och tänkte på den men hade inte velat höra av sig och "störa". Hälsa på var dock aldrig aktuellt, kanske mest pga avståndet (4 timmar enkel väg).

Mammas hästar har båda säljarna hälsat på.
Den ena säljaren en vuxen som sålt en unghäst hon själv ridit in, hon hälsade på första gången efetr något halvår, och mamma vara bara glad för att få lite tips och ridhjälp av en som kände hästen väl. Hon har varit där en gång till, några år senare, när vi inte var hemma (hon hade frågat och fått ok innan). Hon hade vägarna förbi (bor 1,5 timme bort) och hälsade då på hästen ute i hagen bara.
Den andra en flicka med familj som sålt sin urvuxna förstaponny till oss, och saknade den så mycket att de kom redan efter ett par veckor för att hälsa på, och då red vi ut i skogen en sväng. Den familjen har vi sedan hållit lite kontakt med på sms med några månaders mellanrum. De kommer säkert hälsa på någon gång igen om de är i krokarna (bor 2,5 timmar från oss).

Vi har väl kanske varit taktiska som inte köpt hästar precis i närområdet . Avstånd gör såklart att det är mindre lockande att hälsa på. Det hade varit jobbigt med säljare som hörde av sig ofta, eller än värre ville hälsa på ofta, men 3-4 sms och ett besök någon gång om året tycker jag är helt ok. Fast då har vi ju köpt av vettiga människor, av historier här på forumet har jag förstått att vissa har svårt att fatta att sålt är sålt. Jag har aldrig sålt häst, men om jag gjorde det skulle jag säkert vilja höra hur det var med den.

Min första häst fick mer än gärna påhälsning av sin förra matte några gånger, det var bara trevligt. Märktes att hon och hennes familj saknade honom när de kom förbi. Rör sig om ett par-tre gånger under de sju år jag hade honom. När jag sedan sålde honom (dryga två år sedan nu) så sålde jag honom till en kalastjej utomlands. Jag har hälsat på honom två gånger och det har känts fantastiskt, han kunde inte ha fått en bättre nymatte

Nuvarande pålle är importerad. Betvivlar djupt att uppfödaren tänker komma att hälsa på Vi håller kontakten med bilder och videoklipp på Youtube.

 

[TheRedLightning]

Jag blev fly förbannad. Och sen hände det inte igen.
Jag tror hon under ritten insåg varför hon sålde. Hon var inte kompatibel med hästen.
Så hon var nog oavsett inte sugen på fler ritter.

Mötte henne 10 år senare. Berättade att hästen mådde fint och då just lärt sig ngt nytt som var lite kul för hans exteriör och lynne, typ trampa/piruett.
Responsen var: Herreguuud! Jag trodde du skulle gett upp med den där fan för många år sen och skjutit honom.
Hästen fick bli 30 år pigg och kry och riktigt skötsam med matte.

Förstår dig, vilken tur i oturen att det inte blev fler gånger. Men hur tänker man egentligen bara att få för sig en sån grej, helt ofattbart i min värld.
Låter som det var tur du köpte hästen.

 

[Cherarriduracell]

köpte ponnyn från ett försäljningsstall, hade lite kontakt med dottern iom att vi känt varandra tidigare men de var aldrig särskilt intresserade av att hälsa på, de hade väl ganska många sålda hästar liksom.

hälsade på min foderponny hos nya fodervärden nån gång i tidiga tonåren och skrittade ut en sväng, hon ville inte vara där men ägaren hade styrt upp så det blev en kort barbackatur.

Nuvarande häst hade jag lite kontakt med tidigare ägaren första månaderna då han var så jävla istadig och det skiljde sig så enormt från hur han var att provrida. Det har lättat och vi har inte hörts på ett år, tänkte kanske uppdatera lite men samtidigt känner jag lite... varför då. Jag får rida lite bättre så jag kan gå upp i klasserna så får vi ses på tävling i framtiden

 

[supersonic]

Köpte min häst för 11 år sen. Efter tre månader skickade mina föräldrar (jag var minderårig då) ett brev till f d ägaren för att berätta lite om hästens utveckling och hur inridningen gick. Vi fick aldrig något svar men vi möttes på en hopptävling ett eller två år senare och f d ägaren berättade att brevet var väldigt uppskattat. När vi var inne på banan tyckte f d ägaren att hästen såg bekant ut men var inte säker förrän namnet nämndes i högtalarna. De (f d ägaren och en kompis till denne) kom fram till mig och hästen efter ritten och hälsade, vilket vi bara tyckte var trevligt. Fick höra att hästen såg fin och glad ut så det värmde såklart! Har inte hört något sen dess. Däremot hörde uppfödaren av sig till mig när jag haft hästen i fem år, uppfödaren hade ett tag efter försäljningen ångrat sig och försökt hitta hästen igen men han hade redan sålts vidare (till den person som jag senare köpte honom av). Jag uppdaterade uppfödaren om vad som hänt sen jag köpte honom och så mycket jag visste om vad som hänt innan jag köpte honom. Sedan dess har vi haft ganska bra kontakt och vi är vänner på fb så hon kan följa honom fortfarande. Den här hästen var tydligen hennes ögonsten och hon trodde väldigt mycket på honom som unghäst men när han var fyra år hade han fortfarande inte startat ett (trav)lopp pga av olika anledningar så hon beslöt sig för att sälja. Hon är jätteglad att kunna få ta del av hans liv 13 år efter hon sålde och jag har verkligen inget emot att dela med mig. Vi har pratat om att träffas men det har inte blivit av.

 

[Chili]

Min förra hade jag i 12 år, köptes som föl med mamman. Såldes för några år sen och jag har hälsat på flera gånger när jag haft vägarna förbi. Hon låter mig glatt hälsa pp och i början fick jag ibland sms om saker de hittat på, framsteg eller frågor. Jättekul och jag tror vi båda varit supernöjda. Han var ju en väldigt speciell häst för mig så jag är glad att våra vägar inte skars av helt bara för att jag valde att sälja.

Nuvarande häst köptes av uppfödaren och hon får jättegärna hälsa på. Hon är inte typen som skulle lägga sig i. Vi har hörts lite på mail och hon är jätteglad över våra framsteg.

 

[Alexandra_W]

Olika. Vissa har hälsat på osv, och i ett par fall ledde det till vänskap mellan mig och säljare som håller än idag långt efter hästen är borta.

Andra har uppskattat en liten rapport ibland men inte mer. Andra har man aldrig hört av igen.

Tycker var och en gör som de vill, och så länge ingen hänger här varannan dag och/eller kommer med en massa synpunkter på att Brunte borde ha ett sånt täcke, såna skydd eller tränas si så är det helt okej med mig.

 

[Gimlan]

En sålde jag via förmedling - ingen kontakt. En sålde jag till en vän, hon står kvar i samma stall. Red hästen i förrgår :P

 

[em76]

Vi (mamma ägde) har sålt ett sto och hennes tre avkommor. Ett av fölen och stoet till samma person, där hälsar vi på en gång om året. Jag har fått provrida avkomman.
Jag har sålt tre hästar, två av dem har jag hälsat på en gång några månader efter försäljningen.

 

[Buck]

köpte ponnyerna av en klasskompis och de hälsade på ett par gånger det året, annars var det inget större intresse mer än en liten uppdatering från min sida om jag träffade hen i skolan.
stora hästen köpte jag av min arbetsgivare som jag sen också tränade för, men var inget intresse för just hästen, det var ingen speciell häst i deras ögon utan bara en förmedlingshäst .
foderhästens ägare sa gång på gång att hon ville komma ut och hälsa på, skickade lite uppdateringar och bilder ngn gång om året. ägaren frågade inte ngt om hästen på de 3 år vi hade henne på foder.

men jag har sen sökt upp en häst jag jobbade mycket med då jag jobbade hos grannen, väldigt speciell häst som var långt ifrån lätt att varken rida eller ha att göra med, men helt . efter lite googlande och stalkande så hittade jag dåvarande ägares blogg och tog kontakt ^_^, hade hästen inte flyttat så pass långt(8h) så hade jag absolut tagit upp erbjudandet om att få komma och hälsa på ^_^. ägaren var också glad över att få mer info om hästen och vad hon kom ifrån . jag blev också väldigt glad för hästens skull då det var en ägare som älskade henne otroligt mycket och gjorde allt för henne, men det var en häst med onödigt mycket otur så hon fick till slut somna in.

 

[Gabby_Ossi]

Har inte sålt/köpt så många hästar men de som betytt mest har jag hälsat på även efter försäljning.

Min ponny som jag hade i 5 år sålde vi till Dalarrna för 6 år sedan (vi bor i södra Skåne), körde själva upp och lämnade honom för att få se hur de bodde. Första sommaren (tror jag det var) åkte jag och mamma upp bara för att hälsa på över 3 dagar (och gjorde även lite "turistsaker" när vi ändå var där) och kolla när de tävlade. Då red jag på honom litegrann första dagen vi var där. Sedan var vi och tittade när de var på New Forest-SM i Vetlanda nästa sommar. Vintern ett och ett halvt år efter hälsade vi på och åt mat hos dem på vägen hem när vi varit på skidsemester i Idre. För två år sedan var de på NFSM i Laholm och skulle sedan vidare och semestra i Falsterbo så då fick ponnyn bo hemma hos oss under tiden. Jag fick rida så mycket jag ville då men jag var också i Falsterbo och jobbade en del, men hann i alla fall ta en barbackatur . I år är han 20 år och de var på NFSM i Vetlanda igen, då var vi och tittade och hälsade på honom igen men det blir ju inte direkt tillfälle att rida under en tävling. Däremellan följer jag resultat på equipe och har fått ett par rapporter när det varit något speciellt, t.ex att de fått behandla honom när han blivit lite sliten i bakknäna.

Min ena foderhäst (hade henne 2 år) såldes till Skanör för drygt 2 år sedan så första Falsterboveckan efter att hon sålts var jag och hälsade på och red på henne. Nästa Falsterbo (förra året) pratade vi om att jag skulle hälsa på igen, fick tyvärr inte tid men träffade i alla fall ägarna och pratade lite med dem. Sedan har det dock runnit ut lite i sanden, i år hördes vi inte av alls. (Kan nog vara mest mitt fel, ägarna har skickat lite sms till mig typ och följt mig med andra foderhästen som är hennes avkomma, men jag har glömt svara på de senaste ).

Andra foderhästen (alltså avkomman till senaste) hade jag alltså på foder under 3 år, han såldes i vintras till Eskilstuna. Har haft en del kontakt via facebook med nya ägaren och såklart följt på equipe då de tävlat ganska mycket. När de debuterade H100 fälttävlan i Strömsholm åkte vi upp och tittade (tittade även på övriga terrängklasser och dressyr-SM), och för ett par veckor sedan debuterade de CNC* i Flyinge och då var vi såklart också där. Träffade dem även veckan därpå på Ponny-SM dressyr där hon var med med ponnyn. Om en vecka kommer de ner till Skåne igen för att rida Junior-SM i fälttävlan! Först blev jag tillfrågad om jag ville grooma lite på dressyrdagen då mamman ev skulle bort på begravning, men nu verkar det som att hon kanske är där ändå så jag får se om jag åker. Men vi åker dit och tittar på terräng och hoppning i alla fall! Annars har jag typ hört av mig och grattat när det gått bra på tävlingar, har det sett mindre bra ut i resultatlistan har jag inte hört av mig och frågat dock .

Ponnyn köpte vi av några klubbkompisar så de träffade ju honom ganska ofta på samma tävlingar när vi hade dem, foderhästarna ägdes fortfarande av uppfödaren när jag hade dem så vi hade ju tät kontakt hela tiden.

 

[Yrja]

Första hästen köpte jag av en travtränare. Han hälsade förståeligt nog inte på. Men jag hörde av mig när hästen dog och fick ett fint svar tillbaka.

Nuvarande hästen kom från en vanlig familj, och de sa redan vid köpet att de gärna ville få hälsa på sen. De gjorde det efter ca ett halvår. De fick rida, jag var med. Sen har vi hörts av ngn gång efter det då jag skickat bilder.

Tycker att det är självklart att säljaren får komma och se hästen igen en gång, sålänge det inte finns ngn problematik kring det hela. Jag tar mig gärna den tiden. Rida är väl nåt annat men jag kände inte att det gjorde ngt denna gång.

 

[Miosi]

Min förra ponny fick jag av en av mina nu bästa kompisar, vi har fortfarande kontakt trots att ponnyn fått vandra vidare och hon och hennes barn (mannen är sjukt allergisk) har hälsat på hos min kvarvarande ponny. Jag var även hos dem på kalas nu under sommaren och fick rida hennes stora pålle efter ca 8 år samt köra hennes ponny som jag inte kört på säkert 10 år. Underbar människa, och jag hoppas vi håller kontakten även om livet ibland kommer imellan.

Kvarvarande ponny hade jag först på foder, men han blev sedan min. Förra ägaren har jag fortfarande bra kontakt med och hon har hälsat på ungefär en gång per år. Vi har kontakt via fb och hon får lite uppdateringar ibland med bilder om vi hittat på något speciellt. Har även en grupp på fb för ponnyn där det skrivs vad han gjort osv för att alla som vill/behöver (medryttare tex) ha koll där hon är med. När jag funderade på att lämna ifrån mig ponnyn en period så kunde hon ha honom, så han hamnade hos någon som känner honom och vet vd han behöver. Även där är det en fantastisk människa och hon är välkommen alla dagar på året att hälsa på. Sist hon var och hälsade på så fick hon åka en tur i vagnen bakom ponnyn och vi hade väldigt roligt alla tre (jag, fd ägaren + galen ponny).

 

[Kiwifrukt]

Jag har aldrig sålt någon häst, så ur den synvinkeln kan jag inte uttala mig. Har dock haft foderhästar under längre perioder (första ett och ett halvt år ungefär, andra ganska precis ett år), och jag har inte hälsat på dem efteråt. Första lämnades tillbaka för att vi inte funkade tillsammans, så där ser jag ingen anledning alls att besöka den igen, andra var helt andra skäl och jag tycker fortfarande om den, men nej, det där är stängda kapitel.

Köpte min häst som ettåring, för snart sex år sen. Säljaren har inte hälsat på den, och hade hen velat göra det nu efter så här lång tid hade jag sett det som mycket märkligt. Givetvis ett annat läge om säljaren visar intresse redan från start, men att komma så här långt efteråt hade känts mer än konstigt. Hen hade absolut INTE fått rida på hästen, det finns faktiskt bara en person till som får rida på min häst, och då under noggrant övervakande från min sida. Hästen var självfallet inte inriden när den såldes, så förra ägaren har aldrig suttit på den tidigare. Vi är dock vänner på Facebook, men jag skriver aldrig något där/lägger aldrig upp bilder, så om säljaren hade velat stalka oss den vägen hade det misslyckats ganska ordentligt.

Jag vill dock poängtera att jag hade tyckt att det var trevligt om ägaren/säljaren hade visat intresse från första början, då hade jag inte haft något emot att ha en fortsatt kontakt. Så länge säljaren är medveten om att det nu är min häst, och att hen inte kan bestämma vad jag ska göra med den. Utan det är mer i vårt specifika fall att hen inte visat något intresse för hästen under så lång tid som jag hade tyckt att det var jättekonstigt om vederbörande plötsligt skulle höra av sig och vilja hälsa på den.

 

[lil-sis]

Nej men tre av de totalt fem jag har sålt rapporterar regelbundet på Facebook. Den första är såld för 14 år sedan och har bytt ägare en gång sedan dess, för längesedan. En annan har jag inte koll på längre, tyvärr.

Jag skriver själv till connemarans uppfödare ett par gånger om året och när vi gjort något särskilt. Russens fd ägare verkar inte vara intresserade.

Skulle _aldrig_ hälsa på en såld häst oinbjuden.

 

[Estivuz]

Sålde båda mina inom kommungränsen från mitt stall. Har kontakt med de nya ägarna, har varit och ridit och hälsat på båda hästarna. Fuxen lever lite pensionärsliv nu så han har det kanonbra, var väl i våras jag träffade honom sist. Jag vet också att han kommer få vara hos nya ägarna livet ut. Nu är han 18.

Fullblodet träffar jag väldigt ofta. Skor den, kör till klinik, hjälper nya ägarna med allt från foderstat till sadelprovning, håller ridlektioner för dem och rider själv. .

Känns otroligt skönt att ha lite "kontroll" kvar över mina hästar. Det blev aldrig jobbigt att sälja när de blev kvar så nära. Fuxen var jag mest orolig över, att han skulle bli en vandringspokal och sluta hos någon idiot, för det är en riktigt knepigt häst. Men jag har haft tur. De med fullblodet är inte så kunniga, han är deras första häst men fördelen där är att jag kan hjälpa dem så att det blir så likt som möjligt som det var när jag hade honom. (Även om kraven som ställs på honom är betydligt mindre nu, men det lider ju inte han av direkt)

Hästen jag har nu däremot. Har bara haft honom sedan december men jag tror att detta är hästen med stort H och honom kommer jag nog inte sälja.

De hästar jag köpt har bara varit unghästar, treåringar eller oinridna så där har det inte direkt funnits intresse av förra ägaren att komma och hälsa på. Den ena var galopphäst och den andra (hästen med stort H) är uppfödd på Öland, dvs många mil bort.
Första fuxen som är 18 köpte jag iofs när han var 6. Men förra ägaren ville inte veta av honom alls, hon var livrädd för honom.
En gång red hon faktiskt, ett par varv, sedan fick hon "huvudvärk" och hoppade av. Sällan jag sett en människa vara så rädd för en häst.
Men det blev ju bra tillslut!

 

[Martina_m]

Jag har bara sålt en ponny, och det var min foderponny. Jag hälsade på henne några gånger hos familjen vi sålde henne till. Kanske 3-4 ggr på 1-2 år, minns inte hur länge de hade henne. De sålde henne och jag hälsade på även nästa ägare sas. De ägde ponnyn i några år och sålde henne sedan till ridskolan där hon hela tiden varit uppstallad av den "andra" ägaren.
Jag funderade på att köpa tillbaka ponnyn från ridskolan. Hyrde henne en gång och funderade vidare, gick en månad och ponnyn fick avlivas pga kolik med följdsjukdom.

Mannen som jag köpte min häst av är skyldig mig massa pengar, och har således aldrig varit och hälsat på

 

[nightcrawler]

tantens förra ägare har jag bara fått ett brev av med några kort på henne. hon undrade hur det gick och så. har aldrig träffat henne men erbjud henne att komma och hälsa på men det rann ut i sanden. sen en dag så ringde uppfödaren upp mej. hon hade fått uppgifterna av den gamla ägaren. det var väldigt roligt. hon kom och tittade på min hoppträning och sen åkte vi hem till henne och tittade på tantens mamma. är så himla glad att jag fick möjlighet till detta. vi har fortfarande kontakt på fb. hon följer mej och mina ligister. hon blev ju "mormor" när jag tog föl på tanten. extra roligt då avkomman är väldigt lik sin mormor. en kopia nästan av sin mamma som nästan är en kopia av sin mamma.

 

[Myzan87]

Uppfödaren till min lilla ponny får uppdateringar regelbundet via fb. Hon var även och hälsade på henne i somras men annars går det långt mellan gångerna. Hon vet var ponnyn finns och att det är bara att hälsa på om de får tid över när de är i denna delen av Sverige.

När det gäller min andra ponny så har jag inte hört något från de förra ägarna. Men jag skulle o andra sidan höra av mej om jag sålde hästen så de visste. Tanken var att hon skulle få ett sista hem hos mej (ponnyn var 14 när jag köpte henne och nu är hon 21). Däremot hörde en kompis till tidigare ägare av sig, vilket var väldigt roligt!

 

[Houdinie]

Ni som köpt - har gamla ägaren hälsat på hästen hos er? Om inte - skulle ni säga ja om frågan kom? Låta dom rida? Varför -/inte?

Jag hade säljaren på besök ett år efter att jag köpt hästen. Inget konstigt alls. Jag lyckades även hitta uppfödaren på facebook och hon har också hälsat på två gånger. Hon hade med sig bilder från när han var föl.

 

[WS6]

Jag har sålt en häst. Den hästen träffade jag första gången när hon var 2år, red in henne åt dåvarande ägaren och sen köpte jag henne när hon var nästan 4år. En mycket fin men inte helt enkel häst, hade turen att hitta en bra köpare som hade för avsikt att behålla hästen. Tyvärr togs hon bort förra året endast 9år gammal pga skada.. Jag hade mailkontakt med nya ägaren nån gång i månaden och hälsade på hästen en gång (hon stod 2,5h bort).

Hästen jag har nu är egen uppfödning, liksom hans mamma var Men är det bara en reko människa som man köper häst av ser jag inga problem med besök, jag vet ju själv hur uppskattat jag tyckte det var!