En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida del 13

[Poppan]

Vi har ju delat dessa tankar förut. Jag vill minnas att ert första barn också är yngre än vårt och i det kan jag verkligen sätta mig in i era känslor fullt ut. Vi hade vacklat och velat oerhört mycket mer om vår dotter var bara ett par-tre år yngre. Med en 5-åring i huset nu så känns vi delvis ute ur småbarnsåren och tillbaka på andra sidan. Det finns nackdelar med större åldersskillnad också, och jag tror inte vi kommer uppleva ett ev syskon odelat positivt (absolut inte!) men jag tror nog nu att vi skulle klara det. Precis med huvudet över vattenytan, ungefär som förra gången.

Ja precis, vi är rädda att man kanske sitter där sen mitt i kaoset och ångrar att man inte nöjde sig med ett barn..

 

[Poppan]

Jag känner igen mig så i dina tankar. Skaffar också barn med målet syskon. Fasar egentligen tanken på ett till under småbarnsåren. Det är ju helt omöjligt att veta vad som är rätt beslut och det går inte ångra sig eller prova på de olika besluten. Barn är verkligen det största beslutet man kan ta. Jag försöker tänka att eftersom jag är så osäker är båda besluten rätt. Båda besluten eller "resultat" har sina fördelar och nackdelar.

Intressant slutsats.. kanske är det så? Och tack, skönt att höra att man inte är ensam..

 

[cherie]

Ja precis, vi är rädda att man kanske sitter där sen mitt i kaoset och ångrar att man inte nöjde sig med ett barn..

Det kommer man helt säkert göra, vissa stunder. Men i det långa loppet och i det stora hela är jag mindre säker på det... Jag litar på att jag kommer känna samma ovillkorslösa kärlek för nästa barn.

 

[Poppan]

Det kommer man helt säkert göra, vissa stunder. Men i det långa loppet och i det stora hela är jag mindre säker på det... Jag litar på att jag kommer känna samma ovillkorslösa kärlek för nästa barn.

Så är det ju. Det är ju lätt att fastna i rädslan över det negativa istället..eller, så är det nog för oss iallafall.