En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida del 13

[cherie]

Vad gulliga ni är som visar stöd och ger uppmuntrande ord!

Jag mår ju eg inte dåligt, har inte oro på det sättet utan kan ju leva vidare men det är jobbigt att inte veta och bara vänta i någon slags limbo när det konstiga och motsägelsefulla symtom. Man blir lite upptagen av tankarna på detta. Samtidigt fattar jag att det är såhär i tidig graviditet - många slutar ju i missfall och ibland är det bara att vänta och den väntan och ovissheten är ju jobbig för alla...

Idag har jag haft lite värk i magen (är liksom lite öm) och precis nyss när jag gick på toa på jobbet kom det ljusrosa flytningar på pappret när jag torkade mig. Så blödning igen då. Det kanske kommer igång ett "helt" missfall snart... Tempen dippade litegrann från 36,8-36,9 till 36,55 för ett par dagar sen och funderade då på om missfall kanske var på G nu. Men imorse var den uppe på 37 igen. Får se hur blödningen och smärtan utvecklar sig under dagen och imorgonbitti ringer jag de privata gynekologerna!

 

[WBanna]

Vad gulliga ni är som visar stöd och ger uppmuntrande ord!

Jag mår ju eg inte dåligt, har inte oro på det sättet utan kan ju leva vidare men det är jobbigt att inte veta och bara vänta i någon slags limbo när det konstiga och motsägelsefulla symtom. Man blir lite upptagen av tankarna på detta. Samtidigt fattar jag att det är såhär i tidig graviditet - många slutar ju i missfall och ibland är det bara att vänta och den väntan och ovissheten är ju jobbig för alla...

Idag har jag haft lite värk i magen (är liksom lite öm) och precis nyss när jag gick på toa på jobbet kom det ljusrosa flytningar på pappret när jag torkade mig. Så blödning igen då. Det kanske kommer igång ett "helt" missfall snart... Tempen dippade litegrann från 36,8-36,9 till 36,55 för ett par dagar sen och funderade då på om missfall kanske var på G nu. Men imorse var den uppe på 37 igen. Får se hur blödningen och smärtan utvecklar sig under dagen och imorgonbitti ringer jag de privata gynekologerna!

Jag tycker att du ska ringa 1177 och säga att du vill kolla så att det inte är utomkved. Stå på dig så att du får en kontroll asap!

 

[Eloise]

Vad gulliga ni är som visar stöd och ger uppmuntrande ord!

Jag mår ju eg inte dåligt, har inte oro på det sättet utan kan ju leva vidare men det är jobbigt att inte veta och bara vänta i någon slags limbo när det konstiga och motsägelsefulla symtom. Man blir lite upptagen av tankarna på detta. Samtidigt fattar jag att det är såhär i tidig graviditet - många slutar ju i missfall och ibland är det bara att vänta och den väntan och ovissheten är ju jobbig för alla...

Idag har jag haft lite värk i magen (är liksom lite öm) och precis nyss när jag gick på toa på jobbet kom det ljusrosa flytningar på pappret när jag torkade mig. Så blödning igen då. Det kanske kommer igång ett "helt" missfall snart... Tempen dippade litegrann från 36,8-36,9 till 36,55 för ett par dagar sen och funderade då på om missfall kanske var på G nu. Men imorse var den uppe på 37 igen. Får se hur blödningen och smärtan utvecklar sig under dagen och imorgonbitti ringer jag de privata gynekologerna!

Under min senaste graviditet så fick jag också en blödning och åkte direkt till gynakuten, ringde inte innan. Berättade om blödningen och jag fick göra ett vul för att kolla så att fostret satt där det skulle.
Hoppas du får hjälp och att blödningarna upphör

 

[cherie]

Under min senaste graviditet så fick jag också en blödning och åkte direkt till gynakuten, ringde inte innan. Berättade om blödningen och jag fick göra ett vul för att kolla så att fostret satt där det skulle.
Hoppas du får hjälp och att blödningarna upphör

Vi har tyvärr ingen gynakut här, annars hade ju det varit ett bra alternativ Tack för stöd!

 

[cherie]

Så, ingen av de två privata gynekologerna kunde erbjuda tid förrän i slutet på mars och den i grannstaden var helt fullbokad för överskådlig tid framöver.

Så, bara vänta som gäller helt enkelt! Nu är jag dock ganska övertygad om att missfall (eller resterna av förra) är på ingång. Inget illamående senaste två dagarna, tempen hoppar mellan 36.5 och 37 från dag till dag (förut mer jämnhög) och blödningarna från igår har fortsatt och idag hamnar det lite brunt blod i trossskydd så inte bara när jag torkar mig... Hoppas blödningen kommer fort, går över snabbt och att kroppen reset:ar snabbt.

Missfall i sig är inte så förfärligt jobbigt tycker jag (i detta skede när jag bara haft ett) men tycker denna väntan på att det ska vara över och fåbörja försöka igen känns SÅ jobbig! Är nog för jag redan innan är stressad över min ålder osv. Jaja, inget som går att påverka, det är vad det är.

 

[Bracco]

Tack så mycket för peppen från er alla på mitt inlägg! Det känns alltid lugnande att höra om att det har tagit tid även för andra par men att man i slutänden kan få sin bebis.

Jag minns att i början av processen för snart ett år sedan så gick vi runt och pratade om namnförslag, kollade upp närliggande förskolor och drömde och planerade tillsammans. Nu har vi slutat med det, och det känns smärtsamt... Jag är åtminstone glad över att vi har en fin relation och att vi har lyckats hålla vårt sexliv levande och bra trots att månaderna har gått.

Ägglossning igår och nu går man in i nästa "two week waiting", en avskyvärd period tycker jag där man pendlar mellan hopp och förtvivlan (och som slutat i tårar hittills). Känns dock lite bättre den här gången att veta att vid nästa mens så kommer vi att kontakta vården och få hjälp.

Den här månaden så har jag jobbat mycket med min stresshantering. Försöker blir medveten om min andning och gör en kort avspänningsövning dagligen. Har även fått in lite lätta styrkeövningar på lunchrasten.

Det som har stuckit ut den här ägglossningen är att jag har haft svullna och ömma bröstvårtor innan ägglossningen. Har tidigare bara varit med om "bröstsymptom" i lutealfasen. Min hud har även blivit bättre efter att ha haft besvär med hormonell akne efter att jag slutade med p-ringen.

 

[cherie]

Nu har jag småblödit sen i söndags, lite ökade mängd men inget i närheten av mensblod ännu. Fortfarande mest lite brunt blod/flytningar med inslag av lite klarrött slemmigt blod ibland. Ingen smärta i magen än.

Kan det bara komma igång och allt komma ut!? Avskyr segheten, hoppas varje gång jag går på toa att det ska ha "forsat till'! Har mått så förfärligt illa senaste två dagarna också och skulle helst vilja slippa det nu...

Ni som sagt missfall, hur lång tid har det tagit innan det satt igång ordentligt?

 

[zassoo]

Nu har jag småblödit sen i söndags, lite ökade mängd men inget i närheten av mensblod ännu. Fortfarande mest lite brunt blod/flytningar med inslag av lite klarrött slemmigt blod ibland. Ingen smärta i magen än.

Kan det bara komma igång och allt komma ut!? Avskyr segheten, hoppas varje gång jag går på toa att det ska ha "forsat till'! Har mått så förfärligt illa senaste två dagarna också och skulle helst vilja slippa det nu...

Ni som sagt missfall, hur lång tid har det tagit innan det satt igång ordentligt?

För mig var det små små blödningar eller bruna flytningar i ungefär en vecka, sen en vecka utan nånting alls. Sen en mindre blödning med färskt blod och dagen efter dundrade det till och allt kom ut i vad som skulle varit vecka 11+0. Det var inte förrän allt skulle ut som det började göra ont.

 

[cherie]

För mig var det små små blödningar eller bruna flytningar i ungefär en vecka, sen en vecka utan nånting alls. Sen en mindre blödning med färskt blod och dagen efter dundrade det till och allt kom ut i vad som skulle varit vecka 11+0. Det var inte förrän allt skulle ut som det började göra ont.

Tack! Då vet jag lite hur det kan se ut och vad jag kan förvänta mig!

 

[Emtherlia]

@cherie Vilken jobbig "mellanperiod" för dig. =/ Jag fick ett missfall där jag blödde en del i nån vecka (jag kommer inte ens ihåg längre, trots att det bara var 3-4år sen). Däremot så hade jag en känsla över att allt inte var ute och när jag tog ett graviditetstest 2 veckor senare så visade det sig att jag fortfarande var "gravid".

Jag ringde då mvc som ville att jag skulle komma in på ultraljud för att se om min kropp behövde hjälp med det. Jag fick komma in och mycket riktigt, allt hade inte kommit ut. Så jag fick tabletter att ta hemma, men inte ens det hjälpte så jag fick åka in på en skrapning.

Tycker det är riktigt dåligt att du inte får komma in på koll! Otroligt nonchalant av vården. =/

 

[vemsomhelst123]

nu har jag följt det här @cherie och jag är som alla andra helt frågande inför varför du inte får ett ul? Kräv det tycker jag, det kan ju vara något fel tex utomkvedshavandeskap. Jag hade inga problem att få ett tidigt ul för att datera graviditeten då jag inte hade en aning om det var v.4, 8 eller 16 pga mensliknande blödning när jag bord eggar mens men också oregelbunden mens tidigare.

 

[BernT]

@cherie Vilken jobbig "mellanperiod" för dig. =/ Jag fick ett missfall där jag blödde en del i nån vecka (jag kommer inte ens ihåg längre, trots att det bara var 3-4år sen). Däremot så hade jag en känsla över att allt inte var ute och när jag tog ett graviditetstest 2 veckor senare så visade det sig att jag fortfarande var "gravid".

Jag ringde då mvc som ville att jag skulle komma in på ultraljud för att se om min kropp behövde hjälp med det. Jag fick komma in och mycket riktigt, allt hade inte kommit ut. Så jag fick tabletter att ta hemma, men inte ens det hjälpte så jag fick åka in på en skrapning.

Tycker det är riktigt dåligt att du inte får komma in på koll! Otroligt nonchalant av vården. =/

Håller med dig, ligger det rester kvar kan man ju dessutom bli sjuk och behöva äta antibiotika + behöva få hjälp stöta ut det. Ne fy fan vad dåligt skött av vården @cherie

 

[cherie]

Ni är snälla som engagerar er och blir lite upprörda. Det är väl som alltid, besparingar och resurser i vården som ligger till grund för att man inte göra ultraljud på det vården tänker är vanliga missfall.

Nu blöder jag lite mer med mörkrött lite klumpigt blod, inga mängder ännu men definitivt inte bara flytningar. Har lite värk i magen, inte som mensvärk riktigt utan mer diffust molande och ömhet i hela magen snarare än något krampaktigt i livmodern. Dock inte tydligt på ena sidan eller så. Illamåendet fortfarande värst som dränerar mig totalt... Och att jag är så förfärligt nedstämd och deppig precis som jag var såhär tidigt i förra graviditeten också.

Jag vet inte om det är värt höra av sig imorgon igen, om det är rester kvar sen förra ev tidigare missfall är det väl sannolikt det som blöder ut nu antar jag?

De instruktioner jag fått är att höra av mig om jag får smärtor som inte går över med maxdos smärtstillande och framförallt om smärtan sitter på ena sidan, om blödningen skulle börja lukta illa eller om jag får feber.

 

[Linn-Nora]

Ni är snälla som engagerar er och blir lite upprörda. Det är väl som alltid, besparingar och resurser i vården som ligger till grund för att man inte göra ultraljud på det vården tänker är vanliga missfall.

Nu blöder jag lite mer med mörkrött lite klumpigt blod, inga mängder ännu men definitivt inte bara flytningar. Har lite värk i magen, inte som mensvärk riktigt utan mer diffust molande och ömhet i hela magen snarare än något krampaktigt i livmodern. Dock inte tydligt på ena sidan eller så. Illamåendet fortfarande värst som dränerar mig totalt... Och att jag är så förfärligt nedstämd och deppig precis som jag var såhär tidigt i förra graviditeten också.

Jag vet inte om det är värt höra av sig imorgon igen, om det är rester kvar sen förra ev tidigare missfall är det väl sannolikt det som blöder ut nu antar jag?

De instruktioner jag fått är att höra av mig om jag får smärtor som inte går över med maxdos smärtstillande och framförallt om smärtan sitter på ena sidan, om blödningen skulle börja lukta illa eller om jag får feber.

Finns det ingen gynakut inom rimligt avstånd?
Helt sjukt att inte kunna få en sån sak kollad!

 

[Majjijann]

@cherie I min första graviditet blödde jag konstant vecka 8-12. En ny störtflod undefär varannan-var tredje dag och lite lugnare emellan. Det var alla sorters blod, brunt, rött, rosa, klumpar och slem. Men ut kom en frisk unge.

 

[cherie]

@cherie I min första graviditet blödde jag konstant vecka 8-12. En ny störtflod undefär varannan-var tredje dag och lite lugnare emellan. Det var alla sorters blod, brunt, rött, rosa, klumpar och slem. Men ut kom en frisk unge.

Jag känner verkligen att jag inte har nåt levande kvar i magen, tror bara inte kroppen fixar att stöta ut allt ordentligt.

Igåe kväll blev jag dock magsjuk så det extrema illamående jag hade igår em var iaf inte graviditeten utan magsjuka (tror jag iaf då jag fick diarre i natt). Men nu verkar den värsta fasen där vara över, men nu känns det som det vanliga graviditetsillamåendet tagit över igen... Eller om det är fortsatt magsjuka, jag vet inte, men jag brukar inte ha såhär länge. Mår pyton i vilket fall Mödravården ska ringa runt kl 10

 

[Roheryn]

Jag känner verkligen att jag inte har nåt levande kvar i magen, tror bara inte kroppen fixar att stöta ut allt ordentligt.

Igåe kväll blev jag dock magsjuk så det extrema illamående jag hade igår em var iaf inte graviditeten utan magsjuka (tror jag iaf då jag fick diarre i natt). Men nu verkar den värsta fasen där vara över, men nu känns det som det vanliga graviditetsillamåendet tagit över igen... Eller om det är fortsatt magsjuka, jag vet inte, men jag brukar inte ha såhär länge. Mår pyton i vilket fall Mödravården ska ringa runt kl 10

Hur har det gått? Jag har följt dina inlägg här och håller med om det flera andra skriver - du borde få en tid för koll hos mödravård, gynmottagning eller vadsomhelst! Tycker att det bemötande du fått hittills har varit ganska dåligt. Visst, största chansen är ju att det antingen är ett pågående "normalt" missfall som kroppen själv reder ut, eller att det faktiskt är en "riktig" graviditet som kommer att fortlöpa normalt, men det kan de ju faktiskt inte veta? Det finns ju en liten risk att det faktiskt är något som kroppen inte klarar av att fixa själv - ett missfall där allt inte kommit ut eller (mest osannolikt) ett utomkvedshavandeskap. Tycker det är rent ut sagt förjävligt att de lämnar dig helt ensam med det här - hoppas innerligt på att du fått bättre hjälp idag!

 

[cherie]

Hur har det gått? Jag har följt dina inlägg här och håller med om det flera andra skriver - du borde få en tid för koll hos mödravård, gynmottagning eller vadsomhelst! Tycker att det bemötande du fått hittills har varit ganska dåligt. Visst, största chansen är ju att det antingen är ett pågående "normalt" missfall som kroppen själv reder ut, eller att det faktiskt är en "riktig" graviditet som kommer att fortlöpa normalt, men det kan de ju faktiskt inte veta? Det finns ju en liten risk att det faktiskt är något som kroppen inte klarar av att fixa själv - ett missfall där allt inte kommit ut eller (mest osannolikt) ett utomkvedshavandeskap. Tycker det är rent ut sagt förjävligt att de lämnar dig helt ensam med det här - hoppas innerligt på att du fått bättre hjälp idag!

De har fortfarande inte ringt så räknar inte med att de kommer ringa, så det blir att vänta tills måndag och ringa igen...

 

[Libbsticka]

Fy fan vad dåligt. Jag fick vul direkt för att jag fick positivt grav test en vecka senare än förväntat utifrån min ägglossning. Världens minsta anledning. Så dåligt att de inte kollar dig utifrån din oro och besvär.

 

[cherie]

Nu så... Jag skrev ett meddelande till kvinnohälsan/mödravården via Mina vårdkontakter på 1177, min barnmorska svarade att jag istället skulle vända mig till gynekologiska avdelningen i sånt här ärende och inte mödravården. Så då skrev jag till dem och nu blev jag uppringd av en sjuksköterska som bad mig komma in under kvällen (tydligen har vi en gynakut fast jag inte hittar nåt om det när jag googlar). Hon ville att jag skulle komma in trots att jag varitmagsjuk, hon tyckte inte jag skulle vänta tills i helgen.

Blir skönt att få det uppkollat. Behöver vänta tills min partner kommer hem med bilen bara.