En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Ska jag fundera över vad jag skriver?

Du har skrivit att hon kommer att göra allt i sin makt för att få ett snitt beviljat nu.
Du skriver också att hon kommer att lyckas.
Och det enda sätt som jag vet för att få det är att bli klassad som totalt mentalt trasig på något vis.
Galen går också bra.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Men han har inte valt bort den kroppskontakt som amning är bara för att den känns fel.
Vissa människor gör det.
Väljer bort amning för att brösten är för privata för det egna barnet.

För privata för vad de av naturen är menade till.
Det kan inte vara bra.

Vadå kan inte vara bra?
Om jag får barn så kommer jag varken föda vaginalt eller amma, men jag är övertygad om att jag i framtiden blir en bra mamma ändå.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Att det är själva graviditeten och inte förlossningen som ger risken för inkontinens är inget tyckande utan det är så som det faktiskt förhåller sig.

Att graviditetens tyngd om hormoner kan ge inkontinens är inget nytt.
Men mer då? Du glömde inget?
Jag har inte kommit över studier som visar annat än att vf är en vanlig faktor bakom inkontinens och att snittade i större utsträckning inte lider av inkontinens.
Efter det material och kontakter vi har vi bildat oss olika uppfattningar.



Men med den lilla skillnaden att jag har genomgått hela tre vaginala förlossningar utan komplikationer och kan inte för mitt liv se vad som är naivt i det.

Du kanske kan ha lite reflektionsutbyte med Spirit? Annars kryllar det av kvinnor som bittert kan berätta om hur deras vf/snitt ställt till det för dem.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Du kommer därför anta att min vän betedde sig som ett psykfall eller på annat sätt indikerade sådan mental instabilitet att de inte såg någon annan utväg än att bevilja snitt.

Inte alls.
Om du berättar på vilka grunder som snittet beviljats på så kommer jag att tro dig.
Jag är övertygad om att du är sanningsenlig i det läget.

Men jag får nog en känsla i detta att du inte berättar allt.
Utan att det som ligger i botten nog är att betrakta som förlossningsrädsla.
Och då finns ju alltid risken att kvinnan flippar under förlossningen och det är inte bra.
Det är en risk på riktigt för både mor och barn.

Om man är så rädd för att skadas av något som så sällan skadar så kan man nog säga att det gränsar till fobi.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Rädsla motarbetar själva förlossningen.

Men det beror ju på hur rädd man är.

Jag har inte specialstuderat frågan, men jag skulle gissa att de flesta av dem som säger sig vara så rädda för att föda vaginalt att de borde få bli snittade, inte är så rädda att rädslan i sig skulle skapa komplikationer.

Normaltillståndet måste ju ändå vara att man är rätt oroad, det man har hört om förlossningar låter ju oftast inget vidare. Om förlossningar gick i baklås vid varje nivå av rädsla, så skulle de vara ännu jobbigare än de är. Så vanligt tror i alla fall jag att det är att vara lite smårädd och rätt skeptisk.

Dessutom kan ju rädsla ofta bearbetas med gott resultat, och om man börjar flagga för sin rädsla redan i v 4-5, så finns det ju ganska gott om tid för det.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Men det beror ju på varför du väljer bort amningen.
Om det beror på svårigheter med kroppskontakt med barnet så tror inte jag att det är bra.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Du har skrivit att hon kommer att göra allt i sin makt för att få ett snitt beviljat nu.
Du skriver också att hon kommer att lyckas.
.

Att bete sig som ett psykfall är inget jag räknar in som valbar metod, att använda intellekt har hittills varit mig behjälpt och räckt hela vägen.
Jag tror och hoppas att det fungerar väl även inom vården.
Det visar sig.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Jag är övertygad om att det finns många som inte kan hantera sin rädsla i det läget.
Om jag tänker på hur någon med t.ex. spindelfobi beter sig om den får en spindel på sig så tror jag att det skulle bli kaos om någon uppförde sig så på en förlossning.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Det är ganska så spännande faktiskt.
Min erfarenhet av vården är att där så bedöms man inte alls efter hur smart och verbal som man är utan efter hur behövande man är.
Och då så blir situationen på ett helt annat sätt än vad man är van vid från övriga livet.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Jag har inga problem med kroppskontakt. På dig lät det som att amma är något man bara ska göra, annars är det fel.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Inte alls.
Om du berättar på vilka grunder som snittet beviljats på så kommer jag att tro dig.
Jag är övertygad om att du är sanningsenlig i det läget.

Men jag får nog en känsla i detta att du inte berättar allt.
Utan att det som ligger i botten nog är att betrakta som förlossningsrädsla.
Och då finns ju alltid risken att kvinnan flippar under förlossningen och det är inte bra.
Det är en risk på riktigt för både mor och barn.

Om man är så rädd för att skadas av något som så sällan skadar så kan man nog säga att det gränsar till fobi.


Jag har skrivit att jag absolut tror att hon får sitt snitt, poängen med tråden är att se hur lätt/svårt det är samt att hon faktiskt begär beslutslöfte NU.


Hon är lugnet själv men anser att komplikationsriskerna vid en vf är otänkbara och det tänker hon inte utsätta sig för. Ett fast ställningstagande och hon uttrycker sig väldigt nyktert och enkelt, inte alls svårt att förstå och aldrig svarslös.
Ställningstagandet grundades i unga år.
Visst kan man kalla det förlossningsrädsla, och jag inte se vad de skulle kategorisera in henne i om inte fr?
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Det är ganska så spännande faktiskt.
Min erfarenhet av vården är att där så bedöms man inte alls efter hur smart och verbal som man är utan efter hur behövande man är.
Och då så blir situationen på ett helt annat sätt än vad man är van vid från övriga livet.


Jag tänker på huruvida man blir tagen på allvar eller inte.
Blir man inte tagen på allvar är det inte säkert att man får sina behov tillgodosedda.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Du kanske kan ha lite reflektionsutbyte med Spirit?
Intressant, vi har haft just det och vad hon har gått igenom kan jag bara beklaga mycket djupt och innerligt.


Spirit är en av dem som jag anser borde ha fått ett snitt mycket tidigare i sin första graviditet.
Då så hade kanske resultatet av den varit en annan.

Hennes vaginala förlossning var inget val utan en tråkig nödvändighet för att skydda henne från andra och betydligt värre komplikationer.

Hon hade inte de goda förutsättningar som jag hade.

Man väljer ju efter sina förutsättningar.
Jag valde utifrån att jag var vältränad, har ett rymligt bäcken, föder små barn och vet att jag kan hantera smärta bra och fungera kontrollerat ändå.
Det är inte naivt utan ett val utifrån mina förutsättningar.
Och det gick ju alldeles förträffligt också.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Jag tänker på huruvida man blir tagen på allvar eller inte.
Blir man inte tagen på allvar är det inte säkert att man får sina behov tillgodosedda.

Vad innebär att bli tagen på allvar då?
Att i v 4-5 få beviljat snitt eller att bli lovad hjälp och vård, samtal och terapi för sin FR och senare ev bli beviljad snitt utifrån individens situation och utveckling?

Enligt sjukvården är hon ju knappt att räkna som gravid så tidigt eftersom det är vanligt med missfall före v 12 och därför skrivs man inte ens in på mvc så tidigt?
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Men att argumenten som jag skrev om ovan skulle vara flitigt använda av merparten mödrar som vill bli snittad ställer jag mig frågande till.

Jag tror att nyckelordet är vill.
För de som *bara* vill så tror jag att den argumentationen ligger i bakrunden i många fall.

Och med *bara* vill så menar jag där det inte finns någon medicinsk orsak alls
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

På dig lät det som att amma är något man bara ska göra, annars är det fel.

Nejdå.
Jag tycker t.ex. att Bebbens prioritet att kunna medicinera för att må bra psykiskt är en korrekt prioritet.
Ett litet barn behöver att mamma mår bra mer än den behöver just bröstmjölk.

Men när man väljer att inte amma för att det känns äckligt att ha barnet mot sitt nakna bröst så undrar jag hur man kommer att kunna ge den närhet som ett litet barn behöver.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Om jag tänker på hur någon med t.ex. spindelfobi beter sig om den får en spindel på sig så tror jag att det skulle bli kaos om någon uppförde sig så på en förlossning.

Som sagt, det beror på hur rädd man är.

Om inte annat så på buke, tycker jag att vi ser rätt många som påstår sig ha fobier mot än det ena än det andra, där det nog ganska ofta är rätt tveksamt om en psykiater (eller liknande) skulle kalla det för fobi.

Ordet missbrukas, kort sagt.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Visst kan man kalla det förlossningsrädsla, och jag inte se vad de skulle kategorisera in henne i om inte fr?

Bedömningen som då kommer att göras är om hon kommer att hålla ihop under en förlossning eller inte.
Om hon verkar att kunna det så kommer hon inte att få snitt.

Om du läser i trådarna här på Bukefalos så kommer du att se att om där inte finns någon medicinsk bakgrund så kommer de att vänta tills att hon i princip flippar innan de beviljar snitt.
För först då så vet de säkert att det kommer att bli problem på förlossningen.
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Jag tänker på huruvida man blir tagen på allvar eller inte.
Blir man inte tagen på allvar är det inte säkert att man får sina behov tillgodosedda.

Vad innebär det att bli tagen på allvar? Att tex respektera någons rädsla (som det ju ändå verkar vara fråga om här), är det alltid att ordna så att personen slipper att konfrontera eller bearbeta rädslan? Är det helt säkert att det är så det går till att ta någon på allvar?
 
Sv: En studie i hur lätt det är att få ett snitt beviljat.

Blir man inte tagen på allvar är det inte säkert att man får sina behov tillgodosedda.

Vården ger dig vad du behöver - men inte vad du vill ha.
Där så bedöms man inte efter hur mycket som man blir tagen på allvar utan efter hur vårdbehövande man är och det bedöms medicinskt.

Visst kan man påverka så att vården inte missar något men man kan inte påverka så att de behandlar något som inte finns.
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Jag har en kär vän som är gravid i vecka 35. Barnet var oplanerat men är väldigt efterlängtat. Dock har min vän redan sedan innan hon...
2
Svar
32
· Visningar
4 145

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Vilken försäkring?
  • Valp 2025
  • Inkorsningsmetod

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp