En småbarnspappa som håller på att gå in i väggen..

Att man en gång rytit till sådär till ett barn betyder inte att man är olämplig som förälder. Det betyder att man inte orkar hålla huvudet över ytan längre och behöver hjälp innan man går in i väggen totalt.
Tyvärr vill han ju inte ha hjälp. Varför vill ha inte ha hjälp? Är han rädd aatt erkänna att han inte klarar situationen, är han rädd att tappa manligheten för att han ber om hjälp? Jag vet inte men det känns inte ok att stämpla honom som oduglig far utan att ens höra hans version, vi hör ju inte ens Annas berättelse utan Annas väns version, och jag tycker ofta man överdriver lite när man pratar ut hos en vän.
 
@Lobelia Jag anser att det som förälder ingår att skydda sina barn, även om det så skulle vara från den andra föräldern. Jag uppfattar inte att det är "en förälder med humör" det handlar om här utan någon som mår dåligt och därför inte kan hantera sina (krävande) barn. Det handlar inte om att inte vara en perfekt förälder utan om att skrika saker till barnen som kan vara skadliga för dem.

Det verkar vara mycket som pågår i familjen och mycket att hantera. Orkar man inte det utan att bli dum mot barnen ska man inte heller bo med dem.

Mamman har noll intentioner på att inte låta pappan ta hand om barnen. Skulle de gå isär nämnde Anna att de kommer sikta sig in på varannan vecka. Förhoppningsvis kommer Calle må bättre av att få en paus mellan varven, hur hemskt det än låter.
 
Att man en gång rytit till sådär till ett barn betyder inte att man är olämplig som förälder. Det betyder att man inte orkar hålla huvudet över ytan längre och behöver hjälp innan man går in i väggen totalt.
Tyvärr vill han ju inte ha hjälp. Varför vill ha inte ha hjälp? Är han rädd aatt erkänna att han inte klarar situationen, är han rädd att tappa manligheten för att han ber om hjälp? Jag vet inte men det känns inte ok att stämpla honom som oduglig far utan att ens höra hans version, vi hör ju inte ens Annas berättelse utan Annas väns version, och jag tycker ofta man överdriver lite när man pratar ut hos en vän.

Ingen av oss har stämplat Calle som oduglig far. Snarare tvärtom, en far som håller på att gå in i väggen och just nu beter sig på ett sätt som i slutändan kan drabba barnen negativt.
 
Ingen av oss har stämplat Calle som oduglig far. Snarare tvärtom, en far som håller på att gå in i väggen och just nu beter sig på ett sätt som i slutändan kan drabba barnen negativt.

Ingen här har väl stämplat honom som en oduglig fader? Oavsett orsak till ett dåligt mående ska en inte ha hand om barnen om man inte kan bete sig bra runt dem. Kan han det är det ju inget problem.
 
Nu förstår jag ingenting. Vad har psykologen med att skriva på buke och fråga Anna om att diskutera den Calle på ett forum?

Jag tar det igen för att du ska förstå:
Anna går till en psykolog. En som hon träffat med jämna mellanrum. Med denne psykolog pratade hon om allt som tynger henne. Allt från Calle, till sin kropp som bara slutade fungera. Psykologen kom med förslag om att Anna kunde ta med Calle till psykologen och då kunde de alla tre prata.

Vad mötet hos psykologen skulle innebära visste Calle om då Anna förklarade det. Calle blev inte ställd mot väggen.
Psykologen ville också ha Annas medgivande på att psykologen fick ta upp en del "punkter" Anna sagt tidigare. En psykolog får ju inte föra vidare information till andra.. därav: med Annas medgivande fick psykologen prata med Calle om det Anna sagt inte fungerar så bra.
 
Ingen här har väl stämplat honom som en oduglig fader? Oavsett orsak till ett dåligt mående ska en inte ha hand om barnen om man inte kan bete sig bra runt dem. Kan han det är det ju inget problem.

Misstolkade i sådana fall:
Jag vet inte men det känns inte ok att stämpla honom som oduglig far utan att ens höra hans version, vi hör ju inte ens Annas berättelse utan Annas väns version, och jag tycker ofta man överdriver lite närman pratar ut hos en vän.
 
Jag tar det igen för att du ska förstå:
Anna går till en psykolog. En som hon träffat med jämna mellanrum. Med denne psykolog pratade hon om allt som tynger henne. Allt från Calle, till sin kropp som bara slutade fungera. Psykologen kom med förslag om att Anna kunde ta med Calle till psykologen och då kunde de alla tre prata.

Vad mötet hos psykologen skulle innebära visste Calle om då Anna förklarade det. Calle blev inte ställd mot väggen.
Psykologen ville också ha Annas medgivande på att psykologen fick ta upp en del "punkter" Anna sagt tidigare. En psykolog får ju inte föra vidare information till andra.. därav: med Annas medgivande fick psykologen prata med Calle om det Anna sagt inte fungerar så bra.
Men det känns jobbigt ändå. Även om du vet att någon ska prata med en för att HJÄLPA, så känns det skit jobbigt när någon pekar på ens brister. Det är mänskligt.
Tror det är få som kan bli satta i samma situation och prata om det helt lugnt.

Lägg då på stress med små barn och ingen ork(näastan gått in i väggen) så är det ju recepie for disaster.
 
Men det känns jobbigt ändå. Även om du vet att någon ska prata med en för att HJÄLPA, så känns det skit jobbigt när någon pekar på ens brister. Det är mänskligt.
Tror det är få som kan bli satta i samma situation och prata om det helt lugnt.

Lägg då på stress med små barn och ingen ork(näastan gått in i väggen) så är det ju recepie for disaster.

Jag förstår din poäng och det gör med all säkerhet Anna med.
 
Men va? Förstår ärligt talat inte ditt inlägg.
Det här är totalt meningslöst. Hela poängen med mina inlägg är att Calle enligt TS inte håller med om att han har problem. Och du tycker att om du var Calle hade du insett att du hade problem.

Antingen reder parterna ut det och kommer till en gemensam lösning, om man inte lyckas återstår det att leva med problemet eller skiljas. Visst kan man komma överens om att Calle har problem och han frivilligt går med på att ta emot hjälp, men det var liksom det som var problemet, han anser rätt eller fel att han inte behöver hjälp. Det är då knappast sannolikt att han lämnar sitt hem pga något han inte håller med.

Hjälp på vägen kan vara familjeterapi och psykolog hjälp, att vända sig till sociala myndigheter för att få hjälp men så länge ena parten inte vill så blir det svårt. Är familjen mycket dysfunktionell kan sociala myndigheter gripa in men är det "normala" problem och oenigheter behöver familjen reda ut dem själv.

Visst kan man rent bokstavligt kasta ut sin partner, om det lyckas eller inte varierar säkert. Risken är att man själv blir utkastad eller att bråken eskalerar och skadar barnen ännu mer. Då är det bättre med en skilsmässa, om man nu inte lyckas komma överens.
 
Säkert :). Jag vill inte trycka till dig, anna eller calle. Men när ens vän är i en jobbig sitation med familjen är det svårt som vän att se allt objektivt ibland, inget konstigt.

Kan ju skvallra att vi är lite mer än just vänner. Kanske fortfarande kan ses som objektivt men har själv under dessa 12 år även sett hur Calles beteende har ändrats mer och mer ju äldre barnen blivit. Till och med "nyare" vänner har lagt märke till en förändrad person.
 
Jag tar det igen för att du ska förstå:
Anna går till en psykolog. En som hon träffat med jämna mellanrum. Med denne psykolog pratade hon om allt som tynger henne. Allt från Calle, till sin kropp som bara slutade fungera. Psykologen kom med förslag om att Anna kunde ta med Calle till psykologen och då kunde de alla tre prata.

Vad mötet hos psykologen skulle innebära visste Calle om då Anna förklarade det. Calle blev inte ställd mot väggen.
Psykologen ville också ha Annas medgivande på att psykologen fick ta upp en del "punkter" Anna sagt tidigare. En psykolog får ju inte föra vidare information till andra.. därav: med Annas medgivande fick psykologen prata med Calle om det Anna sagt inte fungerar så bra.
Min fråga gällde inte psykologen utan att du inhämtat godkännande från Anna men inte Calle att skriva på forumet. Jag har inte berört psykologmötet överhuvudtaget.
 
Hela poängen med mina inlägg är att Calle enligt TS inte håller med om att han har problem. Och du tycker att om du var Calle hade du insett att du hade problem.

Nej, jag skrev att om min partner sa till mig att han kände sig tvungen att skydda barnen mot mig för att jag beter mig illa mot dem skulle jag bli helt förstörd. Och att jag skulle flytta om jag mådde dåligt och betedde mig illa mot mina barn. Jag skrev inte om jag vore Calle hade jag insett att jag har problem. Det har du hittat på själv.
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
12 315
Senast: lizzie
·
Hundhälsa Två små barn på 4 år har börjat sätta spår på vår 7 åriga tik. Hon har alltid varit speciellt, på ett bra sätt. Men nu har det allt mer...
Svar
13
· Visningar
1 008
Senast: snöflingor
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 817
Kropp & Själ Nu måste jag få skriva av mig lite. Allt går åt helvete för mig och jag verkar inte kunna göra någonting för att stoppa det. Inte som...
2 3
Svar
51
· Visningar
8 635
Senast: sjoberga
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp