En glad tollare, hur ska vi dämpa henne?

[Josse1]

Vi har en tollare på 8 månader. Hon älskar människor, barn och hundar. Hon har tyvärr lite svårt att hantera sina glädjekänslor som är "all over the place". Vi försöker ignorera hennes beteende, och är noga med att sätta henne ner innan hon får hälsa på människor och hundar. Hon hälsar inte på alla, men några. Hon är jättestissig och det är inte så lätt att sätta henne ner för att vänta på ett "varsågod" - men vi är envisa.. Någon som har något tips om hur vi ska fortsätta? Hon är lugn för övrigt, men det är när hundar/ människor tar kontakt med henne som hon är som galen.

Imorgon ska vi på konfirmation och hunden ska följa med. Vi blir runt 20 personer. Tänker att det blir ett bra tillfälle att träna. Någon som har något tips om hur vi ska gå tillväga? Ska vi ha henne i koppel inomhus så hon slipper springa runt?

 

[Monstermom]

Vi har en tollare på 8 månader. Hon älskar människor, barn och hundar. Hon har tyvärr lite svårt att hantera sina glädjekänslor som är "all over the place". Vi försöker ignorera hennes beteende, och är noga med att sätta henne ner innan hon får hälsa på människor och hundar. Hon hälsar inte på alla, men några. Hon är jättestissig och det är inte så lätt att sätta henne ner för att vänta på ett "varsågod" - men vi är envisa.. Någon som har något tips om hur vi ska fortsätta? Hon är lugn för övrigt, men det är när hundar/ människor tar kontakt med henne som hon är som galen.

Imorgon ska vi på konfirmation och hunden ska följa med. Vi blir runt 20 personer. Tänker att det blir ett bra tillfälle att träna. Någon som har något tips om hur vi ska gå tillväga? Ska vi ha henne i koppel inomhus så hon slipper springa runt?

Använd er av en massa omvänt lockande och lär henne att självbehärskning och impulskontroll är vägen framåt. När hon fattat det i träning blir det lättare för henne att ta fram och använda det i andra situationer.

Jag tycker inte alls att en stor fest med en massa folk och stoj är ett bra tillfälle att träna, tyvärr. Det är istället en jättesvår retning där hon har närmast noll chans att göra rätt val. Jag hade valt att inte se det som träning alls, utan något att ta sig igenom utan att göra alltför många misstag. Begränsa hennes möjligheter att göra fel, stoppa andra från att jaga upp henne, osv. Alternativt sett det som hopplöst från början och satt upp mål för planerad träning framöver men sett festen som ett lost cause.

 

[Josse1]

Använd er av en massa omvänt lockande och lär henne att självbehärskning och impulskontroll är vägen framåt. När hon fattat det i träning blir det lättare för henne att ta fram och använda det i andra situationer.

Jag tycker inte alls att en stor fest med en massa folk och stoj är ett bra tillfälle att träna, tyvärr. Det är istället en jättesvår retning där hon har närmast noll chans att göra rätt val. Jag hade valt att inte se det som träning alls, utan något att ta sig igenom utan att göra alltför många misstag. Begränsa hennes möjligheter att göra fel, stoppa andra från att jaga upp henne, osv. Alternativt sett det som hopplöst från början och satt upp mål för planerad träning framöver men sett festen som ett lost cause.

Det är omvänd lockelse vi verkligen försöker kämpa med och har gjort sedan hon var valp. Visst har hon blivit duktigare, men med småå steg framåt. Hon kan liksom inte dämpa sig. Sen är det vissa hundägare som är snabba fram med sina hundar så hon får belöningen innan jag sagt att det är okej. Men oftast tycker jag folk tar hänsyn till att man vill vänta en liten stund.

Okej. Det var nog dumt att se konfirmationen som ett träningstillfälle. Men jag tänker att det blir passivitetsträning? Att hon inte behöver springa runt utan kan aktiveras utomhus och sedan ligga på sin pläd vid mina fötter inomhus (kommer ju bli svårt för vår spralliga tjej, men jag hoppas det ska gå..)?

 

[Monstermom]

Det är omvänd lockelse vi verkligen försöker kämpa med och har gjort sedan hon var valp. Visst har hon blivit duktigare, men med småå steg framåt. Hon kan liksom inte dämpa sig. Sen är det vissa hundägare som är snabba fram med sina hundar så hon får belöningen innan jag sagt att det är okej. Men oftast tycker jag folk tar hänsyn till att man vill vänta en liten stund.

Okej. Det var nog dumt att se konfirmationen som ett träningstillfälle. Men jag tänker att det blir passivitetsträning? Att hon inte behöver springa runt utan kan aktiveras utomhus och sedan ligga på sin pläd vid mina fötter inomhus (kommer ju bli svårt för vår spralliga tjej, men jag hoppas det ska gå..)?

Alltså, träning är bra träning om hunden kan lyckas. Gör man det för svårt så tränar man på att misslyckas istället. Klarar hon att hålla sig passiv (utan att göra det under tryck i alla fall) i de här omständigheterna så är det antagligen ett bra träningstillfälle, men gör hon det inte så är det inte det. Jag antog att det skulle vara för svårt för henne med tanke på de problem du beskriver, men det är ju bara du som vet.

Hur har ni använt omvänt lockande? Det låter som att ni tränar det "live", alltså tex för att få hälsa på andra hundar? Det låter alldeles för svårt tycker jag. Träna med mycket enklare störningar i lätta miljöer så att kopplingen sitter som berget, öka gradvis under kontrollerade former, och sen kan ni förvänta er resultat irl också. Igen, det är avgörande att hunden kan lyckas för att hon ska kunna lära sig rätt saker!

Sen får jag intryck av att det är vanligt att hon får hälsa på andra (hundar och/eller människor?), jag hade verkligen velat begränsa det för att dämpa förväntningar. Hela världen är inte fylld av varelser hon ska ta ställning till och ha en social relation till.

 

[Josse1]

Alltså, träning är bra träning om hunden kan lyckas. Gör man det för svårt så tränar man på att misslyckas istället. Klarar hon att hålla sig passiv (utan att göra det under tryck i alla fall) i de här omständigheterna så är det antagligen ett bra träningstillfälle, men gör hon det inte så är det inte det. Jag antog att det skulle vara för svårt för henne med tanke på de problem du beskriver, men det är ju bara du som vet.

Hur har ni använt omvänt lockande? Det låter som att ni tränar det "live", alltså tex för att få hälsa på andra hundar? Det låter alldeles för svårt tycker jag. Träna med mycket enklare störningar i lätta miljöer så att kopplingen sitter som berget, öka gradvis under kontrollerade former, och sen kan ni förvänta er resultat irl också. Igen, det är avgörande att hunden kan lyckas för att hon ska kunna lära sig rätt saker!

Sen får jag intryck av att det är vanligt att hon får hälsa på andra (hundar och/eller människor?), jag hade verkligen velat begränsa det för att dämpa förväntningar. Hela världen är inte fylld av varelser hon ska ta ställning till och ha en social relation till.

Vi ger henne ofta uppgifter att sitta ner och vi leker runt henne (hoppar, piper med leksak, springer runt), när hon sitter ner och kopplar av får hon vara med att leka, men ibland bara avbryter vi och fortsätter att ta det lugnt. Vi tränar inomhus, längst med cykelbanan, på stationen, på bruks (med ett bra avstånd fr andra hundar) - och detta klarar hon utan problem. Vi brukar vara duktiga med att belöna passivitet, tycker jag, men allt är ju relativt Tycker att passivitet är så himla himla viktigt och blir så frustrerad när man känner att man lagt ner så mycket tid på det, och det inte ger resultat.. Man kanske tränar helt fel helt enkelt.

Hon har inte hälsat på många hundar, inte människor heller. Fram till att hon var cirka 5-6 månader hälsade hon knappt på någon just för hennes beteende. Sen tänkte vi att det kanske fick motsatt effekt och då fick hon hälsa på några fler (max 2 st per vecka). Hon är ju likadan med människor, framför allt dom hon känner. Mig och min sambo är hon jättelugn med. När hon varit hemma själv sover hon gärna vidare när vi kommer eller sätter sig ner på golvet och väntar på att vi tar initiativ till att hälsa. Så lugn var hon inte till en början, utan vi ignorerade henne fram tills hon var lugn. Tyvärr är det inte lika lätt med andra människor och hundar

 

[Monstermom]

Vi ger henne ofta uppgifter att sitta ner och vi leker runt henne (hoppar, piper med leksak, springer runt), när hon sitter ner och kopplar av får hon vara med att leka, men ibland bara avbryter vi och fortsätter att ta det lugnt. Vi tränar inomhus, längst med cykelbanan, på stationen, på bruks (med ett bra avstånd fr andra hundar) - och detta klarar hon utan problem. Vi brukar vara duktiga med att belöna passivitet, tycker jag, men allt är ju relativt Tycker att passivitet är så himla himla viktigt och blir så frustrerad när man känner att man lagt ner så mycket tid på det, och det inte ger resultat.. Man kanske tränar helt fel helt enkelt.

Hon har inte hälsat på många hundar, inte människor heller. Fram till att hon var cirka 5-6 månader hälsade hon knappt på någon just för hennes beteende. Sen tänkte vi att det kanske fick motsatt effekt och då fick hon hälsa på några fler (max 2 st per vecka). Hon är ju likadan med människor, framför allt dom hon känner. Mig och min sambo är hon jättelugn med. När hon varit hemma själv sover hon gärna vidare när vi kommer eller sätter sig ner på golvet och väntar på att vi tar initiativ till att hälsa. Så lugn var hon inte till en början, utan vi ignorerade henne fram tills hon var lugn. Tyvärr är det inte lika lätt med andra människor och hundar

Tanken med omvänt lockande är dock inte att hon ska ha ett kommando som hon inte ska bryta (tex sitt) i första hand, utan att hon själv ska räkna ut att det är lugn och avstånd som lönar sig. Det är på så sätt som hunden verkligen tar till sig läxan och lägger band på sig själv istället för att vi ska hållas med begränsningarna hela tiden. Man vill alltså att hunden ska experimentera mer eller mindre fritt och själv upptäcka att det är behärskningen som ger betalt.

Att växla mellan att ge belöning och låta bli låter också lite bakvänt, om det inte lönar sig att behärska sig lär hon sig vaddå? Har ni alltid en social, högenergisk belöning? (För att det är där hon har problem?) Jag hade velat lägga träningen på en helt annan nivå, med intressanta men lugna och gärna ickesociala belöningar (tex godis, om hon gillar det).

Går ni några kurser och/eller är med i några träningsgrupper? Hur funkar hon i träning? En tollare som är översocial och högenergisk är knappast ovanligt, jag tror ni förutom träningen på självbehärskning också behöver ge henne utlopp för energi i arbete, 8 månader är gammal nog att börja behöva styra upp hjärnan lite mer.

Det låter som att ni verkligen jobbat på det här och försöker komma framåt, jättebra! Men om man inte får de önskade resultaten i träning så är det något man gör galet, även om det kan vara svårt att se det - alla hundar är olika svåra, men rör det sig inte åt rätt håll alls så behöver man ändra något. Har ni någon duktig tränare som kan ta en titt på specifikt det här problemet och se om det finns något ni bör justera? Såna här problem är ju sådant som lätt ställer till det i grunden för all annan träning eftersom stress och impulsivitet kan lägga krokben för det mesta, så det är bra att ni jobbar på det.

Har ni läst några böcker, tex Släpp kontrollen lös? (Det är inte en favvobok för mig, men den har hjälpt väldigt många och fokuserar på just sådana här problem. )

 

[Josse1]

Tanken med omvänt lockande är dock inte att hon ska ha ett kommando som hon inte ska bryta (tex sitt) i första hand, utan att hon själv ska räkna ut att det är lugn och avstånd som lönar sig. Det är på så sätt som hunden verkligen tar till sig läxan och lägger band på sig själv istället för att vi ska hållas med begränsningarna hela tiden. Man vill alltså att hunden ska experimentera mer eller mindre fritt och själv upptäcka att det är behärskningen som ger betalt.

Att växla mellan att ge belöning och låta bli låter också lite bakvänt, om det inte lönar sig att behärska sig lär hon sig vaddå? Har ni alltid en social, högenergisk belöning? (För att det är där hon har problem?) Jag hade velat lägga träningen på en helt annan nivå, med intressanta men lugna och gärna ickesociala belöningar (tex godis, om hon gillar det).

Går ni några kurser och/eller är med i några träningsgrupper? Hur funkar hon i träning? En tollare som är översocial och högenergisk är knappast ovanligt, jag tror ni förutom träningen på självbehärskning också behöver ge henne utlopp för energi i arbete, 8 månader är gammal nog att börja behöva styra upp hjärnan lite mer.

Det låter som att ni verkligen jobbat på det här och försöker komma framåt, jättebra! Men om man inte får de önskade resultaten i träning så är det något man gör galet, även om det kan vara svårt att se det - alla hundar är olika svåra, men rör det sig inte åt rätt håll alls så behöver man ändra något. Har ni någon duktig tränare som kan ta en titt på specifikt det här problemet och se om det finns något ni bör justera? Såna här problem är ju sådant som lätt ställer till det i grunden för all annan träning eftersom stress och impulsivitet kan lägga krokben för det mesta, så det är bra att ni jobbar på det.

Har ni läst några böcker, tex Släpp kontrollen lös? (Det är inte en favvobok för mig, men den har hjälpt väldigt många och fokuserar på just sådana här problem. )

Ja då har vi förstått omvänd lockelse lite fel. Vet du någon mer bok som beskriver det? Har läst många många hundböcker, nu var det dock några månader sedan sist så kan nog vara bra att fräscha upp minnet "Släpp kontrollen lös" ska jag låna på bibblan idag, tack för tipset

Vi gick en valpkurs på bruks, men vi var inte så nöjda med den. I och med att hon hade svårt att koncentrera sig för alla hundar redan då och då vi inte fick någon hjälp eller tips på vägen utan istället fick vi höra "det skulle hon växa bort".. Har tänkt gå en kurs i sommar dock och hoppas på bättre hjälp då! Och det här med belöning, lek är det hon absolut tycker är roligast och mest "värt" att kämpa för. Har också tänkt att det är bättre att ge belöning med godis för att inte öka stressnivåerna, men då är hon inte lika motiverad längre

I veckan lägger vi något litet spår, lär in nya tricks, tränar lydnad och apporterar dummies, inte allt på samma gång men mental aktivering får hon iaf, och visst märker vi skillnad på henne när hon fått använda huvudet ordentligt. Men vi vill också ha ett par dagar i veckan då vi inte gör något speciellt utan bara tar någon promenad och har en strukturerad vardag med vardagslydnad. Så visst ställer det här med "jag-älskar-alla"-beteendet en del problem. Men det kan ju bara bli bättre. Och det är så mycket vi har oroat oss för under dessa månader. Hon har dragit i kopplet, nosar jättemycket, hoppat osv. -men detta har hon ju faktiskt slutat med efter lite ansträngning (eller ja, drag i kopplet uppkommer ju då det går några roliga hundar å människor bredvid, men annars så). Så det handlar nog om att vi måste hitta rätt grej att jobba med. Så ska kolla i den där boken och hoppas jag får några fler råd Tack för hjälpen!! Om du har fler tips får du gärna dela med dig

 

[Monstermom]

Ja då har vi förstått omvänd lockelse lite fel. Vet du någon mer bok som beskriver det? Har läst många många hundböcker, nu var det dock några månader sedan sist så kan nog vara bra att fräscha upp minnet "Släpp kontrollen lös" ska jag låna på bibblan idag, tack för tipset

Vi gick en valpkurs på bruks, men vi var inte så nöjda med den. I och med att hon hade svårt att koncentrera sig för alla hundar redan då och då vi inte fick någon hjälp eller tips på vägen utan istället fick vi höra "det skulle hon växa bort".. Har tänkt gå en kurs i sommar dock och hoppas på bättre hjälp då! Och det här med belöning, lek är det hon absolut tycker är roligast och mest "värt" att kämpa för. Har också tänkt att det är bättre att ge belöning med godis för att inte öka stressnivåerna, men då är hon inte lika motiverad längre

I veckan lägger vi något litet spår, lär in nya tricks, tränar lydnad och apporterar dummies, inte allt på samma gång men mental aktivering får hon iaf, och visst märker vi skillnad på henne när hon fått använda huvudet ordentligt. Men vi vill också ha ett par dagar i veckan då vi inte gör något speciellt utan bara tar någon promenad och har en strukturerad vardag med vardagslydnad. Så visst ställer det här med "jag-älskar-alla"-beteendet en del problem. Men det kan ju bara bli bättre. Och det är så mycket vi har oroat oss för under dessa månader. Hon har dragit i kopplet, nosar jättemycket, hoppat osv. -men detta har hon ju faktiskt slutat med efter lite ansträngning (eller ja, drag i kopplet uppkommer ju då det går några roliga hundar å människor bredvid, men annars så). Så det handlar nog om att vi måste hitta rätt grej att jobba med. Så ska kolla i den där boken och hoppas jag får några fler råd Tack för hjälpen!! Om du har fler tips får du gärna dela med dig

Jag vet nog ingen bok som bara handlar om just omvänt lockande, det är ju bara ett verktyg i mängden och jag tror det blir svårt att skriva tillräckligt många sidor om det.

Men Åsa Jakobssons bok Lugn och fokuserad hund kan också vara ett tips, den tar delvis upp samma saker som Släpp... men är mer lättillgänglig (mindre flummig ) och även lite bredare. Praktiska övningar såväl som grundtänk.

Prova att youtuba "doggie zen" också så kan ni säkert få många bra uppslag - tänk bara på att det inte är någon kvalitetskontroll för att ladda upp filmer på youtube, var kritisk!

Det finns många enormt positiva sidor med brukshundklubbarna, men en del negativa också. Det finns ofta större variation bland tränarna på klubbarna - på gott och ont! Men en dålig erfarenhet borde inte avskräcka er, så jag tycker det låter som en bra idé att prova igen. Ett tips är att kolla upp tränarna som håller kurserna lite, innan ni bestämmer er vad som passar er.

Om godis är en svag motivation för henne kan det vara värt att träna upp värdet på det, det är alltid väldigt praktiskt att kunna ta till så man kan variera belöningarna mer.

Det kommer säkert någon fler med goda idéer på vad ni ska prova, det ska ju vara en diskussionstråd, inte en Monstermom håller låda-tråd.
(Och jag har själv stora problem med min hund, så väg in det när ni värderar mina tips! Ingen perfekt hund här inte. )

 

[Raderad medlem 94602]

Det där med värdet av godis. Min är lika dan. Godis är sådär intressant. Några bitar men sen är intresset helt borta.Men fick tipset att låta hunden jobba för sin mat. Dvs vet jag med mig att vi ska träna så hoppa över frukosten och ge den i belöningsform på träningspasset.
Iaf min blir betydligt mer motiverad att jobba för "godis" på det sättet. Sen kör vi boll/kamptrasa efter träningen som är det han egentligen älskar.

 

[WildWilma]

Jag hade helt enkelt hållit i hunden (sele med "handtag" på ryggen är toppen) tills den varvat ner (nästintill somnat) innan den öht fått hälsa på någon. Sen är det ju viktigt att de hunden hälsar på ignorerar hunden om den varvar upp, det är typ omöjligt för en del att göra det har jag märkt dock.

Min ena hund har också varit så då stressat översocial och är det väl delvis fortfarande. Det jag borde gjort annorlunda är att jag borde låtit honom varva ner innan han fick hälsa på någon, alltid. Jag lärde honom att inte hälsa utan tillåtelse men det hjälpte ju inte hur han hälsade på folk. Sen borde jag varit hårdare mot de människor som inte klarade att följa de enkla instuktionera att "ignorera valpen när han hoppar".

 

[Lona]

Förutom Monstermoms bra svar så tänker jag att det kan vara bra att prata med uppfödaren .
Hen är förhoppningsvis både van vid rasen (stressade tollare är onekligen ingen ovanlighet) och intresserad av hur det går för er. Har ni dessutom möjlighet att kanske åka dit för att få lite konkreta råd IRL så är det ju toppen .
Kom dessutom att tänka på en sak som jag upptäckt spelar väldigt stor roll för min labbe som lätt går upp i varv när det är jobb på gång - hur jag själv agerar.
Det är så lätt att man fokuserar bara på hunden och hur den reagerar, man kanske tänker på sin egen timing och hur man skall belöna men man glömmer vad man själv utstrålar.
Väldigt ofta stressas man omedvetet av sin stressade hund, man försöker så förtvivlat gärna att göra rätt och att få den lugn i stället för att ta ett riktigt djupt andetag och fokusera lite på hur man hanterar situationen.
De flesta hästmänniskor vet nog att hästen reagerar väldigt mycket på hur man som ryttare känner sig, om man är spänd eller avslappnad och så vidare.
Det är givetvis samma sak med hundar så försök att verkligen slappna av.
Rör er gärna lite långsamt, andas med djupa lugna andetag, gäspa gärna((!) låter flummigt men funkade suveränt på kompisens stressade belgare) och så vidare.

 

[dpmatte]

OM det över huvud taget finns en bok om omvänt lockande så är det troligtvis Canis som har den i så fall. Kolla på deras webbsida.

 

[Lena_B]

Har du tränat jaktapportering med några som är vana att träna retriever? Jag tycker att just när det gäller stadgeträning och hur hundar umgås med varandra är det stor skillnad på att träna på brukshundklubben och jaktträning. Lugn i situationer med andra hundar/förare är ju en grundläggande del i retrieverträningen på ett helt annat sätt sätt än om man siktar på bruks, lydnad osv.

 

[Lona]

Har du tränat jaktapportering med några som är vana att träna retriever? Jag tycker att just när det gäller stadgeträning och hur hundar umgås med varandra är det stor skillnad på att träna på brukshundklubben och jaktträning. Lugn i situationer med andra hundar/förare är ju en grundläggande del i retrieverträningen på ett helt annat sätt sätt än om man siktar på bruks, lydnad osv.

Dessutom är det väldigt viktigt HUR man tränar jaktapporteringen, gör inga kast med en ung och stressad hund utan lägg ut dummysarna!
Och lugn och stadga är A och O.
Även om hon är relativt lugn under jaktträningen så tänk på att minsta stress drar igång hela maskineriet vilket gör att hon lättare stressar vid andra tillfällen också.
(Detta var alltså riktat till TS)

 

[lady_vip]

Har nog gjort "ryggsäcken" när hunden var valp? Eller vad händer när ni tar hunden i famnen och håller henne? Lugnt och tyst, nästan som att trösta ett ledset barn.

 

[apocalypsen]

I "Apportering till vardag och till fest" finns det massor av matnyttigt.

 

[Josse1]

Har du tränat jaktapportering med några som är vana att träna retriever? Jag tycker att just när det gäller stadgeträning och hur hundar umgås med varandra är det stor skillnad på att träna på brukshundklubben och jaktträning. Lugn i situationer med andra hundar/förare är ju en grundläggande del i retrieverträningen på ett helt annat sätt sätt än om man siktar på bruks, lydnad osv.

Nej det har jag inte gjort. Hade så gärna velat gå en kurs i jakt/ apportering, men det finns inte så stort utbud där jag bor tyvärr. Vet en som håller i jaktkurs men har hört att hennes metoder är väldigt hårda, där godis inte alls är välkommet och där man fysiskt skadar hunden (sparkar/ slag) när den inte lyder. Detta är ingenting som jag vill göra med min hund.

Har pratat med andra som tränar jakt med sina retrievers, och dom betonar också vikten av stadgaträning. Hon är jätteduktig på stadga i träningssammanhang, under apporteringen vill säga. Men tyvärr inte i vardagen då man behöver den som mest.

Det jag har märkt med kurserna på bruks är att de är så inriktade på "fyrklövern", dvs belöning i fyra delar: jakt, kamp, godis och beröring (tror jag det var..) och att all lydnad handlar om att belöna utifrån fyrklövern. Vi fick från valpkursen med oss att jakt och kamp är den bästa belöningsmetod för vår hund, eftersom beröring innebar direkt att hon ville bitas (leka) och godiset ville hon inte ta emot (vilket jag idag förstår berodde på stress). Jag hade läst på väldigt mycket om rasen och hunduppfostran innan vi skaffade henne, och visste det här med bollar och stress etc. Men när man är på kurs så lyssnar man ju ändå på vad instruktören säger. Vi pratade ingenting om lugnande metoder osv. vilket jag idag inte kan förstå eftersom det finns mååånga hundar som har samma problem som oss. Det känns som att man genom kurserna alltid är ett eller två steg före hunden. (Detta är bara mina egna spekulationer eftersom jag hängt en del på bruks nu den senaste tiden och sett andra träna sina hundar)

 

[Josse1]

Dessutom är det väldigt viktigt HUR man tränar jaktapporteringen, gör inga kast med en ung och stressad hund utan lägg ut dummysarna!
Och lugn och stadga är A och O.
Även om hon är relativt lugn under jaktträningen så tänk på att minsta stress drar igång hela maskineriet vilket gör att hon lättare stressar vid andra tillfällen också.
(Detta var alltså riktat till TS)

Vi kastar aldrig dummysarna utan lägger ut dom och går sedan tillbaka till hennes sida. Hon piper aldrig (vilket tollare annars har lätt för att göra) utan bara sitter och inväntar kommandot. Efter träningen brukar vi kampa med en boll med snöre, vilket hon älskar. Men under träningen är det full fokus. Och innan träningen brukar vi gå kravlösa promenader för att inte öka stressnivåerna.

 

[Lona]

Hmm, jag gick min instruktörsutbildning för just Inki som har "uppfunnit" det här med fyrklövern - i alla fall själva begreppet - och det var väldigt fyrkantigt och jag saknade många bitar.
"Gör så här så funkar det" - men man fick inga verktyg om det INTE funkade.
Nu vet jag förstås ingenting om just dina instruktörer på SBK men har de gått efter samma mall som vi och kanske inte har så stor erfarenhet i botten av stressade hundar så kanske de inte riktigt kan hantera det.
Dock finns det ju många olika inriktningar inom SBK, har ni någon annan klubb i närheten?
Annars kan det vara värt att kika på vad SSRK har för kurser i ert distrikt och nu när det är sommar kanske ni kan åka på något läger/clinic?
Eva Bodfäldt har bland annat kurser för hundar som behöver lära sig slappna av. Hon är dyr men bra och kör med justa metoder.

 

[Josse1]

Har nog gjort "ryggsäcken" när hunden var valp? Eller vad händer när ni tar hunden i famnen och håller henne? Lugnt och tyst, nästan som att trösta ett ledset barn.

Ja "ryggsäcken" har vi ofta använt oss av. Att ta upp henne i famnen funkar ibland. Hon har varit en extremt bitig valp så det här med att hålla i henne och prata lugnt och ta djupa andetag har inte riktigt funkat med henne, möjligtvis om man hade stålutrustning runt armarna.. Hon kan fortfarande bita och "hålla på" när hon vill leka/ är stressad därför försöker vi undvika att hålla om henne vid dessa tillfällen.. Då hon är lugn och avkopplad gick/går det absolut mysa med henne, men i andra sammanhang går det inte. De gånger vi försöker så släpper vi henne ALDRIG innan hon är helt still och har slutat med bitandet, men det är ju verkligen plågsamt att invänta de där sekunderna.