En fråga om otrohet

Jag har en sån efter mig då och då. En gammal fling som slutade vara en fling för att han träffade en annan tjej, som numera också är en fru och de har ett gemensamt barn. Han hör av sig ibland, säger inte rakt ut att det är sex han vill ha, men det är relativt klart att det är just det han menar.

Jag skulle inte ta i honom med tång ens. Han kommer efter sex jäkla år och vill återuppta tråden från förr, näver bäver. Däremot är det han som i så fall hade varit otrogen, hans problem, hans relation. Jag är singel, och har inga betänkligheter om vem jag ligger med, jag sviker ingen genom att ligga med någon annan. Sen skulle jag inte ligga med någon som är tillsammans med någon jag känner och tycker om, men en för mig okänd fru/flickvän är inte mitt problem. Och inte mitt ansvar att tala om det heller.

Den där diskussionen har jag haft med många vänner. Själv skulle jag inte vara med någon som har partner, även om det är en okänd kvinna. Jag skulle helt enkelt inte kunna njuta av tillfället om jag visste att någon satt där hemma och väntade på honom. Jag hade också tyckt att han var svinig, och då ligger jag hellre med icke-sviniga män. Generellt alltså, undantag finns säkert. Men jag förstår och respekterar också resonemanget som många har att det är hans relation och hans ansvar enbart.
 
Jag skulle vilja veta om jag var tjejen. Som någon tidigare skrev, det vore en helt frutansvärd känsla om "alla andra" vet, men inte jag. Jag skulle nog tappa tron på mänskligheten om folk medvetet låtit bli att berätta för mig...
OT Grattis på födelsedagen!
ina_dance5.gif
 
Jag skulle vilja veta om jag var tjejen. Som någon tidigare skrev, det vore en helt frutansvärd känsla om "alla andra" vet, men inte jag. Jag skulle nog tappa tron på mänskligheten om folk medvetet låtit bli att berätta för mig...

Samma här. Jag tror mina närmsta vet det också, vi pratar mycket och de vet nog vilken syn jag har på sådant.

Jag brukar även ta den diskussionen i förhållanden som jag har haft, att han måste lova mig att berätta om snedsteg görs. Det är ett löfte som jag måste få i en relation. Sedan är det inte säkert att det behöver förstöra relationen ändå, utan vissa snedsteg kan repareras och omständigheter påverka. Men vi måste få chansen att prata om det och jag måste få vara säker på att jag är i en ärlig relation.

Och ja, GRATTIS!!!
 
Din uppfattning om otrohet är en sak. Din uppfattning om relationer är en annan sak. Det är ju inte självklart att uppfattningen om otrohet bör få trumfa uppfattningen om relationer i praktiken.

Tex är det ju en väldigt rimlig tanke att man inte oombedd lägger sig i andras relationer.
 
Jag tänker som så att känner jag den andra parten, att det är min vän, självklart skulle jag berätta, men då måste jag också vara 110% säker att det var sex han var ute efter. En konversation är en sak, lätt att backa på när det kommer till kritan, handlingar en annan - dvs hade han försökt hångla upp dig när ni setts så hade det varit självklart. I ditt fall, mer tveksamt kanske.

Någon jag inte känner hade jag inte sagt något till oavsett hur långt det gått. Jag hade inte velat veta som flickvän och framförallt inte från någon random okänd kvinna!
 
Din uppfattning om otrohet är en sak. Din uppfattning om relationer är en annan sak. Det är ju inte självklart att uppfattningen om otrohet bör få trumfa uppfattningen om relationer i praktiken.

Tex är det ju en väldigt rimlig tanke att man inte oombedd lägger sig i andras relationer.

Jag köper det du säger, och jag anser att jag har visat i tråden att jag har förståelse för att det finns olika uppfattningar om både otroget och förhållanden.

Det är absolut en rimlig tanke att man inte oombedd lägger sig i andras relationer. Jag anser också att det är en rimlig tanke att en person skulle vilja få reda på om ens partner är otrogen. Vi är några i tråden som känner så, och några av mina vänner här ute IRL. Sedan är det väl bara en fråga av vad man anser väger tyngst.

Jag anser inte att man alltid ska gå på "inte lägga sig i" spåret. Väldigt ofta, men inte alltid. Jag har lagt mig i relationer där jag känt att det funnits en anledning att säga något. Jag har även haft folk som har lagt sig i mina relationer, exempelvis när jag var tillsammans med den psykiskt sjuka mannen och några var oroliga. Ibland var det inte uppskattat från min sida. Ibland var det väldigt uppskattat.
 
Jag köper det du säger, och jag anser att jag har visat i tråden att jag har förståelse för att det finns olika uppfattningar om både otroget och förhållanden.

Det är absolut en rimlig tanke att man inte oombedd lägger sig i andras relationer. Jag anser också att det är en rimlig tanke att en person skulle vilja få reda på om ens partner är otrogen. Vi är några i tråden som känner så, och några av mina vänner här ute IRL. Sedan är det väl bara en fråga av vad man anser väger tyngst.

Jag anser inte att man alltid ska gå på "inte lägga sig i" spåret. Väldigt ofta, men inte alltid. Jag har lagt mig i relationer där jag känt att det funnits en anledning att säga något. Jag har även haft folk som har lagt sig i mina relationer, exempelvis när jag var tillsammans med den psykiskt sjuka mannen och några var oroliga. Ibland var det inte uppskattat från min sida. Ibland var det väldigt uppskattat.
Och det är där du inte ser skillnaden i hur man argumenterar. Jag undrar inte om min inblandning kommer att bli uppskattad eller inte. Det är öht inte min fråga.
 
Jag tänker som så att känner jag den andra parten, att det är min vän, självklart skulle jag berätta, men då måste jag också vara 110% säker att det var sex han var ute efter. En konversation är en sak, lätt att backa på när det kommer till kritan, handlingar en annan - dvs hade han försökt hångla upp dig när ni setts så hade det varit självklart. I ditt fall, mer tveksamt kanske.

Någon jag inte känner hade jag inte sagt något till oavsett hur långt det gått. Jag hade inte velat veta som flickvän och framförallt inte från någon random okänd kvinna!
Om jag nu ens hade lyssnat på och trott på en främmande person som sa sig ha haft sex med min partner, så tror jag att jag skulle tolka det som att personen hoppades att jag skulle dumpa. Alltså ett sätt att få till stånd en separation mellan oss.
 
När jag i våras fick reda på hur otroligt mycket otrogen min pojkvän varit emot mig så var min första tanke att varför har ingen sagt någonting? Massor av folk visste om både att han hade flera flickvänner och låg runt med andra tjejer också. Folk som jag i flera år träffat varje vecka och ansåg var min familj. För mig var det förnedrande, elakt och respektlöst att ingen sa något. Jag slösade år på honom där ja egentligen kunde ha pluggar eller mött någon som brydde sig på riktigt.
Sedan är ju situationen något annorlunda för dig då du inte känner tjejen. Hade jag gjort det hade jag absolut inte tvekat. I detta fallet är det inte helt solklart, också för att ingenting faktiskt hänt mellan er och att hon då mest troligt kommer att välja att tro på sin pojkvän. Men jag tror jag hade gjort ett försök, för att känna att jag gjort allt jag kunnat för att hon ska veta sanningen. Att det kanske är lite jobbigt eller obekvämt för mig bryr jag inte mig om då det enligt mig hade varit den rätta sakem att göra.

Jag läser ofta på buke att många inte verkar ta så hårt på otrohet, men för mig är det en extremt alvarlig sak att göra emot någon man delar sitt liv med. Jag kämpar fortfarande varje dag med smärtan mitt ex orsakade mig och jag skulle aldrig någonsin medvetet vara med någon som har ett förhållande.
 
Och det är där du inte ser skillnaden i hur man argumenterar. Jag undrar inte om min inblandning kommer att bli uppskattad eller inte. Det är öht inte min fråga.

Varför säger du att jag inte ser skillnaden i resonemang? Detta har diskuterats tidigare i tråden och jag skrev såhär till @mandalaki

Yes, fattade det nu i efterhand. Och ja, så kan det absolut vara.

Det som känns rätt för min del i det här läget, utifrån hur jag vill vara, är att fokusera på vad jag tror blir bäst för den bedragne. Och då är vi ju tillbaka på dilemmat som jag och @Ramona diskuterade, att man inte kan veta.

Så jag upprepar mig då: Det kan absolut vara rätt beslut för en person att inte bry sig om huruvida en iblandning blir uppskattad elle inte. Att ta beslut utifrån något annat som man anser är viktigare, som @mandalaki exempelvis skrev om.

Det som är rätt för mig är däremot att fundera på hur mitt beslut påverkar någon annan. Utifrån mina värderingar och vad jag tror är rätt. När jag resonerar kring om jag anser att iblandning är rätt eller inte, kommer det därför alltid vara en del av mitt resonemang. Att du resonerar på ett annat sätt är en helt annan sak, tänker jag.
 
Skulle någon berätta för mig att min partner varit otrogen så hoppas jag att det är min partner som berättar det. inte någon okänd person.
Min partner intelligent och gillar motsvarade i sina partners; så om han mot all förmodan skulle vara otrogen så skulle det sannolikt aldrig uppstå någon situation där "alla vänner visste" utan jag. Så svårt att hålla en otrohet hemlig är det ju inte direkt?

Hade han skött en eventuell otrohet så att "alla visste" hade jag nog varit mer orolig för hans mentala hälsa än otroheten...

Vi har båda nära vänner av bägge könen och höjer inte på ögonbrynen om den andre tex går på bio, sover över hos en vän osv
 
Jag läser ofta på buke att många inte verkar ta så hårt på otrohet

Ex var otrogen och blev i samma sekund jag uppdagade det just ett ex, men jag hade faktiskt inte uppskattat att någon random okänd kvinna hörde av sig och berättade det för mig, speciellt inte om ingen otrohet hade skett med just den kvinnan.

Min ovilja att lägga mig i andras förhållanden säger noll och inget om vad jag anser om otrohet, men jag vägrar ta ansvar för andras förhållanden och vill heller inte att okända människor tar något typ av ansvar för mina förhållanden.

Om jag var väldigt nära vän med någon vars partner var otrogen och jag med 100% säkerhet skulle veta detta och fick en direkt fråga från vännen skulle jag givetvis vara ärlig i mitt svar.
 
Jag tror summa summarum av den här tråden blir att det inte finns några beslut som är rätt eller fel. Vi är många i tråden som skulle ta olika beslut utifrån vad vi själva anser är rätt utifrån olika parametrar som vi värderat. Vi skulle också ta emot ett besked om otrohet på olika sätt och ha olika åsikter om huruvida budbäraren gjort rätt eller inte.

Ibland kommer det klaffa rätt, att exempelvis ett sånt här besked når någon som uppskattar att sanningen kommer fram. Ibland kommer det klaffa fel. Ibland kommer en person som blivit bedraget möta personer som inte berättat något för att de inte ville lägga sig i. Det viktigaste är väl att alla tar beslut utifrån vad som känns rätt för än själv sen får man väl bara hoppas på att resultatet blir lyckat. Eller skita i hur resultatet bli, beroende på hur man är lagd.
 
Jag läser ofta på buke att många inte verkar ta så hårt på otrohet, men för mig är det en extremt alvarlig sak att göra emot någon man delar sitt liv med. Jag kämpar fortfarande varje dag med smärtan mitt ex orsakade mig och jag skulle aldrig någonsin medvetet vara med någon som har ett förhållande.
Det är just för att du tar så allvarligt på det som du mår så dåligt. Varför lägger du så stark värdering i just otroheten? Varför vänder du det emot dig själv? Är det ditt fel att han var otrogen??

För mig finns det betydligt värre saker en person kan göra emot mig än att ligga med någon annan. Att vara otrogen emot mig är ju inte ens riktat mot mig. Det är ju någonting som personen gör för att den vill, inte med avsikt att vara elak. Det finns inget uppsåt att såra och vara elak mot mig, mer än att man just i den stunden tänker att det ordnar sig.

Jag är också medveten om att tillfället gör tjuven tillsammans med att vi alla har en biologisk drift och att man kan älska sin partner, men ändå välja att para sig med någon annan.
 
men jag hade faktiskt inte uppskattat att någon random okänd kvinna hörde av sig och berättade.

Det här tycker jag att jag hör ofta och också sett i den här tråden. Just begreppet random okänd kvinna. Eller främling. Och så är det ju, i praktiken, att man faktiskt inte alls känner vem det nu är som skulle höra av sig. Men det låter lite som.. "Vem fan är du?" :D Och det kanske är precis den inställningen man ska ha, jag vet inte. Själv hade jag nog mer tänkt att en annan människa har hört av sig till mig och vill berätta någonting. Jag hade utgått från att personens avsikter var goda, om inget tyder på någonting annat. Sedan kanske det är en riktig satkärring som bara vill förstöra, men som tur är har jag inte dykt på så många sånna personer i livet.

En "random okänd kvinna" haffade tag i mig på en fest för något år sedan. Hon hade ett budskap om mitt ex. Jag tror delvis det var något hon behövde ventilera, så det fanns en självisk agenda. Men hon ville också förmedla att "du är inte ensam drabbad". Det hjälpte mig att gå vidare och jag är så tacksam för att hon kontaktade mig. Ja, bara ett litet exempel på hur en främling kan komma in i ens liv och hjälpa. Egentligen inte alls ett svar på det du skrev, som jag absolut fattar, bara en spin-off :D
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
3 4 5
Svar
88
· Visningar
14 664
Relationer Jag vet inte hur jag ska formulera mig för att någon ska förstå jag känner mig så fruktansvärt ensam, har haft en relation i 6 år som...
Svar
10
· Visningar
3 379
Senast: Anders
·
Relationer Hej! Jag är mitt i att gå igenom ett breakup, har precis nått cirka fem veckor. Det går väldigt upp och ner, ibland känner jag mig glad...
2 3
Svar
41
· Visningar
9 415
Senast: Ramona
·
Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
10 833
Senast: Imna
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp