Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
När Juktan byggdes var det ett pumpkraftverk som användes just för att pumpa vatten till tre olika magasin, bl a Blaiken. Tyvärr byggdes det om och effekten sänktes till nuvarande löjligt låga 26 MW. Från en fallhöjd på 270 m blidde det 60 m, en tumme.Konceptet med s k hydrolager har varit på tapeten i Sverige också, bl a för Skellefteå Krafts storskaliga vindkraftsprojekt i Blaiken norr om Storuman. Där har man tittat på möjligheten att använda Blaiksjön som vattenmagasin och använda en del av vind-elproduktionen för att pumpa upp vatten dit, och förutsättningarna verkade initialt goda.
I just det fallet har tanken visat sig vara svår att realisera eftersom sjön använts som sophög för miljöfarligt avfall (sandmassor med gott om arsenik, kadmium, zink, bly och nickel) under ett havererat gruvprojekt 2006-2007. Massorna täcker en dryg kvadratkilometer av sjöbottnen och kan ställa till med en hel del skit om de rörs upp.
Gruvföretaget ScanMining kursade och lämnade städnotan på en kvarts miljard(!) efter sig till skattebetalarna.
På vissa platser i Sverige skulle det kanske kunna fungera även i södra halvan av landet. Det blir förluster vid båda omvandlingarna men verkningsgraden på pumpar och turbiner brukar vara relativt hög.I Skottland, där de har lite för mycket vindkraft så pumpar de upp vatten i bergen när det blåser mer än vad som kan tas emot. Det är ett effektivt ”batteri” att reglera med.
I Schweiz köper en anläggning kärnkraftsel från Frankrike när den är billig för att pumpa upp vatten och sen säljer de tillbaka elen när den är som dyrast.
Dessutom slipper man bryta exotiska metaller för att bygga och underhålla en sån anläggning. Man behöver mest lite lämplig landskapsveckning…..
Men det är en hel del vatten att pumpa. 1 kWh motsvarar att lyfta 1 m3 vatten 360 m i höjd vilket nog får ungefär dubblas med tanke på förlusterna.På vissa platser i Sverige skulle det kanske kunna fungera även i södra halvan av landet. Det blir förluster vid båda omvandlingarna men verkningsgraden på pumpar och turbiner brukar vara relativt hög.
Måste fråga, när man kollar på el-räkningen och priset, läser man av alla avgifter då eller "bara" elhandel eller på ännu större detaljnivå? För jag fattar inte riktigt vad mitt pris är
Tack, då ligger jag på 2,4 på räkningen jag fick idag.På fakturan brukar man kunna se förbrukat i kwh och definitivt beloppet man ska betala. Så då blir det summan att betala genom antalet kwh. Jag hade förbrukat 2168 kwh i oktober och fick en faktura på 820 kronor så då blir priset per kwh = 37,82 öre per kwh (inkl allt man måste betala för att köpa el som månadsavgift, moms etc). Jag tror att det är det priset som exempelvis elskling.se använder som jämförelsepris.
I avtalet står det så här
Avtalspris: 36.88 öre/kWh inkl. elcert och moms
Månadsavgift: 15 kr/mån inkl. moms
(vilket diffar på 5 kr på de 820 kronorna..... hmmm.)
Dina förslag var lockande, men jag nöjde mig med att ge dem en helt egen tråd iställetPrivata sjukförsäkringar kanske gör sig bättre i någon annan tråd än den om elpriserna?
Kanske pröva 'utslag' eller 'efter sex'?
Där tappade du mig. Har du lust att utveckla hur lång halveringstid innebär låg aktivitet?
De som producerar el kommer göra rekordvinster i år.Ja, igår var det kul igen!
801 öre/kWh. Tillkommer 64 öre i överföring och energiskatt.
Var totala räkningen 142 kr för en månad? Jag räknar med närmare 10 000 kr jag..Fick min första elräkning efter att jag bytte leverantör 1 nov, kanske inte borde ha bundit det på två år nov 137 kr och dec 142 kr inkl moms. Sen tillkommer ju elöverföring och abonnemang men det kommer från annat bolag.
Den lägsta elräkningen jag haft var nog på 27 kr.
Tur att jag bor litet, kommer ju klara av räkningarna men det blev liksom en liten chock att gå från 27 till 142 kr.
Betalar 59 öre/kWh plus moms.