Egentid med små barn, har lessnat...

[caz]

Jag måste bara kolla vad ni tycker är ok och inte. Jättejättelångt

Jag och mannen har 2 små barn och jag vet inte hur mycket egentid jag tycker är ok...

Mannen har en hobby han utövar som innebär en del träning på hemmaplan, men den biten är inte så jobbig, utan det jag reagerar på är resorna han gör med sin hobby s a s.

Hobbyn innebär ett flertal resor (3-5 st) iväg hemifrån varje år, då är han borta mellan 3-5 dagar varje gång för att utöva sin hobby. De här resorna har pågått de senaste 3 åren, och det gick väl rätt bra när vi hade bara 1 barn, men nu med 2 barn är det skitjobbigt att fixa allt på hemmaplan själv.

Vi bor långt ute på landet, alltså lång pendlingstid till affär, dagis och jobb. Vi bor på en stor gård och har djur och gården kräver stort engagemang och mycket arbete. Vi har INGEN släkting el mor o farföräldrar som kan vara barnvakt regelbundet, vi använder oss inte alls av barnvakt och har egentligen aldrig gjort det heller mer än vid ett fåtal tillfällen och då endast några timmar dagtid. Äldsta barnet går på dagis några timmar varje dag, lilla barnet är hemma. Dock är det så att vi jobbar båda i dagsläget (jag halvtid och mannen heltid) men har olika skift och behöver inte ha lilla barnet på dagis utan jobbar om varandra istället. Det innebär att vi har ganska begränsat med egentid hemma, eftersom någon av oss oftast har barnen och den andra jobbar.

Jag har sagt till mannen att jag egentligen inte tycker det är ok att fortsätta med de här resorna nu när barnen kräver så mycket tid, men samtidigt får jag dåligt samvete som begränsar honom...Innan vi fick barn lade jag mycket tid på hästar och tycker väl att jag står i skuld pga det, men som sagt, det var innan barnen, nu kräver hästarna minimal tid borta från hemmet och jag har endast sovit borta 1 natt sedan barnen föddes, dvs 1 natt har mannen haft ansvar för hemmet, det var då vi fortfarande hade 1 barn kan tilläggas...

Jag vill att vi båda ska ha egentid och hobbys, men jag tycker att det är orimligt att han ska lägga nästan 2 veckor om året på privata nöjesresor utan oss andra..Dessutom har det blivit mycket bråk efter varje resa eftersom han varit försenad hem flera gånger, bokat resor utan min vetskap, dålig planering som skapat problem här hemma osv. Jag har föreslagit flera gånger att vi skulle kunna följa med på resorna, vilket är praktisk möjligt, men då säger han att han vill åka själv med sin resekamrat, alltid samma person han åker med...

I början kände jag att detta är nåt jag måste stå ut med för att han ska få utöva sin hobby. Nu känner jag mig så jävla less att jag knappt pratat med honom alls sen han kom hem från sista resan...Inget känns bra, jag känner mig bortglömd o bortprioriterad...

Jag har bråkat efter varje resa men sedan sagt att ok, fortsätt du med detta...Men egentligen inte alls tyckt att det varit ok...Nu känns det som att jag skiter i allt för att det liksom gått för långt...

Vad tycker ni? Är jag en bitch eller är han en tölp?

 

[Skogstrollet]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Totalt två veckor om året borta är i mitt tycke inte särskilt mycket. Det problem jag snarare ser är att du inte får motsvarande tid hemifrån? Är det för att du inte vill eller känner att du inte kan, skulle din man protestera om du åkte iväg i samma utsträckning?

Ni har inte direkt gjort livet lättare för er heller genom det upplägg ni har med gård, inget dagis och ingen barnvakt. Varför har ni valt att ha det så?

Ofta när vi är missnöjda med något så väljer vi att rikta in oss på någon speciell detalj fast det egentligen är en hel situation som är galen. Jag tror du känner dig låst och väljer att se din karls resor som problemet.

Det här handlar ju inte om att peka med fingret och säga att "du har rätt och du har fel". För det finns inget svart eller vitt, bara en situation du inte trivs med och som ni tillsammans behöver diskutera igenom för att hitta en lösning till så att även du dig nöjd.

 

[caz]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Dagis har vi valt bort pga minsta barnet fortfarande är så liten. Gården har vi ägt sedan långt innan barnen och vi har inte haft några direkta planer på att flytta.
Barnvakt, ja tack gärna om det fanns, men sånt går ju inte alltid att råda över

Tror du har rätt i att situationen känns fel för mig, finns saker som bidrar till missnöjet från min sida, samtidigt vill jag ju ge honom frihet att utöva sin hobby.

Jag tror inte att det skulle vara praktiskt möjligt för mig att resa bort i samma utsträckning, ofta är resorna förlagda till helger ex tors-fre-lör-sön-mån, det är ca var tredje månad det är en resa och skulle jag resa bort lika ofta känns det som att det blir ingen tid kvar alls till familjen? Vi jobbar skift och även helg, och redan nu har vi mkt lite tid tillsammans lediga, ca 1 dag i veckan är vi båda hemma hela dagen...

Jag hade förstått om han åkte bort på resor i arbetssyfte eller i utbildning, men det här är ju endast han privata nöje.
Reser hela familjen gör vi max 1 gång varje år...Tycker kanske det borde vara tvärtom, att han lade mer tid på resor med familjen, men det kanske är jag som är oresonlig?

 

[Haukur]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Jag tror det är jätteviktigt att man får behålla sitt "jag" i både en parrelation och som föräldrer. I vår familj är hobbys heliga. Jag har hästarna och min man jagar och även om våra hobbys tar både mycket tid och kostar mycket pengar så har vi kommit överens om att det är viktigt för att vi ska kunna fortsätta vara individer och inte bara mamma och pappa.

Varför tar ditt hästintresse mindre tid nu? Har du slutat med hästar helt? Kanske behöver du en egen hobby som kan få ta tid så du inte känner att det bara är du som måste prioritera familj och han som får leka runt?

 

[Cilla]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

tar han en timme egentgid, ska du ta en timm egentid och pallar han inte det, får han dra ner på sin hobby.

plättlätt!
om han spenderar för mycket tid på sin hobby lät han märka det när du börjar ta motsvarande tid till din hobby.

utnyttja dagiset om ni kan, det underlättar ju för er!

 

[Hiddeous]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Jag måste bara kolla vad ni tycker är ok och inte. Jättejättelångt
Vad tycker ni? Är jag en bitch eller är han en tölp?

Men jag fattar inte, tror jag. Du har en timme om dagen (?) till dina hästar, vilket sammanlagt motsvarar två veckor om året. Han spenderar 2 veckor borta per år, vilket inte i mina öron låter särskilt mycket. Jag tycker att du gnäller och tror att det ligger något annat bakom. Det hjälper ju inte heller att ni har försatt er i en situation (ett boende med djur osv) som gör er ännu mindre fria, om det nu är frihet ni båda önskar!

 

[Kattennizze]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Jag tror det är jätteviktigt att man får behålla sitt "jag" i både en parrelation och som föräldrer. I vår familj är hobbys heliga. Jag har hästarna och min man jagar och även om våra hobbys tar både mycket tid och kostar mycket pengar så har vi kommit överens om att det är viktigt för att vi ska kunna fortsätta vara individer och inte bara mamma och pappa.

Varför tar ditt hästintresse mindre tid nu? Har du slutat med hästar helt? Kanske behöver du en egen hobby som kan få ta tid så du inte känner att det bara är du som måste prioritera familj och han som får leka runt?

Javisst bör man ha ett eget liv som förälder, verkligen. Men hur ska det praktiskt gå till har jag inte fattat. Barn tar liksom tid, och jag tycker att de ska prioriteras i första hand. Har man inte barnvakt, då får man rida på kvällen när de har somnat och prioritera bort städning, disk, andra hushållsgöramål. Samt tid med sin partner. Jag beundrar alla de hästtjejer som man stöter på som har ork och kraft att ta hand om dina djur utöver sina barn, jag hade aldrig pallat det. Men det är ju jag det.
TS: låter som ni måste ta en rejäl diskussion om hur ni vill ha det, ska ni sälja gården för att minimera pendling etc? Komma närmare stan och ev barnvakter? Kan dagistiden utökas? Hur planerar ni in tid tillsammans så ni också får tid för ert förhållande? Gå igenom hur ni känner och hur er arbetsfördelning ser ut? Vad vill ni med era liv? Tuffa frågor, men jag tror inte ni ska låta tiden gå, utan verkligen ta tag i dessa frågor.

 

[mino]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Jag förstår att det är jobbigt, som jag ser det är det en enorm skillnad på att ta någon timme under dagen till hästarna mot att vara borta över natt och lämna en gård till den hemmavarande för en hobby. Har man en gård där man normalt arbetar båda två för att det ska fungera så finns det en gräns för hur mycket man kan släppa sin del av ansvaret och har man småbarn så kan jag mycket väl förstå att den gränsen är passerad.

Frågan är vad ni kan göra åt det. Det rimliga är väl att din man ser till att lösa problemet om han vill vara borta, inte du. Om han vill vara borta på det sättet så pass ofta för en hobby så får han se till att ordna en ersättare som gör hans del av arbetet på gården, åtminstone. Alternativt ordna en barnvakt. Det är inte särskilt schysst att det hela tiden blir din uppgift att lösa hemmasituationen.

Sen är det en vettig idé som de andra är inne på att du ser till att komma iväg på egen hand för att förbättra balansen lite.

 

[caz]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Ok märker att jag kanske är gnällig...
Ni har rätt, det ligger lite annat bakom också, men mest så är det resorna jag är arg över.

Jag lägger ungefär 2 timmar totalt i veckan på hästarna, som sagt, minimalt med tid eftersom jag löst skötsel till dem på bra sätt. Gården och skötsel av den sköter vi ju gemensamt och det tar mer tid. Men alltså inte hästarna.

Han har sin hobby som han utövar i veckorna också, i snitt blir det ca 3 tillfällen i veckan mellan 1,5-5 timmar varje gång. Vissa tillfällen blir det längre tid, uppemot 8-10 timmar men säg att det är ett snitt på 3 timmar varje gång...

Så tiden är "orättvist"lagd kan jag tycka, men samtidigt varken vill eller kan jag kräva lika mycket tid till mig själv det fungerar inte.

Normal hemmavecka här innebär att vi jobbar om varandra och ca 4-5 dagar innebär det från kl ca 8 på morgonen till kl 21.30 på kvällen, då är alltid en av oss på jobbet, den andra är hemma med lilla barnet (som är för liten för dagis) samt ofta även stora barnet. 3 dagar jobbar inte jag vilket gör att då är vi lediga tillsammans helt EN av dagarna och lediga delar av dagen de övriga 2. Vi har alltså inte så många timmar tillsammans hela familjen på hemmaveckorna. Under de dagar vi har ledig tid ska vi då klämma in våra hobbys, han med ganska många timmar och jag väljer därför att inte tvinga till mig en massa fritid, för det gör att vi aldrig träffas hela familjen. Visst, självvalt och jag är ingen martyr, men det är iaf så...

För mig är det viktigt att äta middag ihop någon dag i veckan, kanske åka iväg tillsammans osv. Men det blir inte så ofta.
Och då sårar det mig att han tar ledigt från jobb för att utöva hobbyn flera dagar i sträck ett flertal tillfällen varje år.

Fast ju mer jag läser desto mer ser jag att jag kanske är en gnällspik,...
Men vi har lite tid ihop och som sagt, jag känner mig bortprioriterad. Jag vill inte direkt ha mer egentid, jag vill att han ska vilja ha mer familjetid, förstår ni?

 

[Hiddeous]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Jag förstår att det är jobbigt, som jag ser det är det en enorm skillnad på att ta någon timme under dagen till hästarna mot att vara borta över natt och lämna en gård till den hemmavarande för en hobby.

Jag tycker det beror lite på. Djuren på gården kanske i första hand är TS hobby.

 

[Hiddeous]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Jag vill inte direkt ha mer egentid, jag vill att han ska vilja ha mer familjetid, förstår ni?

Du kan absolut ha skäl att gnälla. Men jag tror att hans hobby är hans sätt att överleva. Om du börjar tulla på det för att du vill ha mer av hans tid är det nog upplagt för bråk (ännu mer bråk).

Det låter som om ni vill olika saker med era liv.

 

[caz]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Jag har faktiskt sagt att det är helt ok om han åker iväg bara det inte innebär en belastning för mig. Det är själva kombinatione av att känna sig "lämnad" och känna sig "tagen för given" som gör mig ledsen, jag unnar honom en hobby, men just nu går det bara ut över mig och jag skulle velat ha något tillbaka. Typ en överraskningsresa, present eller bara lite extra omtanke som visar att han uppskattar det jag gör...

Jag skulle också vilja att han ordnade så det var lite lugnare för mig att vara själv. Hade vi haft barnvakt så att jag klarat mig mycket bättre också. Det är ganska svårt att ex skotta bort all snö från gården/vägen när man ska iväg med bilen mitt i vintern när man är själv med 2 barn. Eller hämta ved. Eller bara bara göra allt liksom.

Jag hör att jag låter gnällig och vet att det finns de som är ensam hela veckorna när man jobbar borta eller de är ensamstående, men jag kan då säga att jag klarar inte att sköta allt själv med barnen, det är för stor gård för det.

 

[caz]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Jag tycker också det ibland, att det verkar som vi vill olika...

 

[caz]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Både ja o nej, djuren är nog bådas men det grundar sig i min hobby. Men det finns andra djur också, ej hobbyrelaterade

 

[Lobelia]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Hur gammalt är det yngsta barnet? Du säger att det är för litet att lämna bort men ändå arbetar båda så det verkar vara din/familjens bedömning.

Ditt liv låter nästan ohållbart. Hade det varit jag så hade jag försökt få till följande (inbillar jag mig åtminstone).

1. Krävt att få följa med en av resorna men låtit maken göra de andra. Det är en rimlig kompromiss om du vill hemifrån och det är praktiskt möjligt. Som alternativ kan nu ju resa bort någon annanstans tillsammans, vilket spelar ingen roll men du behöver lite omväxling och tid med familjen.
2. Sett till att ordna dagis eller barnvakt ett par dagar i veckan. Ni måste få tid att träffas/leva, du bränner ut dig, om inte annat mentalt och det gynnar ingen allra minst barnen. Utnyttjat den lediga tiden till att umgås med maken och åtminstone fördubbla egentiden.
4. Bett maken minska ner något så att det blir kanske 3 timmar i snitt och 2,5 gånger i veckan eller 2, 5 timmar i snitt 3 gånger i veckan.
5. Sett till att åka bort själv med ett par helger om året, en långweekend till London med en kompis, ett helgridläger eller kanske en ensam helg på ett spa där du skämmer bort dig själv.

 

[caz]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Minsta barnet är under ett år, jag har jobbat lite sedan barnet var 5 månader o utökat allteftersom o jobbar halvtid nu. Det är väl därför jag skriver nu, för nu är jag less, på tidigare resor hade vi antingen bara 1 barn eller lite mer tid ihop eftersom jag var f-ledig då. Men inte nu längre och det senaste halvåret har jag lessnat.
Men dagis går inte än eftersom barnet är för liten och barnvakt, ja det finns inte. Vi har inga släktingar eller föräldrar at be, det skulle isåfall va om vi kunde hitta nån barnvakt att anställa. Sen för att komplicera det lite mer så är även det svårt eftersom minsta barnet har en sjukdom som kräver extra vård och det känns jobbigt att lämna till någon annan, helt enkelt av säkerhet skäl.
Jag vill inte kräva nåt av mannen, jag vill att han ska göra sakerna av fri vilja typ bjuda med mig på resa.
Sen vill jag gärna hitta på saker jag också, men först och främst vill jag ju ha mer tid med familjen, allihop samtidigt!
Jag har inget stort behov av egentid, trivs så bra med livet här på gården men önskar att mannen hade varit mer hemmakär kanske.

 

[Skogstrollet]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Jag vill inte kräva nåt av mannen, jag vill att han ska göra sakerna av fri vilja typ bjuda med mig på resa.
Sen vill jag gärna hitta på saker jag också, men först och främst vill jag ju ha mer tid med familjen, allihop samtidigt!
Jag har inget stort behov av egentid, trivs så bra med livet här på gården men önskar att mannen hade varit mer hemmakär kanske.

Och vad säger han när du berättar detta för honom? Vad föreslår han själv för lösning?

 

[caz]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Han säger att det ska bli ändring och nu ska han fokusera mer på oss och han lovar att uppskatta mig mer. Det säger han efter att jag bråkat på honom och varit ledsen, helt enkelt för att jag ofta blir så besviken att det inte händer. Då känner han sig skyldig några dagar, sedan är allt "bra" igen. Tills nästa resa. Eller nästa gång jag förväntar mig lite uppskattning och han glömmer bort eller nåt liknande.

Jag har varit väldigt tydlig och sagt att jag verkligen vill att han visar uppskattning när han åker iväg eller när han kommer hem från resa, så att jag liksom känner att han tänkt på mig och barnen. Första gångerna han åkte iväg glömde han ringa, kom hem flera timmar för sent och glömde totalt bort oss här hemma. Nu kommer han ihåg och ringer eller sms:ar en gång om dagen när han är bortrest iallafall...Men jag känner mig inte direkt längtad efter.......
Och presenter eller annat extra existerar inte. Varje gång är det samma sak, han har inte hunnit fixa nåt, han har "tänkt" fixa når men det blir inte av...

Sen efter resa o bråk är han hemma lite mer i några dagar o sen är allt som vanligt igen. Nu sist sa han att han till och med funderar på att sluta upp med att resa överhuvudtaget, samtidigt såg jag av en slump att han har begärt semester för nästa resa som är om 1 månad igen...Ifall han har tänkt sluta är det iallafall inte än.
Det är som ni säger, egentligen är problemet att jag vill känna att han saknar mig och barnen när han är iväg, men jag tycker bara det känns som han blir självupptagen och ego när han åker iväg. Då är han fri liksom

 

[Lobelia]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Men du, det verkar som om problemet är att ni valt bort föräldrarledigheten helt, inte undra på att du är trött på situationen. Det är ert val givetvis, men det låter heljobbigt.

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Egentid med små barn, har lessnat...

Men du, det verkar som om problemet är att ni valt bort föräldrarledigheten helt, inte undra på att du är trött på situationen. Det är ert val givetvis, men det låter heljobbigt.

Jag tycker inte att problemet verkar vara att man inte tagit ut föräldraledighet, utan att mannen, trots att TS sagt att hon inte alls trivs med det, lämnar ofta lämnar TS ensam med två små barn och en hel gård att sköta och inte verkar prioritera att vara med familjen.