Du som lever med en flock

[snorp]

Med flock menar jag 3 eller fler hundar.

Vad tycker du är det bästa och det sämsta med att ha en flock hundar?

Är din flock homogen eller har individerna väldigt olika behov?

Hur ser ert liv ut? Tränar och tävlar du nått med de olika hundarna?

Berätta gärna om dina erfarenheter av att leva med flertalet hundar.

Jag har ofta andras hundar hemma men har bara haft 2 själv åt gången. Det är ju viss skillnad på att ha egna eller passa andras hundar.

 

[Lillefrun]

Hänger med i @snorp frågor. Går med samma tankar

 

[em-pirre]

Med flock menar jag 3 eller fler hundar.

Vad tycker du är det bästa och det sämsta med att ha en flock hundar?

De har sån nytta av varandra. Men det är ibland svårt med hundvakt eller om tiken löper.

Är din flock homogen eller har individerna väldigt olika behov?

De har väldigt olika behov.

Hur ser ert liv ut? Tränar och tävlar du nått med de olika hundarna?

Alla av tävlibgsålder tävlar. Alla tränas för att hållas i god kondition (race och lc)

Berätta gärna om dina erfarenheter av att leva med flertalet hundar.

Aldrig mer färre än tre hundar. Flock är definitivt min grej.

Jag har ofta andras hundar hemma men har bara haft 2 själv åt gången. Det är ju viss skillnad på att ha egna eller passa andras hundar.

Vi har fem hundar

 

[attheedge]

Vi har fem stycken just nu.
Bästa är utbytet de har av varandra, men det är också svårt med hundvakt och vid löp. De präglas snabbt av varandra, framförallt om någon har något felbeteende.

De har lite olika behov, 4 är jakthundar, en är brukshund. Vi är ju två vuxna som har dom tillsammans så vi delar såklart på ansvaret med aktivering.

Brukshunden är valp ännu, men tanken är att hon ska tävlas. 2 av jakthundarna har startat på prov. Men i övrigt så tränas alla för en bra kondition (inte valpen just nu såklart, men det blir konditionsträning för henne med) samt aktiveras, jakt under jaktsäsong för jakthundarna, spår och apportering mm under övrig tid. Med mallen blir det lydnad, spår, sök, uppletande mm.

Jag hade lätt haft bara två hundar, det är så mycket mer jobb med ett helt gäng och all logistik runt det. Men vill vi hålla på med både jakt och bruks, samt att det är två olika typer av jakthundar (ställande och kortdrivande) så går det åt ett gäng. För mig så ger inte flocken så mycket mer positiva effekter helt enkelt. Har man någon/några tuffare individer så kan det vara svårt att plocka in en väldigt försiktig individ, den kan ha väldigt svårt att våga ta plats. Sen är det smidigt som nu när mallevalpen är pissjobbig, hon får ordentliga tillsägelser om hur man beter sig och inte av de andra hundarna.

Sen beror det såklart hur man bor och möjligheterna kring det. De här 5 i en etta hade jag inte velat ha, möjligheten att kunna dela av dom ibland är nödvändig.

 

[Red_Chili]

Med flock menar jag 3 eller fler hundar.

Vad tycker du är det bästa och det sämsta med att ha en flock hundar?

Är din flock homogen eller har individerna väldigt olika behov?

Hur ser ert liv ut? Tränar och tävlar du nått med de olika hundarna?

Berätta gärna om dina erfarenheter av att leva med flertalet hundar.

Jag har ofta andras hundar hemma men har bara haft 2 själv åt gången. Det är ju viss skillnad på att ha egna eller passa andras hundar.

Nu har jag bara haft 3 egna i en dag, men för mig hade det varit helt otänkbart om hundarna haft för olika behov eller om jag varit beroende av dagmatte/hunddagis.

Att det fungerar för mig med 3 är för att jag har hundar som trivs bäst i flock, blir enklare att ha i flock än ensamma och mina hundar är av samma kön och med enkelt tillfredsställt aktiveringsbehov. De behöver fysisk motion främst, och lösspring. Hade jag haft 2 eller 3 som behövt rejäl mental träning flera dagar i veckan så hade tiden inte räckt till. Med promenader så spelar det ingen roll hur många jag går med, de får ju sin motion samtidigt och då går det att få till det tidsmässigt också.

En vän till mig har ett knippe hundar hemma. Där är det inte någon harmonisk flock det handlar om trots att alla är av samma typ av hund. Vännen berättar regelbundet om tjafs i flocken, om hur de har svårt att leka ihop och hur bökigt det blir med deras olika behov. För mig låter det som en mardröm.

Jag är otroligt petig när det gäller mentaliteten på mina hundar, och förutom orädda så är den viktigaste punkten för mig just att de är enkla med andra hundar. Att mina fungerar så bra ihop förvånar mig alltså inte det minsta, det är något jag förväntar mig.

 

[startpompe]

Vi har tre, födda -16, -16 och -19, en tik och två hanar. Det är en otroligt harmonisk flock sinsemellan, aldrig något gruff. Två av dom är rätt lik varandra, föriga fågelhundar som ska vara med på allt hela tiden och den tredje en gråhund han skiljer sig från de andra två, mycket lugnare och vill vara mer för sig själv.

Alltså bästa vet jag inte, få fördelar med antalet tycker jag. Men jag tror dom har en del utbyte av varandra, sällskap och så. Sämsta är att det är bökigt med hundvakt, eller om man ska åka bort och vill måste ta med alla tre. Jag tror det är guldvärt för valpar att växa upp med andra sunda hundar, var så tacksam att vi hade den vuxna tiken när valpen kom, det sparade mig många gråa hår och sår på händerna

Våra hundars liv har varit rätt tråkigt sista tiden pga livet, men annars är det jakthundar som det jaga/tränas med och aktiveras däremellan.

För mig känns det helt avgörande vad det är för hundar, storlek, aktivitetsnivå, hur man bor osv, att det är det som styr antalet hundar. Jag hade nog helst bara haft två, eller tre om alla var som labradoren.

 

[snorp]

Tack för era svar så här långt, hoppas det kommer ännu fler.

Självklart spelar det stor roll vilken typ av hundar det är, hur man bor och vad man lever för liv.

Jag har haft brukshund och mer sällskspsavlad hund tillsammans.

Nu har jag en schipperke som tränas och tävlas en del. Har fått för mig att jag vill ha 3-4 st småttingar, alltså runt samma storlek som schipperken på 7,4 kg. Det kan bli aktuellt med fler schipperker i såna fall eller med nån eller några andra raser. Jag är inte främmande för omplaceringar och då är individen viktigare än rasen. Jag bor i hus med drygt 1000 kvm inhägnad tomt, nära till skog. Jag har extremt sällan behov av hundvakt, det är jag som är hundvakten

 

[Maniac123]

Jag har 3 på heltid, och 2 st som pendlar mellan mig och mamma (jag äger dom). De är av 3 olika raser, födda 2015, 2018, 2019, 2019 och 2021. De har olika behov.

Jag ställer framförallt ut men tränar lite allt möjligt för skojs skull. Har planer på att tävla både rally och starta på viltdpårsprov men det är inte prio. Alla hänger med på allt, även om de har olika behov.

Det bästa är väl att de är så gulliga med varandra. Speciellt de tre yngsta hundarna har väldigt kul ihop och sover även tillsammans. De två äldre hade nog tyckt det var skönt att vara ensamma dock. Jag trivs också med att aldrig ”stå utan hund”, om någon skulle vara sjuk/skadad, i valplådan, inte i form, utlånad eller liknande.

Det jobbigaste är koppelpromenader och att det blir dyrare ju fler de är. Samt såklart att det kan vara svårt att hitta hundvakt till alla. Och att det är trångt som satan i sängen och soffan

Hade jag inte velat satsa på det jag gör, så hade jag haft färre hundar. Men nu vill jag ja fler.. Dock letar vi bättre boende, för att kunna slippa de flesta koppelpromenaderna och ha möjlighet till hundgårdar osv. Mycket enklare att ha hundvakt om vi hade bättre boende så hundvakten kunde bo hos oss.

 

[Malibu_Stacy]

Vi är två vuxna på fyra hundar.

1 Whippet 12 år kastrerad hane.
1 Dvärgschnauzer 10 år kastrerad tik
1 Dvärgschnauzer 9 år kastrerad tik
1 Dvärgschnauzer snart 1 år intakt tik

Det mest negativa är väl koppelpromenader, kan vara jobbigt framförallt vid hundmöten då två beter sig bra men två kan hetsa upp sig och hetsar upp varandra. Med fyra hundar märks det tydligt hur vissa beteenden triggas av flocken och vice versa.
Hundvakt är också svårare då inte en person kan ta alla fyra, så de ska alltid placeras ut här och var. Blir en del skjutsande inför resor där de inte kan följa med.
Dyrt med försäkringar och medicin, speciellt när två av fyra har sjukdomar.

Hade aldrig orkat med en blandad flock med intakt hane och tik, jag vill inte leva mitt liv så att jag behöver dela av hemma eller hålla isär individer. Det är A och O att alla fungerar med varandra jämt för att det ska fungera.

Själv tycker jag att det är optimalt med två hundar på en person, tre hundar på två personer. Just nu är det en för mycket hela tiden.

Har tränat och tävlat med de två äldsta tikarna och även tränat och gått kurs med den yngsta. Det fungerar för det mesta bra men ibland har jag inte ork att aktivera alla tre så mycket som de skulle behöva enskilt.

Den gamla whippeten behöver som tur var inte mycket, han är nöjd så länge han får ligga i sin cave bed och springa lite då och då.

Två av hundarna sover i samma bädd på natten och ibland ligger 3/4 i samma bädd på jobbet. De har ändå utbyte av varandra även om mellanhunden nog skulle önska att unghunden flyttade. Unghunden och gammelgubben leker en del vilket är fint att se.

 

[snorp]

Vi är två vuxna på fyra hundar.

1 Whippet 12 år kastrerad hane.
1 Dvärgschnauzer 10 år kastrerad tik
1 Dvärgschnauzer 9 år kastrerad tik
1 Dvärgschnauzer snart 1 år intakt tik

Det mest negativa är väl koppelpromenader, kan vara jobbigt framförallt vid hundmöten då två beter sig bra men två kan hetsa upp sig och hetsar upp varandra. Med fyra hundar märks det tydligt hur vissa beteenden triggas av flocken och vice versa.
Hundvakt är också svårare då inte en person kan ta alla fyra, så de ska alltid placeras ut här och var. Blir en del skjutsande inför resor där de inte kan följa med.
Dyrt med försäkringar och medicin, speciellt när två av fyra har sjukdomar.

Hade aldrig orkat med en blandad flock med intakt hane och tik, jag vill inte leva mitt liv så att jag behöver dela av hemma eller hålla isär individer. Det är A och O att alla fungerar med varandra jämt för att det ska fungera.

Själv tycker jag att det är optimalt med två hundar på en person, tre hundar på två personer. Just nu är det en för mycket hela tiden.

Har tränat och tävlat med de två äldsta tikarna och även tränat och gått kurs med den yngsta. Det fungerar för det mesta bra men ibland har jag inte ork att aktivera alla tre så mycket som de skulle behöva enskilt.

Den gamla whippeten behöver som tur var inte mycket, han är nöjd så länge han får ligga i sin cave bed och springa lite då och då.

Två av hundarna sover i samma bädd på natten och ibland ligger 3/4 i samma bädd på jobbet. De har ändå utbyte av varandra även om mellanhunden nog skulle önska att unghunden flyttade. Unghunden och gammelgubben leker en del vilket är fint att se.

Ja blandad intakt flock vill jag inte ha. När jag haft båda könen på mina hundar har den ena varit kastrerad, inte av den anledningen utan av medecinska skäl.

Koppelpromenader är ju alltid spännande med flera hundar Har jobbat på hunddagis så då gick man ju med rätt många småttingar ibland.

 

[LaMagia]

Jag har en flock på sex hundar. Den består av fyra chow chowtikar (1-3-7-9 år) och två mopsar (hane nästan 4 år och tik 10 år). Två av chowtikarna går inte riktigt ihop, så vi har dem isär, men i övrigt så fungerar flocken alldeles utmärkt. Båda tikarna går bra ihop med de andra hundarna.
Jag tränar inget speciellt utan jag lever med hundarna. Vi bor på landet så det blir dagliga turer upp i skogen där alla utom en chowtik kan vara lösa.
Anledningen till att jag har många hundar är för att jag är uppfödare och dessutom en sådan som inte placerar om gamlingar eller hundar som inte hållet måttet för avel. Jag föder upp chow chow, så mopsarna har jag bara för att jag vill ha mops. Jag gillar att ha hundar i plural då jag gillar att se hur de fungerar tillsammans, hur de kommunicerar med varandra, vilket utbyte de har av varandra och när jag har valpar så uppfostras de av hela flocken. Nu sist fick jag bara en valp och hon fick som en i flocken från ca tre veckors ålder. Inga valphagar etc, utan hon levde med oss och de andra hundarna och utvecklades till en social och säker flockmedlem som inte hade några problem att komma överens med hundarna i sin nya familj när hon flyttade 8 veckor gammal.

 

[Migo]

Vi har sju egna hundar i hemmet på två personer. Dessutom en som är här på dagarna och vi tar ofta emot unghundar på träning, som då bor med flocken.

Tre hundar födda 2011, daghunden och en av våra egna född 2017, sen en 2020 och två 2021.

Vi har intakta hundar av båda könen, utan några problem. Rasen är extremt förig och samarbetsvillig så det är inte några problem att ha en stängd dörr som avgränsare under höglöp.

Jag tycker att det är oerhört värdefullt att ha en välfungerande flock med hundar av olika åldrar. Däremot så vill vi inte behöva hålla på och lösa konflikter och absolut inte att individer som inte trivs ihop ska behöva leva ihop. Det är helt okej att inte alla leker tillsammans, men spänningar och konkurrens får inte förekomma, då omplaceras individen som inte trivs.

Vår flock är väldigt jämn sett till behov av arbete, trots den stora åldersskillnaden. De är av samma ras och någorlunda liknande linjer delvis för just flocktrivseln. Sen formar vi ju en del av deras beteenden och förväntningar i vardagen så det blir ännu mer likriktat.

Det bästa med flock: Det finns få saker som är så tillfredsställande som att se en flock ta hand om och fostra en ny valp. En fantastisk resurs för att skapa trygga, språksäkra hundar. Och vi slipper ta hand om massor av uppfostran och överskottsenergi, valparna kan röja med en trygg äldre hund, de lär sig att gå ut i hundluckan för att göra sina behov och flocken visar rutiner för grindpassager, hur man ignorerar mötande ekipage osv. Detta bygger ju på att flocken i sig är trygg och väluppfostrad/klok!

Nackdelen: All. Jävla. Städning. Och även om en flock innebär att man kommer ner i pris pga mängdrabatter och bulkköp, så kostar de MYCKET pengar. Vaccination blir tex en rejäl utgift när sju-åtta hundar ska ha den samtidigt... För att inte tala om plågan om man råkar få in skabb Det krävs en specialanpassad bil för att alla ska få plats, man kan inte ta med sig hundarna till kompisar när man ska hälsa på en längre stund och om det är fler än 3-4 stycken i högpresterande ålder är det lite kämpigt att se till att alla får samma arbetsmängd. Och just det. Det är jättetrångt i sängen...

 

[AraSlei]

Med flock menar jag 3 eller fler hundar.

Vad tycker du är det bästa och det sämsta med att ha en flock hundar?

Jag älskar att de har stort utbyte av varandra, och jag har aldrig dåligt samvete för att ha med en eller två och lämna de andra hemma. Det sämsta är att de tar mycket plats - i bilen, i hemmet. Det kostar en hel del med foder och försäkringar, och alla tenderar att skada sig samtidigt. Det blir väldigt mycket städning.

Är din flock homogen eller har individerna väldigt olika behov?

De har samma behov så till vida att de alla är jakthundar. Dock kräver de olika mycket. Wachtlarna är relativt nöjda så länge de får arbeta fysiskt, labbarna behöver få tänka utöver kroppsarbetet

Hur ser ert liv ut? Tränar och tävlar du nått med de olika hundarna?

Jag tränar och tävlar med två, och jagar med alla fyra även om det är mycket sparsamt med en.

Berätta gärna om dina erfarenheter av att leva med flertalet hundar.

Jag har fyra intakta, tre hanar och en tik. Det går oftast bra, men det kan gruffas lite mellan hanarna emellanåt, speciellt om de varit ifrån varandra lite. Hade aldrig haft så här många hundar om jag inte hade haft tillgång till hundgård!
För mig är det också en stor skillnad när jag kan ha två av fyra lösa på alla promenader, fyra koppelhundar hade varit mycket mer jobb. Hade heller aldrig fått för mig att ha fyra wachtelhundar själv eftersom jag inte har så mycket jakt åt den, men fyra labbar hade inte varit några problem.

Håller med de andra om fördelen med fostrandet av nya hundar i flocken - mycket av vardagsfostran sköter de andra hundarna

Mina är födda -20, -18, -16 och -13.

 

[Fruentimber]

Med flock menar jag 3 eller fler hundar.

Vad tycker du är det bästa och det sämsta med att ha en flock hundar?

Är din flock homogen eller har individerna väldigt olika behov?

Hur ser ert liv ut? Tränar och tävlar du nått med de olika hundarna?

Berätta gärna om dina erfarenheter av att leva med flertalet hundar.

Jag har ofta andras hundar hemma men har bara haft 2 själv åt gången. Det är ju viss skillnad på att ha egna eller passa andras hundar.

Här hemma har vi (jag) tre hundar, emellanåt fler om vi är hundvakt.
Jag har en sambo som kan hjälpa till med rastning ibland, men huvudansvaret på hundarna ligger på mig då det är jag som har hundintresset. Är jag iväg till kontoret eller annat är de hemma hos mamma som agerar dagmatte/hundvakt.

Det sämsta är väl när det blir ordentligt livat mellan varven och att bilen numera är för liten. Det är dyrare förstås, och det går åt mer träningstid. Det är päls absolut överallt i hemmet. Det bästa är väl att det helt enkelt känns trevligt med just en "flock", de har alltid varandra och det är kul att se dem ihop. Jag är uppväxt med flock då min mormor och morfar hade mellan 13-17 hundar i sin kennel där jag ofta hjälpte till.

Jag har tre stycken welsh corgi cardigans, två hanar födda 2015 och 2017 varav en är intakt (avelshane) och en tik född 2021. De har alla tre behov av rörelse och aktivitet, men den kastrerade hanen har artros-bekymmer som tyvärr begränsar oss en del. Mentalt finns där också en del att önska så emellanåt får han stängas undan och vi måste alltid vara noga med att besökare t ex inte kastar pinnar eller leker med hundarna, då blir det slagsmål. Hade han inte varit opererad hade omplacering varit ett alternativ, men nu är det som det är och vi får helt enkelt anpassa oss utefter det.

Jag tränar och tävlar mina hundar. Den kastrerade hanen är numera förtidspensionär, så han tävlas inte längre, men kräver förstås fortfarande aktivering/träning och ungtiken är i starten av sin grundutbildning. I övrigt bor vi på gård där de får hänga på våra aktiviteter hemmavid.

Att ha en hund med "speciella behov" i en flock kan jag uppleva som ganska slitigt emellanåt. Man kan vara hur noga som helst och ändå hamna i vår sits, men det är förstås inte så man hade tänkt att vardagen skulle se ut. Nu är vi ju vana vid våra anpassningar, så ofta flyter det på ändå.

 

[snorp]

Att ha en hund med "speciella behov" i en flock kan jag uppleva som ganska slitigt emellanåt. Man kan vara hur noga som helst och ändå hamna i vår sits, men det är förstås inte så man hade tänkt att vardagen skulle se ut. Nu är vi ju vana vid våra anpassningar, så ofta flyter det på ändå.

Det här tror jag är jätteviktigt att komma ihåg. När allt flyter på bra och alla är friska är det en sak men vad händer när nån är sjuk/skadad eller liknande. Jag har varit noga när jag köpt hundar men ändå råkat ut för massa saker tyvärr.

 

[em-pirre]

Vi har sju egna hundar i hemmet på två personer. Dessutom en som är här på dagarna och vi tar ofta emot unghundar på träning, som då bor med flocken.

Tre hundar födda 2011, daghunden och en av våra egna född 2017, sen en 2020 och två 2021.

Vi har intakta hundar av båda könen, utan några problem. Rasen är extremt förig och samarbetsvillig så det är inte några problem att ha en stängd dörr som avgränsare under höglöp.

Jag tycker att det är oerhört värdefullt att ha en välfungerande flock med hundar av olika åldrar. Däremot så vill vi inte behöva hålla på och lösa konflikter och absolut inte att individer som inte trivs ihop ska behöva leva ihop. Det är helt okej att inte alla leker tillsammans, men spänningar och konkurrens får inte förekomma, då omplaceras individen som inte trivs.

Vår flock är väldigt jämn sett till behov av arbete, trots den stora åldersskillnaden. De är av samma ras och någorlunda liknande linjer delvis för just flocktrivseln. Sen formar vi ju en del av deras beteenden och förväntningar i vardagen så det blir ännu mer likriktat.

Det bästa med flock: Det finns få saker som är så tillfredsställande som att se en flock ta hand om och fostra en ny valp. En fantastisk resurs för att skapa trygga, språksäkra hundar. Och vi slipper ta hand om massor av uppfostran och överskottsenergi, valparna kan röja med en trygg äldre hund, de lär sig att gå ut i hundluckan för att göra sina behov och flocken visar rutiner för grindpassager, hur man ignorerar mötande ekipage osv. Detta bygger ju på att flocken i sig är trygg och väluppfostrad/klok!

Nackdelen: All. Jävla. Städning. Och även om en flock innebär att man kommer ner i pris pga mängdrabatter och bulkköp, så kostar de MYCKET pengar. Vaccination blir tex en rejäl utgift när sju-åtta hundar ska ha den samtidigt... För att inte tala om plågan om man råkar få in skabb Det krävs en specialanpassad bil för att alla ska få plats, man kan inte ta med sig hundarna till kompisar när man ska hälsa på en längre stund och om det är fler än 3-4 stycken i högpresterande ålder är det lite kämpigt att se till att alla får samma arbetsmängd. Och just det. Det är jättetrångt i sängen...

Våra funkar också kring löp. Grind och dörr mellan dem, sedan vaktar jag dem medan de är tillsammans. Det som är jobbigt är de där två nätterna under höglöp. Ena hanen ylar

 

[Fruentimber]

Det här tror jag är jätteviktigt att komma ihåg. När allt flyter på bra och alla är friska är det en sak men vad händer när nån är sjuk/skadad eller liknande. Jag har varit noga när jag köpt hundar men ändå råkat ut för massa saker tyvärr.

Ja, precis. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att saker och ting kan skita sig, vad gör man då? Har man möjlighet till anpassningar, hur ser det ut? Läkeperioden var värst, tre månaders stillhet och inte kunde han lämnas ensam heller. Då tjöt jag regelbundet, kan jag säga.

 

[em-pirre]

Här hemma har vi (jag) tre hundar, emellanåt fler om vi är hundvakt.
Jag har en sambo som kan hjälpa till med rastning ibland, men huvudansvaret på hundarna ligger på mig då det är jag som har hundintresset. Är jag iväg till kontoret eller annat är de hemma hos mamma som agerar dagmatte/hundvakt.

Det sämsta är väl när det blir ordentligt livat mellan varven och att bilen numera är för liten. Det är dyrare förstås, och det går åt mer träningstid. Det är päls absolut överallt i hemmet. Det bästa är väl att det helt enkelt känns trevligt med just en "flock", de har alltid varandra och det är kul att se dem ihop. Jag är uppväxt med flock då min mormor och morfar hade mellan 13-17 hundar i sin kennel där jag ofta hjälpte till.

Jag har tre stycken welsh corgi cardigans, två hanar födda 2015 och 2017 varav en är intakt (avelshane) och en tik född 2021. De har alla tre behov av rörelse och aktivitet, men den kastrerade hanen har artros-bekymmer som tyvärr begränsar oss en del. Mentalt finns där också en del att önska så emellanåt får han stängas undan och vi måste alltid vara noga med att besökare t ex inte kastar pinnar eller leker med hundarna, då blir det slagsmål. Hade han inte varit opererad hade omplacering varit ett alternativ, men nu är det som det är och vi får helt enkelt anpassa oss utefter det.

Jag tränar och tävlar mina hundar. Den kastrerade hanen är numera förtidspensionär, så han tävlas inte längre, men kräver förstås fortfarande aktivering/träning och ungtiken är i starten av sin grundutbildning. I övrigt bor vi på gård där de får hänga på våra aktiviteter hemmavid.

Att ha en hund med "speciella behov" i en flock kan jag uppleva som ganska slitigt emellanåt. Man kan vara hur noga som helst och ändå hamna i vår sits, men det är förstås inte så man hade tänkt att vardagen skulle se ut. Nu är vi ju vana vid våra anpassningar, så ofta flyter det på ändå.

Vi har också lite så. Alla går inte att släppa lösa hur som helst. Ena hanen är en resursvaktare så man får ju hålla lite koll. Men det går. Man är ju van.

 

[Maniac123]

Jag tror att alla som lever med en flock hundar anpassar sig mer eller mindre. Jag ger tex inte hundarna mat och går på toa eller ut med soporna för jag vet att det kan smälla om någon går fram till någon annan. Men jag separerar dem inte eller står och vaktar, det räcker med att jag finns i rummet. Det innebär kanske att jag får hålla mig 1 minut medan de äter men det är ju inte så att det är jobbigt för mig att anpassa min vardag. Sen finns det förmodligen variationer i anpassningen, i vissa flockar får man anpassa vardagen mer av olika anledningar.

Vet inte vart jag vill komma och har inte ens läst börjar av denna diskussion. Men det jag menar är att för mig flyter allt på i min flock, men jag skulle behöva skriva tydliga instruktioner hur hundarna ska hanteras om någon annan skulle ta hand om flocken vi har ju liksom anpassat vardagen efter våra hundar. Så det är vardag nu, det känns inte som anpassning.

 

[Migo]

Jag tror att alla som lever med en flock hundar anpassar sig mer eller mindre. Jag ger tex inte hundarna mat och går på toa eller ut med soporna för jag vet att det kan smälla om någon går fram till någon annan. Men jag separerar dem inte eller står och vaktar, det räcker med att jag finns i rummet. Det innebär kanske att jag får hålla mig 1 minut medan de äter men det är ju inte så att det är jobbigt för mig att anpassa min vardag. Sen finns det förmodligen variationer i anpassningen, i vissa flockar får man anpassa vardagen mer av olika anledningar.

Vet inte vart jag vill komma och har inte ens läst börjar av denna diskussion. Men det jag menar är att för mig flyter allt på i min flock, men jag skulle behöva skriva tydliga instruktioner hur hundarna ska hanteras om någon annan skulle ta hand om flocken vi har ju liksom anpassat vardagen efter våra hundar. Så det är vardag nu, det känns inte som anpassning.

Såna saker är det jag menar med att hundar som inte har det bra ihop utan mig, behöver inte bo i flocken här. Här ligger det drivor med leksaker, hundarna matas i grupp och så vidare.

Vi har fått jobba med att skola in äldsta unghunden i det, han kom från en väldigt dysfunktionell miljö och var både osäker och resursförsvarade. Med lite tålamod är han nu till stor del helt avspänd även i matsituationer. Han tycker dock fortfarande att det är jobbigt när det kommer nya hundar på träning, så det finns en rätt stor risk att han kommer få flytta till ett hem där han slipper hålla rätt på sånt.