Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

[traceys]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Rätt mot hästen är väl att på den individen lägga in betydligt mer grundarbete? Inte pang bom kräva allt?

Har hästar verkligen så svårt att hålla under uppbyggnadsfasen innan man får dem att arbeta mer korrekt? Jag funderar här över mer arbete i skritt/korrekt lugn trav för att "ändra om" i hästens kroppp/svar på hjälper.

Om man jämför med unghästar så är jag en sådan som vill att de ska ridas framåt ordentlig i alla gångarter i princip direkt. De går ju inte direkt "bra" från scratch men genom varierad träning så verkar de flesta ändå tåla den typen av inridning utan att gå sönder direkt. Jag tänker på Flyingemodellen.

Jag pratar inte om unghästar utan krav i högre klasser där det krävs mer samling. Det är trots allt mer ansträngande för vissa hästar att vinkla tillräckliggt, naturligtvis går det till en viss gräns men en del kanske ine ska ens tränas för högre klasser som har fysiken emot sej? Jag vet inte, det var en fråga? För det beror naturligtvis troligen ännu mer på ryttare och hästens kvalitetér i övrigt. En skör häst går troligen sönder hur som. En dålig ryttare som rider ensidigt på en skör häst med dålig exteriör är väl den sämsta kombinationen

 

[the_connemara]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Jag pratar inte om unghästar utan krav i högre klasser där det krävs mer samling. Det är trots allt mer ansträngande för vissa hästar att vinkla tillräckliggt, naturligtvis går det till en viss gräns men en del kanske ine ska ens tränas för högre klasser som har fysiken emot sej? Jag vet inte, det var en fråga? För det beror naturligtvis troligen ännu mer på ryttare och hästens kvalitetér i övrigt. En skör häst går troligen sönder hur som. En dålig ryttare som rider ensidigt på en skör häst med dålig exteriör är väl den sämsta kombinationen

Mitt ex med unghästar var pga att jag uppfattade SaraMara som att vissa hästar inte riktigt klarade av arbetet fram tills dess att hästen går tillräckligt bra? Men jag kan ha missuppfattat oxå

Ang att hästen inte ska tränas till högre klasser så får inte jag det till något annat än att man inte lyckas anpassa träningen till hästen? Att hästen inte ska GÅ högre klasser är ju en sak - alla har inte exteriören till det.

Men med att "tränas för högre klasser" innebär ju då att man gått över gränsen för vad som är uppbyggande om jag förstår dig rätt?

Min poäng är att antingen så tränar man bra - utifrån att bygga upp hästen, eller så tränar man dåligt - hästen skadas. Träning för mig (som inte är någon tävlingsmänniska alls men som tävlar när det passar) har typ inget med tävling att göra. Tävling kan man göra när man kommit tillräckligt långt i sin träning. I min värld så tränar man för att få en stark och smidig häst och som guldkant så kan man tävla. Man tränar inte för att tävla som första prio.

Jag borde nog lämna diskussionen nu Men det är väldigti ntressant att läsa vad ni skriver!

 

[Pontevecchio]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Jag tycker mig se ett ökat intresse för klassen sen den fick heta msv.

 

[Pontevecchio]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Jag tycker dina åsikter är jätteintressanta och håller med dig!

 

[PrinceFair]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

kl

Problemet med hobbyhästar är kanske att de inte gör så mycket som unghästar men i 10 års åldern dök klassen msvc upp och nu vill matte dit = träningen intensifieras och hästen skadas.

Jag vill se det the other way around sas; att om man behöver lägga om/trappa upp träningen så drastiskt bara för att det blir aktuellt att starta MsvC (eller vilken annan svårare klass som helst egentligen) så har man förmodligen missat många bitar av grundridningen innan dess och då är det det som är det stora problemet.

Det kan vara väldigt kontraproduktivt att stirra sig blind på tävlingsklasser; "nu ska vi rida LA och därför behöver vi "bara" kunna x och y och z. Och sen när det blir aktuellt med MsvC måste vi "lära oss" skolorna också."
Rörelserna (ffa skolorna) är inte cirkuskonster som man lär in en gång för alla och sen är det klart för uppvisning. (Men det är det många tränare som inte vill inse.)

Så på sätt och vis ser jag det som sundare att sikta högt direkt, alltså att man alltid har i tanken att det - någon gång i framtiden - ska komma en svårare klass efter det vi gör nu, och därför måste hästen i god tid få bli bekant med frågorna som kommer att ställas där - muskulaturen hinner anpassa sig och upptrappningar i träningen blir inte lika drastiska.

 

[quigley]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Måste ha missuppfattat dej där Du menade väl inte att du rider dressyr i ridhus 6 dagar i veckan?

Men är det rätt mot hästen att träna den i ridhus 6 dagar/vecka bara för att det är vad som krävs för att hålla den fräsch för tävling?

KL
Poängen som ligger vid vikten som hävdas av veterinärerna att träna sin häst ALLSIDIGT, är ju precis för att unvika det Quigley beskriver, dvs tränas hästen så allsidigt som möjligt från grunden, så är den bäst rustad för ändringar i arbete och kan förhålla sig till såna ändringar, jmf med om den rids på samma underlag och utför samma arbete dag ut och dag in. Det är ju då man får en häst som är känslig så fort ngt ändrar sig eller arbetet läggs om.

Jag tycker därför inte att man bör resonera som Quigley för då har man ju bara målat in sig i sitt eget hörn så att säga. Målet torde ju istället vara att hästen TÅL förändringar, för det blir oerhört svårt att skydda den från sådana under sin livslängd.

Fast blir en häst halt av att få gå ut i skogen och / eller hoppa några småskutt då har man tränat hästen helt fel tycker jag.Sorgligt är det om man är så rädd om sina hästar att de bara får gå i ridhus, dessutom skadligt eftersom hoven behöver lite oregelbundet, fast underlag att röra sig på, så den vickas åt de håll den kan, alltså även åt sidorna.

Svarar alla i samma. Jag tycker inte att grundträning ska eller bör skilja mellan de olika grenarna (dress,hopp,FT). Men jag ser att det senare kan finnas skäl för olika träning och olika fokusering i arbetet.

Jag ser även sambandet mellan hur hästen är utbildad och tränad jämfört med hur man bör fortsätta träna den hästen. Och det är där jag skiljer mig mot många andra. Jag vet vad mina hästar trivs med och jag anpassar deras och min egen träning efter det. Inte efter andra hobbyryttares uppfattning. Det är inte så att jag själv hittar på det jag gör med mina hästar, det finns tränare och veterinärer som gör det mycket bättre så jag lyssnar på dem.

Det föreläsningen jag hänvisade till även hävdade var att bara för att en häst en gång har varit tränad för något, kommer den inte alltid att hålla för det. Tar man ur hästen ur en viss typ av träning måste man sen gradvis skola in den för det igen. Annars går de sönder i alla fall. Tex har de vilat hela sommaren måste de få en lika lång igångsättningsperiod som viloperioden var lång.

Jag ser inte heller meningen med att ha en dressyrhäst som tål allt en fälttävlanshäst klarar. Så länge hästarna har ett liv de trivs med är jag nöjd, men jag till skillnad mot många andra ser inte nöjet i att flängrida i skogen bara för att andra uppskattar det. Inte heller träningen för fälttävlandshästarna var någon större omväxling att tala om eftersom deras precis som dressyrhästarnas schema såg väldigt likt ut från vecka till vecka. Återigen, allt hästen är van vid klarar de och "ser" som normalt. Rider du dag ett dressyr, dag två i skogen, dag tre hoppning och dag fyra vila så är det inte mer omväxling än dressyr 3 dagar vila en och dressyr 3 dagar. Skillnaden blir att det normala i fall ett innefattar mer än det normala i fall två.

Hästen är nöjd så länge du är nöjd med den. Hästen är frisk så länge du ger den förutsättningarna att vara det.

 

[PrinceFair]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Mitt ex med unghästar var pga att jag uppfattade SaraMara som att vissa hästar inte riktigt klarade av arbetet fram tills dess att hästen går tillräckligt bra? Men jag kan ha missuppfattat oxå

Alltså (jag bara spinner vidare på dina funderingar lite här), jag tror att man i perioder av korrigering el inlärning får tillåta att hästen går lite "dåligt" (tex är lite för mycket på frambenen när man arbetar igenom den grundläggande eftergiften, särskilt om hästen är van att göra motstånd genom att tex trycka ut underhalsen) men man måste ju då vara medveten om vad man har och inte samtidigt begära att hästen går med stort påskjut och sin flashigaste gång. Jag tror att det mesta slitaget uppstår när man vill göra allt samtidigt, både ändra på saker och samtidigt ha allt i uppvisningsmässigt skick.

Men det är ju det som är det svåra, och ack så fascinerande, med den här konsten - att veta vilken ände man ska börja i.

Min poäng är att antingen så tränar man bra - utifrån att bygga upp hästen, eller så tränar man dåligt - hästen skadas. Träning för mig (som inte är någon tävlingsmänniska alls men som tävlar när det passar) har typ inget med tävling att göra. Tävling kan man göra när man kommit tillräckligt långt i sin träning. I min värld så tränar man för att få en stark och smidig häst och som guldkant så kan man tävla. Man tränar inte för att tävla som första prio.

Jag håller helt med dig. Sen jag började fundera (och praktisera) i dessa banor tycker jag alltid att tävlingar mest kommer och stör mitt i min träningsplan Det är sällan man lyckas ha alla saker på rätt plats just när det är tävlingsdags.
Därför blir det ännu mer imponerande när man ser dem som klarar av det. Eller det ser ju iaf färdigt ut för mina ögon

 

[quigley]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Jag vill se det the other way around sas; att om man behöver lägga om/trappa upp träningen så drastiskt bara för att det blir aktuellt att starta MsvC (eller vilken annan svårare klass som helst egentligen) så har man förmodligen missat många bitar av grundridningen innan dess och då är det det som är det stora problemet.

Det kan vara väldigt kontraproduktivt att stirra sig blind på tävlingsklasser; "nu ska vi rida LA och därför behöver vi "bara" kunna x och y och z. Och sen när det blir aktuellt med MsvC måste vi "lära oss" skolorna också."
Rörelserna (ffa skolorna) är inte cirkuskonster som man lär in en gång för alla och sen är det klart för uppvisning. (Men det är det många tränare som inte vill inse.)

Så på sätt och vis ser jag det som sundare att sikta högt direkt, alltså att man alltid har i tanken att det - någon gång i framtiden - ska komma en svårare klass efter det vi gör nu, och därför måste hästen i god tid få bli bekant med frågorna som kommer att ställas där - muskulaturen hinner anpassa sig och upptrappningar i träningen blir inte lika drastiska.

Mycket bra skrivet

Tror många fått det mycket lättare om de såg att LA var en hjälp att börja förbereda hästen för MSV innan den var färdig nog att gå Msv. Och att LB var en väg att gå mot LA osv. Typ som att debutant är en introduktion mot Lätt och Lätt är en förberedelse för *-igt. Inte bara att nu går den LA, då "räcker" det om vi kan det som ingår i LA.

 

[PrinceFair]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Tror många fått det mycket lättare om de såg att LA var en hjälp att börja förbereda hästen för MSV innan den var färdig nog att gå Msv. Och att LB var en väg att gå mot LA osv. Typ som att debutant är en introduktion mot Lätt och Lätt är en förberedelse för *-igt. Inte bara att nu går den LA, då "räcker" det om vi kan det som ingår i LA.

Precis, här skulle dressyren kunna ta med sig lite från hoppning och fälttävlan

I de grenarna introducerar man ju alla hindertyper och olika linjer på låg nivå/höjd tidigt = hästarna är bekanta med det och vet hur de ska lösa uppgiften när den dyker upp i skarpt läge på tävling.
Jag tror att det är en styrka att ha lite samma tankesätt i dressyrarbetet (då inser man också att det mesta som ingår i dressyrprogrammen finns där av en anledning och inte bara för att den som hittade på programmet är en ond som gillar att se oss vanliga dödliga faila)

 

[traceys]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Min poäng är att antingen så tränar man bra - utifrån att bygga upp hästen, eller så tränar man dåligt - hästen skadas. Träning för mig (som inte är någon tävlingsmänniska alls men som tävlar när det passar) har typ inget med tävling att göra. Tävling kan man göra när man kommit tillräckligt långt i sin träning. I min värld så tränar man för att få en stark och smidig häst och som guldkant så kan man tävla. Man tränar inte för att tävla som första prio.

Nej verkligen inte, det håller jag med om. Men det var inte heller så jag menade. Utan om man som ryttare har drömmar om GP så kanske man inte ska envisas med att travaren absolut ska nå dit, för då tror jag att travaren pga sina förutsättningar, kommer att ta stryk. (för att vara övertydlig med vad jag menar då, sen finns mängder av mellanting)
Hästen måste inte vara en perfekt dressyrhäst på alla sätt, det finns inte så många såna bland vanligt folk i alla fall. Men den kanske inte ska ha särskilda problem som försvårar, som en extremt dålig exteriör för samling, exempelvis. Om den inte samtidigt har en extremt duktig ryttare? Eller kan alla hästar nå hur långt som helst menar du, bara de tränas rätt?

 

[the_connemara]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Svarar alla i samma. Jag tycker inte att grundträning ska eller bör skilja mellan de olika grenarna (dress,hopp,FT). Men jag ser att det senare kan finnas skäl för olika träning och olika fokusering i arbetet.

Jag ser även sambandet mellan hur hästen är utbildad och tränad jämfört med hur man bör fortsätta träna den hästen. Och det är där jag skiljer mig mot många andra. Jag vet vad mina hästar trivs med och jag anpassar deras och min egen träning efter det. Inte efter andra hobbyryttares uppfattning. Det är inte så att jag själv hittar på det jag gör med mina hästar, det finns tränare och veterinärer som gör det mycket bättre så jag lyssnar på dem.

Det föreläsningen jag hänvisade till även hävdade var att bara för att en häst en gång har varit tränad för något, kommer den inte alltid att hålla för det. Tar man ur hästen ur en viss typ av träning måste man sen gradvis skola in den för det igen. Annars går de sönder i alla fall. Tex har de vilat hela sommaren måste de få en lika lång igångsättningsperiod som viloperioden var lång.

Jag ser inte heller meningen med att ha en dressyrhäst som tål allt en fälttävlanshäst klarar. Så länge hästarna har ett liv de trivs med är jag nöjd, men jag till skillnad mot många andra ser inte nöjet i att flängrida i skogen bara för att andra uppskattar det. Inte heller träningen för fälttävlandshästarna var någon större omväxling att tala om eftersom deras precis som dressyrhästarnas schema såg väldigt likt ut från vecka till vecka. Återigen, allt hästen är van vid klarar de och "ser" som normalt. Rider du dag ett dressyr, dag två i skogen, dag tre hoppning och dag fyra vila så är det inte mer omväxling än dressyr 3 dagar vila en och dressyr 3 dagar. Skillnaden blir att det normala i fall ett innefattar mer än det normala i fall två.

Hästen är nöjd så länge du är nöjd med den. Hästen är frisk så länge du ger den förutsättningarna att vara det.

Men som du beskrev det så blev din häst halt av att skutta lite bommar och gå i skogen? Är det ok att hästen enbar tål att gå i ridhuset?

Jag kanske missuppfattat dig dock och att det var på högre nivå hästen blev halt

Oavsett tycker jag det är jätteintressant att läsa dina infallsvinklar också!

 

[mackan]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Men det kan väl inte finnas en enda människa som skulle tro att hästen är fit för en viss typ av träning/gren bara för att den tränades i det för x antal år sen, men sen inte tränats i det? Helt ärligt.

Poängen med variation för dressyrhästen är samma som för alla ridhästar. Olika typer av underlag gör hästens senor, leder och ligament tränade för just detta - olika underlag. Då är den bättre anpassad för anspänningar/ändrigar och slitage arbetsmässigt, än om den springer på exakt samma ridhusunderlag 6 dagar i veckan. Bortsett från att du givetvis har möjlighet att arbeta mera allsidigt om du rider ut i skogen en dag, och dressyr en annan dag. Det blir olika arbete med resultat att du anstränger - eller inte anstränger lite annorlunda muskelgrupper. Det är inga som helst konstigheter.

 

[the_connemara]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Nej verkligen inte, det håller jag med om. Men det var inte heller så jag menade. Utan om man som ryttare har drömmar om GP så kanske man inte ska envisas med att travaren absolut ska nå dit, för då tror jag att travaren pga sina förutsättningar, kommer att ta stryk. (för att vara övertydlig med vad jag menar då, sen finns mängder av mellanting)
Hästen måste inte vara en perfekt dressyrhäst på alla sätt, det finns inte så många såna bland vanligt folk i alla fall. Men den kanske inte ska ha särskilda problem som försvårar, som en extremt dålig exteriör för samling, exempelvis. Om den inte samtidigt har en extremt duktig ryttare? Eller kan alla hästar nå hur långt som helst menar du, bara de tränas rätt?

Då är jag med mera!

Jag tror du är inne mer på att "träna för att tävla" och nej, då kan hästen inte ha några allverligare fel om "träna för att tävla" inte innefattar att man anpassar grundträningen bättre till hästen.

Nej, jag menar inte alls att alla hästar kan nå toppen med en bra ryttare. Jag menar dock att alla hästar kan tränas i dressyr utan att skada sig - så länge man inte ser mer till tävlingsmålen än till hästens träning. Och många hästar har säkert kunnat gå högre klasser än vad de nu håller till, OM det hade fått med tid och hjälp i grundträningen. Eller vad tror du/ni?

 

[the_connemara]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

För att ta min mors sto som ex så hade hon inte en bit framför manken över mankhöjd som unghäst oavsett vad hon gjorde. Hon är extremt byggd i "fullblodsframtung"-form, plus kort, tjock hals och ett lite mindre arbetsvilligt sinne. Som nu 22 åring har hon fortfarande inte haft skit i frambenen, men hon har heller inte tränats aktivt för att tävla utan ridits och tränats kontinuerligt för att hålla i många år. Det hade varit sjukt intressant att se vad en tävlingsinriktad dressyrryttare hade åstadkommit med henne, både vad gäller resultatmässigt och hur långt hon hade hållt.

Gud vad jag önskar att man kunde vrida tillbaka tiden och testa andra teorier på samma individ!

Jag vet att detta ex inte alls har med högpresterande dressyrhästar har att göra, jag vill mest peka på hur annorlunda hästen kan handhas genom livet och det hade väl varit väldigt kul om vi kunnat testa olika teorier?! Nej, jag är ingen galen forskare som förespråkar djurförsök eller kloning dock

 

[Saigon]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

KL

Ang. diskussionen om varierat arbete.

Jag har tidigare varit oerhört rädd för att sitta och rida för mga dagar i ridhus/bana i tron att det med automatik leder till trasiga hästar (brist på varierat underlag, risk för ensidig träning). Om jag någon gång var tre dagar på rad i ridhus så fick jag nästan ångest...

Mitt förra sto köpte jag från en elitryttare och vet därmed hur mga dagar hon tränades i ridhus där och blev lite förvånad över det. Har även, men på ganska lösa grunder, fått uppfattning om att även mga andra elitryttare rider så mycket, och så många dagar på rad, i ridhus/bana och tränar dressyr.

Jag fick även svart på vitt när jag läste en av våra yngre dressyrryttares, som är på väg upp i eliten, blogg om träningsupplägg. Det var dressyrträning i ridhus 5-6 dagar i veckan och endast 1 dags uteritt med de lite äldre hästarna. Även unghästarna reds flera dagar på rad dressyr i ridhuset.

Först blev jag oerhört förvånad och tänkte med automatik att det där kan inte vara hållbart. Sen började jag fundera över hållbarheten på hennes hästar och kom fram till att hon och hästarna har varit ganska förskonade från skador. Och träningsupplägget har lagts upp i samråd med hennes tränare och veterinär och är något som hon har praktiserat i många år.

Den tanken som då dök upp i mitt huvud var just, såsom quigley är inne på, är den formen av träningsupplägg det som i själva verket krävs för att komma upp i toppen och dessutom få hållbara hästar?

Är det vi hobbyryttare som gör fel som gör så mycket mer olika typer av arbeten från dag till dag så att hästen aldrig får den uppbyggnad och motstånd som den behöver för att tåla dressyrarbetet? Är det i själva verket samma typ av arbete flera dagar per vecka som är det bästa för hästen? (däremot vet jag att varierat underlag är konstaterat viktigt).

Förnuftsmässigt är svaret nej. Men samtidigt kan jag inte komma ifrån att det verkar som att våra elitryttare har den typen av upplägg. Och de hästarna verkar ju hålla... Men det är klart, en mer oskicklig ryttare som rider dressyr 6 dagar på rad leder väl kanske direkt till att hästen går sönder. Elitryttarnas räddning är väl just att det är god ridning som praktiseras och då håller hästarna, förvånansvärt nog, trots i princip uteslutande dressyrarbete dag ut och dag in (dock varierat vad gäller form och rörelser).

 

[mackan]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Jag tror precis som du säger, att det är kvaliteten på ridningen och arbetet som avgör.

Däremot, om vi nu opererar enligt den teorin dvs "tillräckligt bra ridning men ganska statiskt arbete" = hållbar häst och recept på framgång,

och ponerar att den hästen sen byter ägare och börjar ridas på nytt underlag, ny ridning, ny tränare osv

då tror jag risken för skada ökar - just för att hästen så idogt varit o-exponerad till lite mer varierat arbete/underlag osv osv.

Jag ser inga som helst problem att rida dressyr 2-3 dagar på raken utan uppehåll, men det kräver att man har ett genomtänkt upplägg. Jag tror det lätt blir problem för en vanlig ryttare som inte förmår främjande rida hästen på ett stärkande sätt. Då blir det arbetet bara nednötande. En riktigt duktig ryttare har ju inte det problemet.

Variation av underlaget, precis som du säger - är ju en sak för sig, som verkligen ÄR viktig.

 

[Pontevecchio]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

En del i att vara skicklig är att kunna variera arbetet trots att man rider på samma bana. Jag tror att den stora skillnaden mellan proffs och amatörer är att proffsen klarar av att arbeta olika muskelgrupper olika dagar, de gör det i lagom dos, i balans och på bra underlag.

Amatören känner sällan när det räcker utan rider sina "45-60" min i ridhuset där de råkar ha stallplats och har helt enkelt inte tillräckligt många växlar i sin ridning och häst för att kunna variera sig tillräckligt. Dessutom saknas ofta balansen.

 

[the_connemara]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

En del i att vara skicklig är att kunna variera arbetet trots att man rider på samma bana. Jag tror att den stora skillnaden mellan proffs och amatörer är att proffsen klarar av att arbeta olika muskelgrupper olika dagar, de gör det i lagom dos, i balans och på bra underlag.

Amatören känner sällan när det räcker utan rider sina "45-60" min i ridhuset där de råkar ha stallplats och har helt enkelt inte tillräckligt många växlar i sin ridning och häst för att kunna variera sig tillräckligt. Dessutom saknas ofta balansen.

Instämmer både med dig och mackan.

Saigon - nu pratar du ju om tävling på mycket hög nivå och ryttare som tränar väldigt tävlingsinriktat. Dels så är det garanterar grymma på att rida på bana och dels så vill de ju få tävlingsresultat - då måste de ju träna mer tävlingsinriktat och kanske inte "hinner med" arbette i skogen etc för de missar för mycket tävlingsmässig träning.

Jag gillar inte upplägget, men jag tror nog visst att det kan funka om man vill tävla och rider på hög nivå.

 

[axel]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Men det kan väl inte finnas en enda människa som skulle tro att hästen är fit för en viss typ av träning/gren bara för att den tränades i det för x antal år sen, men sen inte tränats i det? Helt ärligt.

Poängen med variation för dressyrhästen är samma som för alla ridhästar. Olika typer av underlag gör hästens senor, leder och ligament tränade för just detta - olika underlag. Då är den bättre anpassad för anspänningar/ändrigar och slitage arbetsmässigt, än om den springer på exakt samma ridhusunderlag 6 dagar i veckan. Bortsett från att du givetvis har möjlighet att arbeta mera allsidigt om du rider ut i skogen en dag, och dressyr en annan dag. Det blir olika arbete med resultat att du anstränger - eller inte anstränger lite annorlunda muskelgrupper. Det är inga som helst konstigheter.

Spinner på detta med underlag. Jag som har haft fång på min ena har varit extremt noga med underlaget,

Har det varit hårt o torrt på grusvägar har jag åkt för att skritta på mjukt. Ej heller stigar med rötter än ngt vidare. Har även åkt för att ta mig till sandslingor o klätterbackar.

Jag rider med mkt större eftertanke än förr.

nog för att den sk. karriären tog slut efter detta har hästen inte haft några ridrelaterade åkommor o är nu gammal.
Den rids likadant o tränas förhållandevis hårt.

Blir glad när hästen taktar som den aldrig gjorde som ung

Den andra har en massa hagrelaterade skador o jag föredrar platta hagar numera= inget direkt race.

Har endast haft kotledsinfl. av lösa benbitar, men ena bakknät har blivit behandlat.

håller med P F i mångt o mkt

 

[quigley]

Sv: Dressyrhästars skadebenägenhet spinoff på diskussionen i filmtråden

Men som du beskrev det så blev din häst halt av att skutta lite bommar och gå i skogen? Är det ok att hästen enbar tål att gå i ridhuset?

Jag kanske missuppfattat dig dock och att det var på högre nivå hästen blev halt

Oavsett tycker jag det är jätteintressant att läsa dina infallsvinklar också!

Jag gjorde väl som de flesta andra, uttryckte mig inte tillräckligt tydligt.

När denna häst som för dressyr inte är bra byggd låg i hårdträning har den aldrig blivit halt. Då har underlag varierats mellan utebana, ridhus och de olika underlag som är på tävlingar och träningar. Här blev det aldrig och har hittills inte blivit några skador alls. Men när jag tänkte precis som många här vill att jag ska tänka, det är tråkigt för hästen med bara dressyr så drog jag ner på träningen och "gjorde annat" detta ledde givetvis till att hästen inte jobbade i samma balans (det viktiga) och inte lika mycket med undersatta bakben eftersom denna häst måste gå i samling för att inte "gå på frambenen" (viktigt). Detta gjorde föga förvånande att hästen en dag inte var helt ren. Sen försvann det med veterinär insyn på 1½ vecka så det var inget allvarligt men fortfarande ett väldigt bra bevis på att "dressyr" gör dem inte mindre hållbara och känsligare. Hästar tål det de är vana vid och de med sämre exteriör mår ännu sämre av att inte hållas i den samling de är vana vid. Här får man även välja vad hästen ska arbeta med, det den tål eller det andra hobbyryttare anser är bäst.

Om någon seriöst vill diskutera uteridning och dess betydelse för hästens välbefinnande får ni först skriva vilka underlag som måste finnas vid dessa uteritter. Ni får även skriva hur hästen ska vara tränad innan för att det ska vara bäst samt ta med vilka väder hästen gillar att gå i skogen i. Samt hela hästens bakgrund, träningsstatus och framtid. Då är jag helt med på diskussionen men jag vill ha förutsättningarna innan. Ni får även gärna skriva den rimliga ekonomiska kostnad som får förekomma för att uppnå detta!