Ps, jag har sakt till min gubbe att han ska ta med alla hästsaker till den lokala ridskolan, om det händer mig något. Han kommer inte att bry sig om att sälja det ändå, så lättast är att skänka bort allt dit.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Menar du att du har varit nära att dö och haft nära-döden-upplevelser?Jag har upplevt ”liv efter döden” flera omgångar så för mig tar inte allt slut.
Jag vill inte ta ifrån någon deras upplevelser - som kanske är till tröst och hopp för någon - men idag vet vi, att hjärnan inte stänger av helt direkt efter att hjärtat stannat och vi är "kliniskt döda" (eller hur man nu ser på saken) - hjärnan, och en form av medvetande, fortsätter många minuter och jag misstänker att det är där människor upplever sina "nära döden-upplevelser". Trist, kanhända, men en förklaring till det så många har upplevt sedan de "dött" men sedan återupplivats.Menar du att du har varit nära att dö och haft nära-döden-upplevelser?
Jag tänker att i framtiden kan man säkert starta om hjärnan och leva vidare. Bli dubbelt/trippelt så gammal som idag.Jag vill inte ta ifrån någon deras upplevelser - som kanske är till tröst och hopp för någon - men idag vet vi, att hjärnan inte stänger av helt direkt efter att hjärtat stannat och vi är "kliniskt döda" (eller hur man nu ser på saken) - hjärnan, och en form av medvetande, fortsätter många minuter och jag misstänker att det är där människor upplever sina "nära döden-upplevelser". Trist, kanhända, men en förklaring till det så många har upplevt sedan de "dött" men sedan återupplivats.
Avkomman är förmånstagare överallt och önskat att pappan inte får råda för mycket i de pengar som finns, pga oförmåga, inte illvilja.
Wow! Tänk - men då behöver vi fler beboeliga planeter. Vår egen rymmer knappt idag de vi redan har..... Och beboeliga planeter är så, så sällsynta. Kanske en (!) i varje galax!Jag tänker att i framtiden kan man säkert starta om hjärnan och leva vidare. Bli dubbelt/trippelt så gammal som idag.
Det är inte riktigt samma lika som en body farm, men ett alternativ kan vara helkroppsdonation. Då används kroppen ffa i undervisningen av läkarstudenter (och andra vårdyrken). Möjligen också för att utbilda kirurger för nya ingrepp eller testa ingrepp, men eftersom det är brist på kroppar så går undervisning före om jag förstår det rätt.
Man måste specifikt anmäla sig till någon av universitetssjukhusen för att hamna på dissektionsbordet, och det är rätt okänt, och det är lite för få som gör det tydligen. Sjukhuset står för extra kostnader och (budgetalternativet för) begravning eller kremering efter ett år.
Jag undersökte det här för några år sen, men fegade ur. Det känns lite larvigt, men jag klarar inte tanken på mitt lik naken och till "allmän" beskådan hur respektfullt, anonymt och viktigt det än är. Det sitter nog mest i mitt självförtroende och självbild tror jag, jag klarar inte av att bli bedömd levande så... Jag tror ju inte att det finns något kvar alls när en dör, och donerar gladeligen organ plus till forskning i vanliga registret.
Jag vet ärligt talat inte, tänker inte så mycket. Ett tag skrämde det mig, nu känns det ok.Hur förhåller ni er till döden?
Vad sker efter livet?
Vad lämnar ni efter er?
Berätta gärna. Oerhört intressant.Jag har upplevt ”liv efter döden” flera omgångar så för mig tar inte allt slut.
Förutom det finns det ytterligare förklaringar till att folk faktiskt har upplevt ett medvetande efter döden. Finns många intressanta Ted-talk om detta. Läkare som jobbat länge på hospice som har väldigt intressanta erfarenheter av döden och ett medvetande efter att hjärnan har stängt ner.Jag vill inte ta ifrån någon deras upplevelser - som kanske är till tröst och hopp för någon - men idag vet vi, att hjärnan inte stänger av helt direkt efter att hjärtat stannat och vi är "kliniskt döda" (eller hur man nu ser på saken) - hjärnan, och en form av medvetande, fortsätter många minuter och jag misstänker att det är där människor upplever sina "nära döden-upplevelser". Trist, kanhända, men en förklaring till det så många har upplevt sedan de "dött" men sedan återupplivats.