Djurrättsmänniskor!

hljomalind

Trådstartare
Ni som liksom jag försöker undvika förtryck av djur, kanske inte äter kött eller ens använder djurprodukter till vardags, hur ser ni på ridning? Vad sätter ni för gränser för att ridningen ska ske på så djurrättsliga villkor som möjligt?

Jag själv är kluven till om jag överhuvudtaget kan rättfärdiga mitt ridande. En häst har ju aldrig valt att jag ska sitta däruppe på ryggen och orsaka obalans och komma med konstiga idéer på vad den ska göra... Har den en stimulerande miljö med stor hage och hästflock väljer den nog att stanna i den hagen före att komma till mig när jag kommer med sadeln, och den skulle, om den kan motionera sig själv, i de flesta fall också må alldeles utmärkt utan ridturer...

Men hursomhelst så rider jag. Jag hanterar denna kluvenhet genom att känna efter när hästen är harmonisk och glad, och försöker att rannsaka mig själv - gör jag nu något enbart för mitt eget nöjes skull, eller mår även hästen bra av detta? Följande skulle jag definitivt inte göra:
Välja att rida ut ensam med en häst som jag vet är uppenbart flockbunden och protesterar starkt.
Välja att bli medryttare på en häst där jag känner att det blir "bråk" mellan mig och hästen (beror ju förmodligen på mitt ridsätt då.)
Resa långt med en häst för att tävla, eller tävla med en häst som blir stressad av det/inte tycker det är kul
Låta en häst stå i ensamhage/liten hage pga risk att den skadar sig och blir halt så jag inte kan rida
rida/jobba på en ridskola/turridning där hästarna får gå väldigt mycket, eller på andra sätt inte sköts på bästa sätt
Låta en häst stå mycket inne av praktiska skäl
Pressa en trött häst
Använda vikter enbart för större, snyggare benaktion
Ha en kompromisslös attityd (typ hästen har visst en dålig dag, men har jag planerat träna i padocken i 1 timme så har jag!)
Tvinga en häst till "onödiga" saker den är rädd för/ inte tycker är kul enbart för att jag tycker det är kul (tex hoppa eller bada ). Visst går det att träna bort/minska de flesta av hästens rädslor, men sånt tar tid och är under hela processen jobbigt för hästen, och jag tycker då att man bör tänka igenom varför man gör det, och om det är absolut nödvändigt.

Jag har nu tagit upp saker inom vardagsridning, men jag är överlag väldigt negativ till all tävling inom hästsport på hög nivå där mycket pengar är inblandade. Prestationen blir alltför viktig, det allra yttersta av hästen ska pressas ut och den blir för dyr för att kunna få vara bara häst, och tex busa i hagen.

Vad säger du? Nu vill jag hellre ha feedback från folk som är lite inne på mitt spår än långa försvarstal från er som inte alls håller med.
 
Sv: Djurrättsmänniskor!

Själv är jag medlem i Djurens rätt och har många sånna tankar o tycken. Har även egen häst och tävlar lite smått med henne.
Det du skriver som "vardagsgrejer" tror jag att det är väldigt, väldigt få som skulle göra. Även om dom inte har egen häst. Man håller på med hästar för att man tycker om dom, iallafall dom flesta, inte för att man är tvungen. Men det kanske är en skillnad på vad du och jag tycker, och på folk som inte är engagerad i bl. a Djurens rätt.
Men för att tala utifrån mina egna erfarenheter, så skulle inte det där ske överhuvudtaget, iallafall inte där jag och min häst har stått. Vi har mer respekt för hästarna än så. En häst är en häst, och ska kunna vara en häst så länge som möjligt. Med bra hagar och kompisar och en egen vilja. Även om jag rider.
 
Sv: Djurrättsmänniskor!

Låter jättebra! Jag håller med om att just de punkter jag tagit upp känns "självklara", och jag hoppas och tror att det också är så för de flesta, men tyvärr har jag också många andra erfarenheter av hur människor ser på sina hästar, och jag har själv inte en helt syndfri hästhistoria om jag tänker tillbaka. (jag HAR jobbat på turridning där hästarna går alldeles för mycket, jag HAR kämpat mig igenóm ensamuteritter med osjälvständiga ledsna hästar, jag HAR tränat hoppning med en häst som så uppenbart bara blev stressad av det, jag HAR tillsammans med mina föräldrar importerat en häststackare som fick stå på en jobbig båt i flera dagar, bara för det var billigare än köpa häst i sverige... ).
Jag tror fortfarande att många, även de som älskar hästar över allt annat, kan behöva tänka över sin attityd till ridning och hästhantering. Just för att man verkligen VILL vara en hästvän kan det vara svårt att våga se var det brister i respekt.
 
Sv: Djurrättsmänniskor!

Jag tycker att det är bra saker du skriver, jag har också såna funderingar. Min inställning är att allt vi gör med djur är en kompromiss mellan oss och dom: jag förser hästen med skydd mot rovdjur, bra foder, omvårdnad mm, och den förser mig med det nöje som det innebär att rida och umgås med den. Nyckeln måste vara att den fär "vara häst" och får utlopp för sina drifter o instinkter så mycket som möjligt när jag inte behöver den, och att jag ska respektera dess natur och integritet.

Är också tveksam till tävling på hög nivå men samtidigt har jag känt tävlingshästar som var urstarka pigga varelser som inget annat ville än springa o hoppa, dom tycker det är roligt.

Du nämner inte största kompromissen vi tvingar hästen (och dom flesta andra djur) till - dvs att vi förnekar dom sin fortplantningsdrift genom att kastrera de flesta hanar och inte låta de flesta honor att para sig...

Sen är det andra djur som far betydligt mera illa än hästar - tänk på en kanin, ett socialt flyktdjur som är född att leva i flock, beta mycket o röra sig fritt precis som hästen, men hur många kaniner sitter inte instängda i små burar dag ut o dag in utan något som helst socialt umgänge. Hästmänniskor brukar i alla fall bry sig om hästens psykologiska behov upplever jag, men det gäller inte för alla djur.
 
Sv: Djurrättsmänniskor!

Det var en väldigt bra tråd du har startat här, vill jag börja med att säga.
Jag brukar själv fundera över hur rätt det egentligen är att ägna sig åt ridning. Varför ska jag ha en häst att lyda mig och respektera mig som någon sorts kompis/ledare och varför ska jag sitta på den och få den att gå dittan och dattan iklädd allehanda utrustning?
Har kommit fram till att det är för att jag mår bra av det. Förstås. Och med större erfarenhet och kunskap, vilket alla som sysslar med hästar förhoppningsvis får mer av för varje gång vi umgås med/läser om/iakktar/rider på eller vad vi nu gör med dem, så kan vi också se till deras behov och ge dem stimulerande och glädjrerika liv.
Jag är ofta kluven angående min ridning, men har kommit fram till att om hästen mår bra och tycker att det är kul, så är det väl bara att köra på. Det är troligen itne det alternativ som hästen skulle välja framför att springa omkring med en stor flock på prärien, men det bästa jag kan erbjuda den och en fullvärdig tillvaro.
Jag vet att mitt sätt att hantera hästen påverkar hur den beter sig och om jag gör rätt så gör hästen det också, bara jag är tillräckligt tydlig med vad jag menar och kommer med rimliga krav plus belöning.
Ridning och hästhantering tycker jag över huvud taget handlar väldigt mycket om att vi som människor ska lära oss så mycket som möjligt för att få hästarna att må bra och för att vi ska kunna verka i samspel och samförstånd. Givetvis är vägen dit lång. Och inte alltid så kul för hästarna...
T ex så rider jag på ridskola sedan tio år tillbaka och har alltid försökt att se till hästens bästa men det är klart att en häst inte har det så bra om den står inne under större delen av dygnet samt får bära omkring på flera olika ryttare varje dag och springa runt i en manege för att kanske bli sparkad, slagen, ryck i munnen etcetera.
Men frågan är om det är bättre att jag slutar på ridskolan och därmed egentligen inte förändrar något annat än att det finns en till plats så att någon annan kan börja att rida där istället. Ja, vissa hästar vantrivs verkligen, men de brukar inte bli kvar länge utan får komma till ett bra hem med någon som kan ta väl hand om dem. Och andra hästar pinnar på med öronen framåt och gör gladerligen som de blir tillsagda och njuter av all den uppmärksamhet som ges på ridskolan.
Det är i vilket fall mitt intryck.
Så att bara sluta förändrar nog ingenting, men däremot tycker jag att det är mycket viktigt att ifrågasätta och få lite perspektiv på vad det egentligen är vi sysslar med.
 
Sv: Djurrättsmänniskor!

det är som du säger en häst har inte valt att den ska komma till en utan man väljer den. så man får inte va dum till hästen om den inte är dum till en.
 
Sv: Djurrättsmänniskor!

Kul tråd;) Själv så tycker jag att det e mycket svårt att hitta en tränare som är inne på samma sak som en själv. Min dressyrtränare sa till mig som har en liten slöfock att det e ju bara för hästen att välja man tycker inte allt e roligt. Det hon menade på var att om han inte ökar tempot så tar jag till spöt. Men hon sa också att det ska ju kännas ok för mig men det gör det inte. Jobbigt att flertalet man hittar också har ett liknande sätt. Själv har jag ridit i flera år men inte tagit lektioner och vill kunna göra detta på ett sett som passar både mig och min häst. Sen som någon skrev om ensamma kaniner i bur, kan inte annat än att hålla med. Lider när jag ser dessa kaniner. Mina två har varandra ett eget rum i källaren de kan springa fritt i och en utehage på 6ggr2 meter. Inte det bästa det heller men bra mycket bättre i alla fall;)
 
Sv: Djurrättsmänniskor!

Kul tråd;) Själv så tycker jag att det e mycket svårt att hitta en tränare som är inne på samma sak som en själv. Min dressyrtränare sa till mig som har en liten slöfock att det e ju bara för hästen att välja man tycker inte allt e roligt. Det hon menade på var att om han inte ökar tempot så tar jag till spöt. Men hon sa också att det ska ju kännas ok för mig men det gör det inte. Jobbigt att flertalet man hittar också har ett liknande sätt. Själv har jag ridit i flera år men inte tagit lektioner och vill kunna göra detta på ett sett som passar både mig och min häst. Sen som någon skrev om ensamma kaniner i bur, kan inte annat än att hålla med. Lider när jag ser dessa kaniner. Mina två har varandra ett eget rum i källaren de kan springa fritt i och en utehage på 6ggr2 meter. Inte det bästa det heller men bra mycket bättre i alla fall;)


Jag har faktiskt slutat ha med spöt när jag rider, för jag kom på att jag använder den aldrig...

Å så bra om dina kaniner! Våran springer fritt i hela huset på dagen o på natten är han i grovhallen med en ÖPPEN bur. Så får han gå utomhus så mycket han vill på dagarna i en stor hage...han älskar att sitta o frysa ute :angel: Enda felet är att han inte har någon kaninkompis men vi jobbar på det.
Vi fick honom av någon vars barn hade tröttnat och han skulle bara ha "slängt ut honom i skogen för att klara sig själv" om vi inte hade tagit hand om honom :mad: :devil:
 
Sv: Djurrättsmänniskor!

Jag har faktiskt slutat ha med spöt när jag rider, för jag kom på att jag använder den aldrig...

Å så bra om dina kaniner! Våran springer fritt i hela huset på dagen o på natten är han i grovhallen med en ÖPPEN bur. Så får han gå utomhus så mycket han vill på dagarna i en stor hage...han älskar att sitta o frysa ute :angel: Enda felet är att han inte har någon kaninkompis men vi jobbar på det.
Vi fick honom av någon vars barn hade tröttnat och han skulle bara ha "slängt ut honom i skogen för att klara sig själv" om vi inte hade tagit hand om honom :mad: :devil:

Ja vad ska man säga. Mina sprang lösa i köket när vi bodde i lägenheten det som var var att de bet ju på allt plus att vår norfolk inte e att lita på. Rottisen e jättebra men inte den lilla. Skulle gärna vilja göra ordning lite för dom där nere bara. Just nu finns det bara en sovlåda med värmelampa över och en kisslåda. Några tips? Tänkte lägga en låda med jord som de kan gräva i. Men det måste ju finnas massor man kan göra tycker jag.
 
Sv: Djurrättsmänniskor!

Ja vad ska man säga. Mina sprang lösa i köket när vi bodde i lägenheten det som var var att de bet ju på allt plus att vår norfolk inte e att lita på. Rottisen e jättebra men inte den lilla. Skulle gärna vilja göra ordning lite för dom där nere bara. Just nu finns det bara en sovlåda med värmelampa över och en kisslåda. Några tips? Tänkte lägga en låda med jord som de kan gräva i. Men det måste ju finnas massor man kan göra tycker jag.

Låter som om dom har det bra. Dom behöver: gnaga, röra sig fritt, gräva, umgås, that's it really....
Dom gillar att gnaga på äppelkvistar har jag hört, vet inte hur det är med andra saker typ gran. Ska ta lite av våra äppelträd snart och ge våran.
Sen är våran hemskt förtjust i att gnaga i korgar, jag ska leta upp en gammal korg och ge honom :rofl: ...
Våran har också gnagt en del på sladdar :eek: osv, den där gnagdriften är stark den!
 
Sv: Djurrättsmänniskor!

apropå slöfockar... red en gång en häst som tyckte det var jättekul att komma ut i skogen, han skrittade glatt på med bra bjudning, men om man sen ville öka till snabbare gångart lessnade han direkt, i alla fall om han inte hade sällskap. Då tänkte jag "han är ju precis som mig!". Jag älskar långpromenader i rask takt, men jag hatar att springa! Och jag skulle definitivt inte vilja att nån förstörde min sköna promenad genom att tvinga mig att springa!

Med det här vill jag säga att det är fel att driva på en sådan häst med spö. Däremot inte fel såklart att testa saker som kan göra att hästen blir spring-gladare på naturligt sätt (tex roliga övningar eller rolig hästkompis med på uteritten...)

Nån som har fler tankeställare på temat?
 
Sv: Djurrättsmänniskor!

Jag är nog lite en sån människa som helst skulle ligga under en gran hela dagarna utan att göra något, knappt ens andas, så jag inte riskerar att (för)störa något eller någon, ens genom att trampa på marken.. Men, det blir lite svårt att leva så, så man får göra det bästa av det som går och ändå vara medveten..

Så, hästarna är nära på mitt allt och jag tänker Inte sluta med de, inte på något villkorl alls.. Jag har ingen egen häst hemma nu, utan jag rider på ridskola och är medryttare på en häst, men i allt jag gör med hästarna är ändå känslan med.

Så, jag rider på en ridskola (vilket egentligen är emot mina principer, men det finns tydligen också ridskolor som är okej) där de visserligen har en del brister, men det positiva och bra är ändå övervägande där och de Är måna om hästarna (även om jag gärna skulle ha gjort ännu mer om jag fått bestämma, men det är trots allt ok och hästarna mår bra där.)

Jag brukar ta mej tid för hästarna, är hellre lite avvaktande än påflugen så de får en chans att se vad jag är för en "figur" innan det är dags för ridningen. Även när jag rider, är jag väldigt Väldigt mån om att hästen är med och tycker att det vi gör känns ok. Jag skulle Aldrig pressa en häst eller göra något där inte hela jag (känslan) är med bara för att det kanske ser "finare" ut eller något sånt. Men, jag har ändå börjat inse att ibland kan man faktiskt be hästarna göra något de till en början kanske är lite tveksamma till, så länge man är uppmärksam på varför den är tveksam (om det gör ont/är obekvämt, eller om den bara inte riktigt förstått vad det är frågan om) och gör det man nu tänkt göra, ifrån det man hittar där.

Jag har också svårt för tävlingar, och mycket av ridningen och hästhanteringen över huvudtaget, då människor är mer måna om att det ska se fint ut för andra, än vad som känns bra på insidan för både häst och ryttare, sådant kan jag inte med..

Sedan har jag helst så lite utrustning som möjligt på hästen (inga onödiga nosremmar, skarpa bett, hjälptyglar osv..), och vill verkligen använda så lite hjälper som möjligt för hästen. Men jag tror de flesta som håller på med hästar i grunden har samma tanke om det, att använda så lite hjälper som möjligt, även om det trots allt kan se väldigt olika ut....


Men, så länge man är uppmärksam både på hästen Och på sej själv, så tycker jag det är helt okej att hålla på med de, Och att rida. Jag tycker faktiskt att det är Mer än okej.. Det är min övertygelse att hästarna många gånger Vill vara med oss människor ibland (så länge de får ha sin frihet kvar när vi inte är med de, och sin inre frihet när vi är med de.) Jag tror rent av att de kan känna sej stolta över "sina" människor (även om det är en mänsklig känsla, men att de känner något åt det hållet) det kan synas på deras utstrålning emellanåt.

Så, jag tänker fortsätta med hästar med gott samvete (i allafall så gott det går, med nästan konstant dåligt samvete för allt)!
Men, jag håller mej till det jag känner är rätt, och låter andra göra det de känner att de vill, men givetvis hoppas jag att fler människor ska "vakna till" och börja känna efter vad som känns rätt inuti, mer än vad som ser fint ut utanpå, och se vilka underbara själar som gömmer sej i hästarna när man ser ännu lite längre in...
 
Sv: Djurrättsmänniskor!

Jag är inne på lite samma linje som du. Jag inser att det egentligen inte är ok att exploatera djur som vi människor gör ur ett etiskt perspektiv, och då menar jag både köttdjursuppfödning, pälsdjursuppfödning och djurhållning över huvud taget. Jag älskar hundar, men anser att om jag ska ha hund så måste jag byta jobb och lägga av med många av mina fritidsintressen så därför låter jag bli att ha hund i dagsläget (som exempel).

Jag är inte vegetarian och jag rider trotts min grundinställning. Min andra inställning är nämligen att många av de djur vi idag har i fångenskap skulle ha svårt att klara sig i vilt tillstånd. Då menar jag inte djurindivider utan djurarter, t.ex. så är det nog med viltolyckor i Sverige idag och vi behöver inte ytterligare djur som kor och hästar som går lösa i flockar. Jag tror att det skulle vara svårt iallfall. Men jag är väldigt noggrann med vad jag köper för kött, förrsöker så långt som möjligt köpa kravuppfött och gärna "närslaktat" kött.

När det gäller ridningen så eftersträvar jag en kamratskap med hästen. Jag inser att hästar är stora djur som kan vara farliga om man inte hanterar dem korrekt, men jag har ändå inget intresse av att dominera dem (kanske just därför). Jag korrigerar alltid så lite som möjligt och mår ofta dåligt när stallkamraterna skriker och hötter i luften åt sina och andras hästar. När jag rider försöker jag vara så mjuk som möjligt i handen och jobbar oerhört mycket med min sitts (som inte alls är särksilt bra tyvärr) och korrigerar oftast mig själv istället för hästen om vi t.ex. fattar fel gelopp. Vill också hellst rida med så lite extragrejer som möjligt och rider aldrig på skarpare än vanligt tränsbett eller lädersidepull. Om hästen inte är motiverad till ridning t.ex. i ridhuset så försöker jag göra roliga saker istället för att banka och banka med skänklar och spö. Använder inte sporrar för att jag a. inte är tillräckligt duktig på att stabilisera underskänkeln och b. eftersträvar så fina hjälper som möjligt med bara kroppen till hjälp. Försöker också alltid berömma mycket, mycket när jag rider. Hellre berömma när hästen gör rätt än korrigera när den gör fel.

MEN jag är ingen supermesig ryttare utan vill att hästen ska göra som jag ber den om. Min tränare sa en gång att "hästen får göra vad den vill 10 timmar i hagen, då kan den gott göra som du vill under en timme" och det har stärkt mig i de ögonblick jag behöver korrigera lite extra. Att vi rider på hästarna är deras jobb, och det är inte alltid lika roligt att gå till jobbet (tyvärr). Däremot förtjänar ingen att bli illa behandlad på jobbet - om ni förstår skillnaden.
 

Liknande trådar

Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 109
Senast: Juli0a
·
Övr. Grenar Hej jag köpte 2019 en travare. 155cm hög på 16 år. såhär när jag ser tillbaka på det, så stod Trollet alltid inne i ladugården när jag...
2
Svar
34
· Visningar
4 671
Senast: Mia_R
·
Hästmänniskan Hej! Behöver få skriva av mig lite och kanske få någon idé på hur jag ska resonera då jag känner mig så ensam med tankarna. Lite...
2
Svar
27
· Visningar
8 454
Senast: tuaphua
·
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 094
Senast: Blyger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp