Tänkte i så fall ha en nordsvensk och en liten shettis på min hektar. Så alltså inte två stora hästar. Är detta fortfarande för liten storlek på marken då?
Ja jag är lite fascinerad av hur folk kan ha så stora hagar till sina hästar....Hur har de råd att köpa så stora marker? Jag menar,bara att ha hästar kostar ju pengar...
Hur man har råd att köpa stora marker? Tja, dels så kostar mark olika mycket i olika delar av Sverige, men så är också prima åkermark betydligt dyrare än skogsmark och t.ex. hagmarksskog, som går att beta. Skåne verkar vara dyrast. Närhet till stora städer drar också upp priserna till mycket höga nivåer, och intressant nog, så är s.k. "Hästgårdar" med endast någon/några hektar ofta betydligt dyrare per kvadratmeter mark, än gårdar med betydligt mer mark, i skogs- och mellanbygd.
Priset för en häst (i synnerhet sådana som raser som t.ex. Shetlandsponny och Nordsvensk Brukshäst), är en bråkdel av priset på mark. En välutbildad, trygg, körd och riden, Nordsvensk, alltså ett prima exemplar, kostar någonstans 40-70 tusen kronor. En hektar usel åkermark kostar kanske 100.000 kr i skogsbygd...
Sedan så kan man också vara bonde, men också hålla häst, och då växelbetar hästarna med andra betesdjur som finns på gården, och så producerar man eget grovfoder...
En hektar räcker för NSV Brukshäst och Shettis, i synnerhet om det går att ha dem på sommarbete under en månad eller två.
Hur som helst, så skulle jag nog dela upp den där hektaren, i två hälfter, så att marken kan vila på ena halvan medan de har tillgång till den andra halvan, under perioder, för att det ska kunna växa lite bra gräs.
Att ha en lösdrift, med hårdgjord foderplats och likaså hårdgjort vid grindar, vatten och ingången/-arna till ligghallen, och så "i värsta lertiden" bara låta hästarna gå i delen med ligghallen, är ett sätt att vårda marken.
Ju mindre areal man har tillgång till, desto viktigare blir att på olika sätt sköta marken.
Att mocka hagarna, och kanske att putsa gräset om/när hästarna är på sommarbete, är t.ex. ett sätt att hålla ner parasit trycket, och dessutom få "bättre" gräs på marken.
Att leja hjälp av någon med adekvata maskiner för markskötsel, är klokt och ekonomiskt vettigt, istället för att köpa eget, åtminstone de första åren.
Att ha lösdrift är ofta mycket enklare att kombinera med jobb och studier, efter som man blir mindre "låst" av insläpp och utsläpp. Man måste inte heller mocka varje dag i hagen eller lösdriften.
Att ha tillgång till ett rimligt stall för skötsel, för hovslagaren, eller om det är väldigt besvärlig väder, och inte minst för "sjukbox" (krav i djurskyddslagen vid lösdrift av hästar) är kanonbra.
Om du mäter luftfuktighet, i ett stall vid den här årstiden mitt i en regnperiod, när ventilationen inte är/varit "öppen" och där dörrar och fönster varit stängda en längre tid, så vore det konstigt om luftfuktigheten var "låg" inne i ett stall eller ladugård.
En "sån där skorsten" är en jättevanlig lösning, som bygger på självdrag. Varm, fuktig luft åker ut genom skorstenen, och kall luft kommer in genom luftintag och/eller öppna dörrar, eller fönster på glänt.
Utan hästar i stallet, som värmer luften, så fungerar det inte, utan luften i stallet blir ungefär lika fuktigt och kallt som det är utomhus. Hästarna värmer rätt effektivt när de står inne, och då fungerar skorstensventilationen.
Även mitt kallstall (oisolerat) håller sig frostfritt ner till bortåt 8-10 minusgrader, om det står hästar inne där t.ex. över natten, så hästar är rejäla värmeelement.