Det hemska med att skaffa barn?

Sv: Det hemska med att skaffa barn?

Att säga att "Men kan jobbet ge dig den känslan som barnet kan?" blir därför i mina ögon rätt märkligt.

När man är hemma och passar barn är det ingen som frågar om barnet kan en den känsla som jobbet kan. Vilket definitivt inget "barn" under minst 20-25 års ålder kan, i mitt fall.

Sen är det så klart så att om barnets liv hängde på att man slutade jobba, så slutade man jobba. Men det skulle ju vara ett beslut under tvång och kris, inte frivillighet i något enda avseende.
 
Sv: Det hemska med att skaffa barn?

Vad jag kan minnas av dina inlägg på buke så fick du barn ganska tidigt? Du kanske har haft det lite tufft i livet tidigare och inte riktigt kommit dit du ville med livet tidigare? Jag tänker på det du skriver om att ni nu börjar göra roliga saker att sambon börjat ta jägarexamen och att du verkar rätt nöjd med att vara arbetslös. Det sistnämnda tyder kanske på att jobbet inte gav dig speciellt mer utöver lön.

Får du sen barn och både får ovillkorlig bekräftelse och kärlek från ett litet barn, samtidigt som får lite bättre ordning på livet och kan ägna dig åt nya fritidssysselsättningar så är det kanske inte konstigt om du plötsligt känner att du nu "upptäckt meningen med livet".

Men nu är det inte så för alla. Och då kan du inte heller skriva som du gör. Du kan skriva för dig själv är det så, men applicera inte det på alla andra.
 
Senast ändrad:
Sv: Det hemska med att skaffa barn?

Och du förstår inte att det ena inte utesluter det andra.
Slutar man känna känslor för de upplevelser man har utan barnen är man nog ganska hjärntvättad.

Och jag undrar fortfarande vad mena resor och icke studier har med saken att göra?
Kan man inte uppleva saker utan att jobba som volontär eller ta läkarexamen tycker jag väldigt synd om den personen.

Sen är de väl inte konstigt att välja jobb för en hög lön än studerar och ta lån när man inte ens vet vad man vill bli?
Jag tänker inte sitta med något studielån när jag pluggat klart, därför jobbar jag istället å lägger undan pengar.

Jag förstår allvarligt talat inte vad du vill ha sagt med detta ?

Det ena utesluter givetvis inte det andra, det har jag skrivit i ett svar till dig. Det övriga du skrev förstår jag som sagt inte alls vad det har att göra med vår diskussion :confused:
 
Sv: Det hemska med att skaffa barn?

Och jag undrar fortfarande vad mena resor och icke studier har med saken att göra?

Du skrev att barn ger mer än studier och resor. Hur kan du veta det, om du varken rest eller studerat?

Läser du ens svaren du får, undrar jag?
 
Sv: Det hemska med att skaffa barn?

Vi är båda barntokiga, mammor och vill till och med jobba med barn men där slutar alla likheter.

Jag skulle aldrig kunna vara lycklig arbetslös. Jag får absolut liknande känslor på jobbet som att gosa med bebis.

Mitt liv började inte när jag fick barn det förändrades inte ens särskilt mycket. Jag var och är den jag är. Klart jag var mer bunden men jag var bunden av mina hästar och pudlar tidigare och det var betydligt lättare att få hjälp med barnet eftersom han har två storasystrar och mina föräldrar som i princip slogs om honom.

Jag reste på en långresa till västindien när han var bebis, jag behövde det verkligen då. Jag kan inte alls se att utbildning skulle kunna ha väntat i mitt liv det är ju tack vare den jag är den jag är och eftersom jag började på univeritet direkt efter gymnasiet så anser jag att jag fick flera år som utbildad i livet och har dessutom hunnit med att få flera yrken eftersom jag älskade att plugga.

En av mina styrkor som mamma är att jag gör massor med saker hela tiden och det utvecklar mitt barn. Resor tex. Jag hade heller inte kunnat lära honom vissa saker om jag utbildat mig när han var större. Min omvärldsuppfattning blev ju annorlunda och det är den jag vill förmedla.

Vissa människor påverkas inte heller det minsta att få barn för de har saker i sitt liv som de anser är betydligt mera givande. Andra kan inte ens ta till sig sitt barn och vissa ångrar sig. Du kan inte tala så där generellt om hur det är att vara förälder.
 
Sv: Det hemska med att skaffa barn?

Och jag undrar fortfarande vad mena resor och icke studier har med saken att göra?
Det händer att jag höra att jag inte kan säga att jag inte vill ha barn eftersom jag inte vet hur det är att ha barn, att "barn är såååå underbart" etc. etc. etc. Det borde alltså vara samma lika åt andra hållet: du kan inte uttala dig om studier vs. barn eftersom du bara har upplevt det ena och inte det andra.

Kan man inte uppleva saker utan att jobba som volontär eller ta läkarexamen tycker jag väldigt synd om den personen.
Så "barn" är det enda som kan upplevas eller som gör en upplevelse värd namnet? Det är en uppriktigt ställd fråga, befogad med tanke på att du verkar vilja göra en jämförelse mellan "barn" och "allt annat" och gärna vill argumentera för att "allt annat" är fullständigt värdelöst.
 
Sv: Det hemska med att skaffa barn?

*delvis kl*

Läser igenom era diskussioner, allt handlar väl helt enkelt hur man är som människa? Och som någon säger (kommer inte ihåg vem) så är ju livet som ett pussel, man fyller det med olika bitar.

Jag har ingen hög utbildning, men vi har eget företag och det gör ju att man brinner för jobbet på lite annat sätt antar jag, men jobbet är inte mitt allt. Jag personligen värderar mina fritidsintressen (hästen och hunden) högre än jobbet, men utan jobbet hade jag ju aldrig kunnat ha hästen... så allt hänger ju ihop och ingenting går ju att jämföra med varandra, det är ju verkligen helt skilda saker.

Sedan vet jag folk som ger upp hela sitt liv och lever ENBART för/med barnen och verkar helt nöjda med det, och det är väl toppen om dom är nöjd så?

Jag och sambon har diskuterat det här en del, att det är viktigt att man inte "bara" är föräldrer. Hans största intresse är bilar, bilbygge osv och självklart ska han kunna fortsätta med det. Och jag har min älskade häst, och mitt intresse är för starkt för att jag ska vilja ge upp det. Ja vad jag vill ha fram är nog att jag känner att det är väldigt viktigt att man fortfarande har ett JAG, trots att man kommer få prioritera lite annorlunda.
 
Sv: Det hemska med att skaffa barn?

1) Så du har inte gjort någon fantastisk resa? Du är inte högutbildad och du har inte varit höginkomstagare? Hur kan du då säga att det inte går att jämföra med att få barn när du inte ens vet hur det känns att vara eller ha gjort något av det du jämför med? :confused:

2) Även om du faktiskt hade gjort något av det som du jämför med kan du fortfarande inte uttala dig för alla. Du borde lära dig att börja tala om hur du SJÄLV känner istället för att säga att det är si eller så, eller att "man" känner si och så.

3) Hur kom dina barns värde in i det hela? Läser du folks inlägg överhuvudtaget eller har du problem med läsförståelsen?
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 836
Senast: Anonymisten
·
Övr. Hund Hej, Jag och min sambo skaffade hund i mars, en springer spaniel hane. Vi har sen innan pratat om att vi gärna skulle ha två hundar. Vi...
2
Svar
25
· Visningar
1 575
Gravid - 1år Jag visste inte om jag skulle fortsätta i min första tråd "vem tar du med till förlossningen?" eller om jag skulle skapa en helt ny...
2
Svar
22
· Visningar
3 838
Senast: Milosari
·
Småbarn Huuuuur har du fått ditt barn att vilja äta sånt? Vår unge åt allt fram till typ 2 år. Nu är det bara barnmat typ pannkakor, hamburgare...
2 3
Svar
48
· Visningar
3 698

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp