Desperat behov av råd

[Golden_Heart]

Sv: Desperat behov av råd

Min bekant var psykiskt mobbad genom hela grundskolan. Utanför skolan försökte de skada den här via hennes kärlek till djuren. Typ om hon var ute med någon av dem, att de försökte skrämma osv.
Flera bekanta till mig har haft liknande berättelser och jag tror att det finns massor av dem, om man bara letar på det djupa.
Har väl själv också varit med om liknande.
Det präglar en.
En del blev både psykiskt mobbade i skolan och hemma av sin ena styvförälder, för den ville komma åt den andra föräldern på det sättet genom att hacka på barnet.
Sådana saker präglar många, visst till stor del är de starka och många bär en mask men det finns där under ändå.
En del kan tro att vissa är så starka för de är jämnt glad, men bakom kan det dölja sig otroligt mycket.

 

[Airo]

Sv: Desperat behov av råd

Det tycker jag låter som en helt normal unge som koncentrerar sig och då hamnar "i sin egen värld". Är det underlag nog för BUP-kontakt, ja då blir jag förskräckt! Att kunna avskärma sig lite när det röjs och bullras, är väl en ganska bra egenskap? Tänker jag mig.

Kl.
Om någon hade kontaktat bup åt mig i den åldern hade jag skrattat mig lycklig idag. Eller så hade jag bara haft ännu en, lat liten trotsig unge anteckning.

Till ts.
Bup i mitt fall har varit fruktansvärda. Men jag tycker det är viktigt att du och dagiset/skolan hittar verktyg och anpassar undervisningen till ditt barn så hon får hjälp och trivs redan nu. BUP kan vara en bra väg att gå för att få hjälp. Ditt barn verkar urskilja sig från mängden, med koncentrationen och sin framåt anda (säga imot). Det är inget dåligt men kan tyvärr ge en del problem i framtiden när den gammal svenska skolan ställer krav på koncentration och lydnad. Jag hade stora problem med det och hade jag fått verktyg och anpassning hade mitt liv idag varit betydligt lättare. Jag kände mig också väldigt utpekad av en del lärare och det triggade mig att göra precis tvärtemot vad de bad om, vilket självklart inte hjälpte mitt skolarbete.

Vill inte förstora problemen för ditt barn men tycker det är värt en tanke i framtiden, det kan underlätta för din dotter väldigt mycket. Det kan ju faktiskt bara handla om en mognadssak och alla barn är olika. Men med mitt eget minne av skolans år så önskar jag att alla som hade barn såg till att deras barn fick ut det mesta av sin skolgång, eftersom det är något som det svenska skolsystemet lätt sviker.

Önskar dig och din dotter största lycka till i framtiden, tycker att hon verkar riktigt häftig. Barn ska ha vilja och pedagoger ska ha kunskap att hantera det utan skäll.

 

[em-pirre]

Sv: Desperat behov av råd

Jaha, alltså jag förstår faktiskt inte alls vad du pratar om, eller hur det hör ihop med ämnet.

 

[em-pirre]

Sv: Desperat behov av råd

Kl.
Om någon hade kontaktat bup åt mig i den åldern hade jag skrattat mig lycklig idag. Eller så hade jag bara haft ännu en, lat liten trotsig unge anteckning.

Barn ska ha vilja och pedagoger ska ha kunskap att hantera det utan skäll.

Håller helt med. Träffade en förskollärare en dag som satt bredvid en liten tjej som hade värsta skrik- och gråtattacken. "Åh vad jag älskar såna här barn! Barn ska ha vilja, den här blir nog något riktigt bra av!" Sa kvinnan, och det lyste av kärlek och värme ur ögonen.

Så ska man tänka med barn.

 

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Tack för alla vettiga svar! Väldigt skönt att höra att det inte är så ovanligt so. Det verkade först... Jag är väldigt rädd för "systemet" pga min bakgrund, och det skrämmer mig.
En annan sak jag funderat på är att hon alltid sovit ganska dåligt, alltså få timmar, och att tröttheten kan spela in här? Jag har så svårt att se vad bup ska göra, och jag är rädd att det kommer bli att vi förstorar upp något ganska litet?
Skulle det vara illa att vänta lite med bup, ändra lite rutiner och ha uppföljningssamtal typ varannan vecka på dagis, och om det inte blir bättre kontakta bup?

Som sagt fanns det inga problem för 2 månader sedan, och sen händer den här incidenten, och pang så fanns det ett problem.

 

[em-pirre]

Sv: Desperat behov av råd

Visst kan ni vänta, men var inte rädd för hjälp heller. Jag tror också att det är bra om ni fortsätter diskutera och ha möte med personalen.

Hoppas det löser sig fort!

 

[Gimlan]

Sv: Desperat behov av råd

Tack för alla vettiga svar! Väldigt skönt att höra att det inte är så ovanligt so. Det verkade först... Jag är väldigt rädd för "systemet" pga min bakgrund, och det skrämmer mig.
En annan sak jag funderat på är att hon alltid sovit ganska dåligt, alltså få timmar, och att tröttheten kan spela in här? Jag har så svårt att se vad bup ska göra, och jag är rädd att det kommer bli att vi förstorar upp något ganska litet?
Skulle det vara illa att vänta lite med bup, ändra lite rutiner och ha uppföljningssamtal typ varannan vecka på dagis, och om det inte blir bättre kontakta bup?

Som sagt fanns det inga problem för 2 månader sedan, och sen händer den här incidenten, och pang så fanns det ett problem.

Fast det kan väl vara bra att ringa och prata med dem och ev boka in ett möte. Kanske kan de konstatera att ditt barn är normalt och sen är saken ur världen?

 

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Fast det kan väl vara bra att ringa och prata med dem och ev boka in ett möte. Kanske kan de konstatera att ditt barn är normalt och sen är saken ur världen?

Efter att ha legat vaken inatt och tänkt, beslutade jag mig för att ringa iallafall. Att träffas och prata är nog bra för oss alla, även om jag har svårt att se vad de skulle kunna konkret göra åt att hon inte lyssnar i stor grupp... Ni som känner att ni/era barn haft liknande problem, vad skulle ni velat att omgivningen gjorde?

 

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Visst kan ni vänta, men var inte rädd för hjälp heller. Jag tror också att det är bra om ni fortsätter diskutera och ha möte med personalen.

Hoppas det löser sig fort!

Tack för dina bra inlägg! Du har helt rätt. Det kom så plötsligt bara, jag är rädd att jag missat något, eftersom jag inte har märkt något problem alls.

 

[Inte_Ung]

Sv: Desperat behov av råd

Om du tar hjälp av BUP så kommer du ju att få veta om du missat något eller om det faktiskt inte finns något att missa.
Så att allt kanske är precis som det skall vara.
Det är väl bra?

 

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Sant. Vi har kommit överens om (jag och maken) att ringa så snart de öppnar idag. Ibland måste adrenalinet lägga sig innan man kan tänka klart

 

[Petruska]

Sv: Desperat behov av råd

Efter att ha legat vaken inatt och tänkt, beslutade jag mig för att ringa iallafall. Att träffas och prata är nog bra för oss alla, även om jag har svårt att se vad de skulle kunna konkret göra åt att hon inte lyssnar i stor grupp... Ni som känner att ni/era barn haft liknande problem, vad skulle ni velat att omgivningen gjorde?

Min son och jag hade nog båda helst sluppit skolan helt.

I brist på den möjligheten tänker jag som vuxen att den stora fördelen med dagis och även bup är att de inte är hemmablinda inför mitt barn. Med sina egna barn är man lätt väldigt anpasslig. Om livet funkar när man själv står på huvudet medan man borstar deras tänder, så gör msn det, ungefär. Människor med vana av många barn och som dessutom har utbildning på barn, kan då ofta se att det föräldrar och barn skapat tillsammans för all del är kärleksfullt och nära, men kanske inte så framåtsyftande vad gäller barnets tillvaro utanför familjen.

 

[Mammas]

Sv: Desperat behov av råd

Vi hade möte med mitt barns dagmamma häromveckan, hon nämnde att han har det lite svårt i större grupper, han blir uppspelt osv. Hon sa det bara i förbigående och sa att hon visste om det och visste hur hon skulle göra för att han inte skulle stissa upp sig. Det är ingenting jag eller barnets pappa märkt av överhuvudtaget eftersom vi inte är med honom i större barngrupper, så jag har också svårt att se hur vi skulle kunna göra något där. Å andra sidan kanske BUP kan hjälpa personalen med verktyg om ni går dit, så ett möte med dem kanske är precis vad som behövs? Om inte annat kan det vara skönt att bara prata med dem för att lugna er egen oro?

Lycka till!

 

[Inte_Ung]

Sv: Desperat behov av råd

Vi har hanterat skolan så att det viktigaste med den är att lära sig att fungera i grupp.
Man behöver ju kunna det för sin egen skull.
För att klara av andra människor, skaffa vänner och hålla liv i goda relationer.
Sådant måste man ju träna på med verkliga människor omkring sig.

Själva kunskapsintaget har aldrig varit något problem.

 

[Airo]

Sv: Desperat behov av råd

Det kom så plötsligt bara, jag är rädd att jag missat något, eftersom jag inte har märkt något problem alls.

Tycker du verkar vara en vettig och engagerad föräldrer. Du gör ditt bästa och jag tycker du gör det väldigt bra! Det är också bra att ta tag och gå i grund i vad det verkligen handlar om, även om det bara är en liten sak. Självklart ska man inte måla upp problem som inte finns men i mina ögon skadar det aldrig att undersöka och titta. Önskar er all lycka till, det finns tyvärr en hel del brister i dagens samhälle så det är inte alltid lätt.

Tillägg. Du skriver att du själv har dåliga erfarenheter från skolan, det kan faktiskt vara väldigt betydande. Egenskaper är ärftligt och en del är inte till större fördel i svenska skolsystemet. Nu beror det självklar på vad dina erfarenheter bygger på, men tyckte det ändå var värt att nämna.

 

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Jag har inga dåliga erfarenheter av skola och förskola egentligen, de snarare räddade mig för att det fanns vuxna att ty sig till där.
Vi får se vad bup säger idag

 

[Airo]

Sv: Desperat behov av råd

Om du tar hjälp av BUP så kommer du ju att få veta om du missat något eller om det faktiskt inte finns något att missa.
Så att allt kanske är precis som det skall vara.
Det är väl bra?

Ville bara tillägga att även bup kan missa problem ibland. Så man ska inte lita blind på dem och har barnet fortsatta problem ska man inte nöja sig med förklaringen att ens barn är bara "lat". Sen ska man inte skapa problem som inte finns heller. Det gäller att se till barnet, hur det mår och utvecklas.

 

[Badger]

Sv: Desperat behov av råd

Ingen av oss har klarat skolan på bästa sätt. Vi har klarat betygen, men egentligen inte skolan, skulle jag säga. Jag är dock högutbildad och min son är av allt att döma på väg att bli det.

Min lärarkompis har strategier för att få de här barnen med på tåget, hur framgångsrika de är vet jag ju inte, jag är inte där.

Det gäller just framförallt instruktioner till alla, att man ska avbryta vad man gör och göra något annat eller att man ska komma ihåg att det är utflykt imorgon. Det gäller däremot inte om en bra lärare berättar på ett bra sätt om tex Gustav Vasa, sådant tar vi in snarare bättre än snittet än sämre.

Fast så himla illa behöver det ju inte vara. Jag har också alltid varit en dagdrömmare och överlevde det med. Man kan fråga vännerna vad man ska göra. Tycker inte alls det är ngt konstigt att tona ur en trist dagsredogörelse. Akademisk examen här också. Att komma ihåg en utflykt är ju knappast något problem och att lägga märke till att en kommer att ske inte heller, kompisarna brukar ju prata om dem på rasten

Enda problemet jag hade under skolgången var att jag verkligen inte var lärarens favoritgullegris (och det kan man kanske förstå som liten cyniker som inte lyssnar )

 

[Badger]

Sv: Desperat behov av råd

Efter att ha legat vaken inatt och tänkt, beslutade jag mig för att ringa iallafall. Att träffas och prata är nog bra för oss alla, även om jag har svårt att se vad de skulle kunna konkret göra åt att hon inte lyssnar i stor grupp... Ni som känner att ni/era barn haft liknande problem, vad skulle ni velat att omgivningen gjorde?

Engagera barnen när de pratar istället för att ge en lång radda instruktioner. Då zonar de inte ut av ren tristess.

(Men iofs, det var aldrig någon som oroade sig för mig direkt så det här är kanske på ett annat sätt.)

 

[Petruska]

Sv: Desperat behov av råd

Fast så himla illa behöver det ju inte vara. Jag har också alltid varit en dagdrömmare och överlevde det med. )

Nej, självklart inte. Jag har ju skrivit att det kan bli jobbigt för TS dotter OM vi pratar om samma sak. Alla barn drömmer sig bort och glömmer lyssna någon gånc, men här verkar dagispersonalen tycka att de ser något därutöver.