Desperat behov av råd

[Lena Furberg]

Sv: Desperat behov av råd

Anledningen till att de tycker BUP;
Min dotter har en förmåga att sväva iväg lite i tankarna, speciellt om det är mycket röj runt henne. Så när personalen berättar vad som ska göras under samlingen, så kan hon efteråt inte ha en aning. Hon har liksom inte lyssnat. Hon kan vara sådan när hon är fokuserad också - ser på TV eller lägger pärlplatta, hon hör inte vad som händer runt henne.

Det tycker jag låter som en helt normal unge som koncentrerar sig och då hamnar "i sin egen värld". Är det underlag nog för BUP-kontakt, ja då blir jag förskräckt! Att kunna avskärma sig lite när det röjs och bullras, är väl en ganska bra egenskap? Tänker jag mig.

 

[Ajda]

Sv: Desperat behov av råd

Vad kan BUP göra för att få henne mer uppmärksam i större grupper?

Jag känner igen Tuva i hur du beskriver Elina. Tuva är 4,5 år och "fryser" också lätt om hon koncentrerar sig på något.
Man kan få ropa - tuva... Tuva... Tuva.. TUVA!!!! Och då vänder hon på sig som inget liksom.

 

[Ajda]

Sv: Desperat behov av råd

Och även hur du beskriver tex handtvätten. Inte just den ordagrant men själva momentet.

 

[AgentCarter]

Sv: Desperat behov av råd

Tycker inte det räcker för en bup-kontakt bara för hon zommar iväg? Har jag gjort hela mitt liv och kan tom vara en fördel i vissa lägen.
Är expert på att verka lyssna, gör det dagliga livet med idioter lättare

Kanske kan vara så att din flicka skulle hoppa upp ett snäpp och börja förskoleklass?

 

[MissMary]

Sv: Desperat behov av råd

Ja, det enda man vill är ju att göra rätt - för sitt barns skull. Men det är ju så himla svårt för man är ju liiite känslomässigt engagerad.

Angånde att tappa ord, när vi var på badhuset för ett par veckor sedan bad jag min åttaårige son (tvåan i syskonskaran) att skölja ur luggen för att han hade schampoo kvar där. Till svar får jag - luggen, vad är det? Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men det är bara att förklara. Just tvåan har även haft svårt att koncentrera sig i grupp, han är ibland efter i skolarbetet fast egentligen har extremt lätt för alla ämnen i skolan. Bup eller något liknande har det aldrig varit tal om, däremot hjälp med rutiner så att det går lättare för honom - på skolan har det varit så. På förskolan har jag aldrig blivit positivt överraskad, även om det aldrig har varit en katastrof heller.

Därför tycker jag inte att du ska oroa dig för skolan. Det verkar rent allmänt vara en annorlunda struktur där som är mer inriktad på problemlösning, inte att helt paralyserat stirra på problemen och hoppas att de försvinner.

/Anna

 

[Petruska]

Sv: Desperat behov av råd

Anledningen till att de tycker BUP;
Min dotter har en förmåga att sväva iväg lite i tankarna, speciellt om det är mycket röj runt henne. Så när personalen berättar vad som ska göras under samlingen, så kan hon efteråt inte ha en aning. Hon har liksom inte lyssnat. Hon kan vara sådan när hon är fokuserad också - ser på TV eller lägger pärlplatta, hon hör inte vad som händer runt henne.

Det där kan ju vara ett problem, om det är på den nivån att hon utmärker sig jämfört med andra barn. Min kompis som är lärare säger att ca ett barn i varje klass har den egenskapen. Jag var det barnet, liksom min son och det var seriöst jobbigt. Skolan blir rätt jobbig när det som sägs till hela gruppen går in hos alla utom dig. Som föräldrar har både jag och mina föräldrar hela tiden gjort positiva tolkningar av det där - barnet har fantasi, är en drömmare, är begåvat osv. Men faktum kvarstår, egenskapen är inte bra för sin bärare. Nu vet jag inte vad bup kan göra åt det, men om vi pratar om samma sak skulle jag ge bup en chans.

 

[Ajda]

Sv: Desperat behov av råd

Hur har du gjort för att klara skolgången på bästa sätt? Både med dig själv och för din son.

 

[nyfikenienstrut]

Sv: Desperat behov av råd

Nu vet jag inte vad bup kan göra åt det, men om vi pratar om samma sak skulle jag ge bup en chans.

*kl och mer riktat till TS*

Jag tycker också att man ska ge BUP en chans. Det är liksom inte så hemskt som det låter.

Det som kan hända är ju att barnet får någon diagnos eller så får barnet inte det. (I vissa fall där barnen är yngre kan de vela vänta med diagnosen lite).

Handlar det om en diagnos så är det bra att få den innan barnet börjar skolan. Det ökar nämligen chansen till att få rätt hjälp från början.

 

[Mirre]

Sv: Desperat behov av råd

Min son är också så, överallt och ingenstans och det är inte alltid helt lätt att få hans uppmärksamhet. Han har enormt med energi och vet inte alltid var han ska göra av den. Även han är väldigt intelligent och tidig.

Personalen har hojtat om specialpedagog och jag vet inte allt, "det måste vara något fel, han gråter inte när han ramlar"
Men han har hög smärttröskel precis som både jag och pappan, dessutom har han inte tid att känna efter.
"han snubblar ibland när han går, det är nåt fel" Nej han är trött efter en hel dag på dagis. Just det har vi aldrig sett hemma, han blev helt enkelt lite för trött på dagis och då kunde han snubbla ibland.
Så dagispersonal kan överdriva saker rätt ordentligt och jaga upp sig för ingenting ibland.

Tror inte att det är något som helst fel på din dotter, varken syn eller hörsel.
Men bra att ni fick ett möte och att det gick bra. Att kunna avskärma sig i bullriga situationer är väl snarare en fördel när hon börjar skolan

 

[Petruska]

Sv: Desperat behov av råd

Hur har du gjort för att klara skolgången på bästa sätt? Både med dig själv och för din son.

Ingen av oss har klarat skolan på bästa sätt. Vi har klarat betygen, men egentligen inte skolan, skulle jag säga. Jag är dock högutbildad och min son är av allt att döma på väg att bli det.

Min lärarkompis har strategier för att få de här barnen med på tåget, hur framgångsrika de är vet jag ju inte, jag är inte där.

Det gäller just framförallt instruktioner till alla, att man ska avbryta vad man gör och göra något annat eller att man ska komma ihåg att det är utflykt imorgon. Det gäller däremot inte om en bra lärare berättar på ett bra sätt om tex Gustav Vasa, sådant tar vi in snarare bättre än snittet än sämre.

 

[nyfikenienstrut]

Sv: Desperat behov av råd

*kl*
När det handlar om "speciella" barn/elever så handlar det ju om att hitta strategier/verktyg så att man klarar av sin vardag på bästa sätt. Och då handlar det ju inte bara om barnen, utan även om föräldrar, släkt och pedagoger tex.

 

[em-pirre]

Sv: Desperat behov av råd

Men vad skulle det göra för skada ifall specialbtgl skulle iaktta barnet och göra en bedömning? Det ger ju absolut inte barnet någon sorts idiotstämpel. Är det något man upplever som jobbigt och någon erbjuder en hjälp tar man väl emot den? Det betyder ju absolut inte att det är fel på barnet, utan att de vuxna behöver hjälp med att förstå just det barnet.

Jag tycker det är bra att personalen erbjuder hjälp. Kanske de själv vill ha hjälpen, och åtminstone här får man inte ta in specialbtgl utan föräldrars tillstånd. Jag ser det som något positivt att personalen vill lära sig barnet, och ta hjälp då det finns. Värre vore om de bara ignorerade problemet.

 

[Mirre]

Sv: Desperat behov av råd

Jo visst.
Men ignorera vilket problem?
Att han inte stortjuter om han ramlar?
Snubblade när han var trött?

 

[em-pirre]

Sv: Desperat behov av råd

De ser ju faktiskt barnet väldigt mycket i vissa fall. Vissa barn (många) är mera på dagis än hemma.

Du har ju också startat trådar där du beskriver saker som du ser som problem med ditt barn. Du ber om hjälp, och får den. Samma sak på dagis. Det behöver inte betyda att det är något allvarligt, eller fel alls. Men för barnets skull kan man ta hjälp ändå. Och konstaterar experterna att inga åtgärder behövs så kan de säkert ändå tipsa lite om hur man kan underlätta i vardagen.

 

[Golden_Heart]

Sv: Desperat behov av råd

En bekant till mig har fått personligen uppleva hur galet det kan bli där dagis försöker få till specialpedagoger där det egentligen inte behövs och hur mycket det skadar sedan barnet när det kommer upp i skolåldern. Den blev mobbad genom hela grundskolan pga av detta!
För när den kom till skolan, så trodde många lärare att den var dum i huvudet pga specialpedagogen varit som en extra fröken.
Barnet fick detta för att den satt för mycket och pysslade och klättrade inte som de andra barnen.
Är barnet för bestämmande så är inte det heller bra.
Inget duger när de går på dagis. De är hopplösa!
Huvudorsaken till att den här bekanten skulle ha haft specialpedagog var egentligen för att dagis ville ha en extra fröken. De var lata, inte att flickan behövde något extra. Pga denna specialpedagog så blev det en massa trassel för flickan.
Specialpedagog kan vara på både gott och ont. Skada där det egentligen inte behövs och nytta där det verkligen behövs. En del specialpedager koncentrerar sig inte så mycket på själva barnet som sådan, utan mer som ett bollplank för personalen för att ge tips till inspirationsmöjligheter etc.

 

[Brandgul]

Sv: Desperat behov av råd

Det verkar ju helt galet att sätta in en specialpedagog som kostar mer än en fsk för att få en extra personal. En specialpedagog jobbar väl mot personalen?

Däremot en resurs är ju mycket billigare och mer lönsam. Men de behöver ju inte ha någon speciellt utbildning.

 

[Brandgul]

Sv: Desperat behov av råd

*kl*
När det handlar om "speciella" barn/elever så handlar det ju om att hitta strategier/verktyg så att man klarar av sin vardag på bästa sätt. Och då handlar det ju inte bara om barnen, utan även om föräldrar, släkt och pedagoger tex.

Jag känner en liten rund tant med rolig dialekt. Hon skulle sagt något i stil med:

Men lyssna nu Stina för jag vet att du är så duktig på det här, men nu ska vi tvätta händerna och eftersom du är så duktig på det får du börja idag.
(Ni hör dock inte hennes dialekt ;-) )

 

[em-pirre]

Sv: Desperat behov av råd

Varför tar de in specialpedagog (som det finns begränsat antal av) då de kan ta in en gruppassistent eller liknande? De är ganska mycket billigare.

 

[Golden_Heart]

Sv: Desperat behov av råd

Inte vet jag varför de gjorde det, men de gjorde det för den här bekanten och hon var pga detta mobbad genom hela grundskolan både i skolan och utanför!
Min bekant kunde inte heller svara på det när jag frågade den. Trassel blev det i alla fall! Mycket avundsjuka var det där den här bodde också. Man fick inte sticka ut på något sätt, för då var man dum i huvudet eller knasig!

 

[em-pirre]

Sv: Desperat behov av råd

Låter konstigt. Att mobbningen inte stoppades är mycket värre, men det är en annan historia