Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

[mimus]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

*kl*

Igår hade jag jordens aha-upplevelse med min 22 år gamla häst som lurat oss sista tiden med att verka trött och allmänt "gammal". Jag kom på hemväg längs stubben och hon var pigg och jag satt i unghästens dressyrsadel som hon fått låna för dagen. Jag rätar upp mig lite och bara 'tänker' samling och hela hästen bara förvandlades!
Hon dansade fram, satt jag till lite började hon trampa och när jag släppte lite kom ökad trav direkt. Och ur den, halt, om jag bara satt till. Red samlad galopp på volt och gjorde halt ur den. Hon flöt i sidvärtes och allting.
Jag svävade hem i fri skitt sedan, gud vilken upplevelse.

She's still my Dancing Queen!

Härligt!
Vilken tur du har som har henne.

 

[mimus]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Fick till det idag på valacken.
4 steg!

Men det blir i alla fall inte alls samma känsla, eller kammen på en våg, iom att han är tämligen lågställd. Men det kändes som vi svävade.

 

[axel]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Fick till härliga öppnor på slutet igår, men är ej loss i ena sidan.

Men visst är det skönt när det släpper o man känner att hästen är nöjd med sig själv Det bara flyter.

 

[flashlight]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Fick till det idag på valacken.
4 steg!

Men det blir i alla fall inte alls samma känsla, eller kammen på en våg, iom att han är tämligen lågställd. Men det kändes som vi svävade.

Grattis! Du ser att han kan!

Axel:

Fick till härliga öppnor på slutet igår, men är ej loss i ena sidan.

Men visst är det skönt när det släpper o man känner att hästen är nöjd med sig själv Det bara flyter.

DÄR är en annan ingrediens som krävs,(apropå HUR nå dit) du har så himla rätt jämt
Inte bara ryttaren utan även hästen ska vara nöjd med sej själv, kännas som den mår bra och VILL.

Extra aktuellt för mej som "mesrider" just nu efter viruset som vi haft. Har nu en veckas feberfrihet (och febern var kortvarig o ej hög) efter en längre tids "lojhet" o snuva. Hon känns helt ok nu men jag är så väldigt rädd för återfall och sitter med ena hjärnhalvan och registrerar minsta konstigheter Tar en dag i taget men hoppas nu att det är över för vår del.
Känns i alla fall så nu

 

[axel]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Fick till det idag på valacken.
4 steg!

Men det blir i alla fall inte alls samma känsla, eller kammen på en våg, iom att han är tämligen lågställd. Men det kändes som vi svävade.

Fixa till det 3 x 4 steg. så ska du se att det blir långa sträckor sen
Grattis till feelingen

 

[jacko]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

För en klump behövs det så lite. En halt i balans, en ryggning i uppförsbacke. En Jan Brink kräver nog lite mer än så.

Ja, jag är jättenöjd med min tränare, vi får lära oss så mkt som jag inte visste fanns! Det "dumma" är att man blir bortskämd. Att man knappt tkr någon annan duger. Och det bottnar ju förstås i min egen kunskap - en duktig ryttare kan ju rida för en runsten och ändå förbättras.

 

[mimus]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

För en klump behövs det så lite. En halt i balans, en ryggning i uppförsbacke. En Jan Brink kräver nog lite mer än så.

Ja, jag är jättenöjd med min tränare, vi får lära oss så mkt som jag inte visste fanns! Det "dumma" är att man blir bortskämd. Att man knappt tkr någon annan duger. Och det bottnar ju förstås i min egen kunskap - en duktig ryttare kan ju rida för en runsten och ändå förbättras.

Nej, jag håller inte med dig där, en duktig ryttare behöver ett bollplank och någon som kan se för att förbättras.

Men visst är det så att man blir bortskämd när man rider för någon som både är pedagogisk, utvecklande och kan förmedla en känsla.

 

[flashlight]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Nej, jag håller inte med dig där, en duktig ryttare behöver ett bollplank och någon som kan se för att förbättras.

Det tror jag också. Inte ens de skickligaste klarar sej utan hjälp, och det är väl samma oavsett vad man gör, utan synpunkter utifrån slutar man utvecklas till slut.

 

[mimus]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Fixa till det 3 x 4 steg. så ska du se att det blir långa sträckor sen
Grattis till feelingen

Öh, jag är smickrad över dina höga tankar om oss.
Men jag vete katten om jag ens vill försöka, tror att jag ska ägna mig åt att rida honom så snällt jag kan, sedan får han avgöra själv.

Däremot ser jag fram emot torsdagen, då är det dags att rida unghästen. Hon har visst gått riktigt bra i helgen, och så ska jag ha dressyrsadeln med mig. Tänk om hon kunde bjuda sin numer fattiga matte på ett "H M".

 

[Adelina]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Visst är det en härlig känsla Jag tror alla hästar kan bära sig, bara de får rätt träning & blir tillräckligt starka. Det handlar mycket om timing & känsla från ryttarens sida, att man verkligen är med i de stegen hästen tar. Visst så har vissa hästar bättre förutsättningar iom sin kroppsbyggnad osv, men med rätt träning & skicklig ridnig så går det mesta, även om det inte blir lika "stort" på alla. Hästen i det fria gör ju allt helt av sig själv....

 

[Petruska]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Fixa till det 3 x 4 steg. så ska du se att det blir långa sträckor sen

Lägger mig i lite. Rider för tillfället en lånad, endast grundriden, ganska ung häst som inte heller är född med världens bästa förutsättningar. Men jag gillar hästen och den har en ärlig och härlig bjudning och är arbetsvillig.

I alla fall: det är väl både bättre och mer realistiskt att i ett inledande skede satsa på att kunna upprepa de där fyra underbara stegen allt oftare, än att satsa på att försöka behålla dem längre och längre stunder?

Igår tyckte jag att jag märkte att det gick lite pressad vilja till prestation i min ridning för jag ville så förtvivlat gärna få stanna kvar i de bästa ögonblicken. Och pressad prestation är ju bästa sättet att få en spänd häst, så det verkar inte vara rätta vägen.

 

[true_blue]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Vad är ett "H M" ?

-

 

[mimus]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Hallelulia moment.

 

[true_blue]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Ahhhh - Änglarna sjunger!/

 

[quigley]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Infann sig idag. Förmodligen för första gången i mitt liv, vad jag kan minnas i alla fall.
Nu förstår jag vad ni pratar om.
Det är ju verkligen en känsla, om än subjektiv. Och huruvida den infinner sig har i mångt och mycket med att göra vilken häst man har förmånen att sitta på.

Jag har varit inne på att det mest handlar om ryttarens skicklighet. Men jag tror numer att mera handlar om hästens fysiska förmåga.
Eller en kombination möjligen.

Vad tror ni?

Eftersom jag har haft en häst i bärighet trots att han var byggd framåtlutad och haft "perfekta" hästar i framvikt tycker jag att det enbart handlar om ryttarens förmåga att få hästen att bruka sin kropp på ett för den lämpligaste sätt för att stärka sig. Och där igenom kunna bäraupp sig själv utan att hänga.

 

[quigley]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Det tror jag också. Inte ens de skickligaste klarar sej utan hjälp, och det är väl samma oavsett vad man gör, utan synpunkter utifrån slutar man utvecklas till slut.

De bästa har ju dessutom oftast förmånen att ha någon på baken varje gång de rider vilket gör att de kan utvecklas ekpnentiellt. Avis=jag.

 

[flashlight]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

De bästa har ju dessutom oftast förmånen att ha någon på baken varje gång de rider vilket gör att de kan utvecklas ekpnentiellt. Avis=jag.

Ja jag med Fast vet inte om jag skulle stå ut varje kanske varannan?

 

[jacko]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Jag vill helst inte ha någon annan på baken när jag rider - det skulle vara hästen i så fall som är på baken...

 

[flashlight]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

Jag vill helst inte ha någon annan på baken när jag rider - det skulle vara hästen i så fall som är på baken...

Tror det ska vara backen.....

 

[cassina]

Sv: Den där känslan när hästen bär sig. "mimus filosoferar"

kl

Intressant tråd

Mitt underbara arabsto numera i hästhimlen hade ett hjärta av guld. Samtidigt som hon hade ett mycket explosivt humör kombinerat med mycket energi. Hennes exteriör var väl kanske inte den bästa för dressyr. Hon var rätt överbyggd och hade korta framben.

Jag tror man kan komma långt med hästens mentala inställning till arbete. Vi arbetade mycket med att hon skulle vara lösgjord mentalt och utnyttjade hennes otroliga energi. Inte helt lätt alla gånger Jag fick uppleva hur det var att rida i passage. Hon var en underbar läromästare. Jag tror det är jätteviktigt att få sitta på en välutbildad häst och få uppleva rätt känsla just för att få veta vad man letar efter...