Sv: Del II Hur går de för era 0.6or
*kl*
Tränade med twixen igår o hon kämpar så så gott hon kan, dock går det ju inte att missa att hon är galet mycket stelare i höger än vänster varv. Började i skritt på volt och ställa i båda varven så gott det gick. Sen fick hon böja sig i sidorna stillastående och sen, med hjälp av tränaren som piskförare, försöka få henne att förstå att det går att gå rakt fram och ändå vara ställd i nacken. Detta varvat med travinslag. Har nästan bara ridit henne i trav på "lång" tygel eftersom hon inte varit redo för mer och behövde lära sig bära sig själv först, för tar jag i henne hänger hon sig ofebart i handen och blir extremt framtung, men igår började det lossna med lite mer konsekvent kontakt med munnen, rappa övergångar och hyfsad ställning. Det enda hon inte riktigt klarar av än är beröm - för då blir hon alldeles till sig
Hon får fortsätta att nöja sig med en klapp på halsen och berömmande ord bara i skritt.
Det är gigantiskt mycket jobb med att få henne liksidig (och jag fattar fortfarande inte hur en "rå" häst kan vara så extremt ojämn) men sen tror jag att det kna bli ganska bra, för lydig är hon, i vänster varv fattar hon t ex galopp från skritt utan problem, medan hon har problem med höger galopp över huvud taget. Problemet är att jag nu börjar känna att det kanske inte är nån mening för mig att lägga ner all den tiden, för det är ändå inte en häst som jag ska ha i framtiden och när det inte tas till vara så känns det bortkastat, kunskap är ingen färskvara, men smidighet är det, och när det inte är kunskapen utan just smidigheten som hindrar oss från att gå vidare, känns det som om jag bara ska lägga ner och rida ut istället..
Igår var över huvud taget en skitdag, som då avslutades med träningen. Min tränare är ingen höjdare på att hålla tider tyvärr och trots att jag igår ringde och fick tiden bekräftad en timme innan jag skulle rida, så blev mitt pass till sist 25 minuter försenat.. 25 minuter är jättemycket för en treåring även om det bara innebär att vi skrittar omkring åtminstone rent psykiskt och efter de 25 minuterna så ska hon ha ork kvar att vara koncentrerad. Eftersom jag betalar för träningen som i princip alltid får avbrytas i förtid för att hon är trött (psykiskt oftare än fysiskt) ofta för att det är förseningar så känns det sådär drygt. Dessutom så går hon ju ute så ju senare det blir dessto större problem är det att komma hem och släppa ut henne om hon blivit svettig, oftast torkar hon på hemvägen men inte alltid.
Jag har tagit upp problemet med tiderna med min tränare redan tidigare när jag tränade med min äldre häst och det blev bättre en gång eller två, sen flyttades min träningstid fram för att åtminstone inte bli försenad, sen blev den det i alla fall, 5, 10, 15, 20 minuter.. Känns hopplöst. Problemet är att jag är lite speciell som ryttare och har en del problem med min kropp vilket min tränare måste förstå för att kunna hjälpa mig, och såna tränare växer tyvärr inte på träd, å hur jag än vänder och vrider på dte här så vet jag inte vad jag ska göra..
Nu ska vi i alla fall ta det lugnt, dels för att jag är förkyld och sen är jag inte hemma i helgen, så nästa veckas träning blir det ändå inte nåt med, sen har jag en vecka till att tänka men jag vet inte alls vad jag vill eller borde göra..