Dejtingtråden nr 28

Status
Stängd för vidare inlägg.
Börjar bli nervös inför lördag nu! :nailbiting: :nailbiting: Bybon frågade hur länge jag ville promenera och hur långt, jag svarade att vi kunde ju känna hur det känns då vi ses och inte bestämma det - men la till att jag skulle åka bort senare på eftermiddagen. Ska egentligen iväg på kvällen, men känner att jag inte vill lägga hela dagen ledig så att han vet att jag inte kan hela dagen, om det visar sig att jag inte trivs med honom eller om vi inte klickar. Tycker ni det är rimligt? Vill inte träffas allt för länge förstagången, så jag får chans att smälta det. Träffade ju en snubbe för några år sedan som verkligen var "desperat efter kärlek" och kärleksförklarade sig vid första mötet som varade för länge. Messade och frågade om mitt drömbröllop direkt efteråt när jag satt på bussen hem osv. Så vill ta det lite lugnt nu när jag matchat med någon som verkar trevlig och "inte desperat".

Hur ska man hälsa? ta i hand eller kramas? Brukar inte vilja krama främlingar - och nu i Coronatider känns allt sådant fel. Visst borde jag kunna hänvisa till det? Corona? Som ursäkt att inte vilja skaka hand? Eller är det bättre att skaka hand?O_o Stressar upp mig för små detaljer...:nailbiting::nailbiting:
Jag har gjort misstaget att säga att man inte har något annat planerat den dagen, jag tycker 1 - 1,5 h räcker gott och väl första gången. Har man trevligt är det bättre att ses igen :).
 
Ja precis, och jag tänkte ha de där "2 meters avstånd". Vi är ute i naturen så går inte inne i staden (men ändå där det finns lite folk i rörelse). Jag bär alltid keps. Jämt. Bär jag inte keps bär jag mössa. Tycker ni det är ok att ha keps på dejten? Tänker, eftersom det är så jag.
Jag tror ändå på att försöka visa vem man är :) .
Jag sminkar mig aldrig speciellt mycket, jag tänker att vill någon kille ha den supersminkade och fixade looken ja då är inte jag rätt. Så skulle ju bli lite fel om jag klädde upp mig och fixade mig supermycket mer än vad jag brukar.
 
Nej det tror jag inte perosnen har, men för vissa kan även det upplevas som en jobbig situation och på en dejt kan man ju tänka att andra regler gäller fast så inte är fallet.
Eftersom TS är osäker och inte vill hamna i en för TS jobbig situation så var mitt tips att bara nämna det innan så behöver inte ens någon kommentar fällas angående det 😊

Bra idé, ska skriva det senare idag när vi messar :)
 
Igår kollade vi lite på nästa vecka och vilka dagar som är fria att ses. Måndag, onsdag och söndag. Tre dagar utan att ses 😱
Det måste vara rekord och jag blev nästan lite ledsen 😅
Sen skämdes jag lite och tänkte på er med partner på annan kontinent, jag är bortskämd 😅
 
Jag har haft en värdelös vecka på alla sätt inkl allt det här med att dejta och känt det som att jag behövt ta upp en massa jobbiga saker nästa gång vi ses. Vilket är ikväll. Det enda min hjärna gjort dygnet runt är att spela upp en massa läskigt verkliga scenarion av hur allt emottages negativt, hur den andra personen tar avstånd från mig och inte förstår mig. Dvs det gamla vanliga i alla typer av relationer med andra människor för mig (ja, jag har faktiskt ringt för att boka psykologtid) 🙄

Jag är så dålig på sådant. Kan verkligen inte vara konstruktiv när jag mår dåligt utan blir bara stressad och känslokall och drar mig undan. Precis det jag själv är rädd för och som upplagt för missförstånd och för den andra att bara känna sig anklagad.

Tur då att jag samtidigt verkar så jävla svag för den där människan jag dejtars lugnande inverkan på mig. Jag behövde ringa om en grej på Ica och vi pratade typ 1 min o sedan har jag haft ett fånigt leende de senaste 2 timmarna 😅 Allt det där jobbiga som jag tänkte att jag behövde ta upp och som varit ett enda stort svart moln av surrig oreda över hela min hjärna som skulle leda till Kris o Panik blev helt plötsligt bara några få mjuka frågor där jag vill veta hur han tänker. Mycket bättre utgångsläge. Haha. Så knäppt.
 
Var tvungen att välja, och det blev kollegan. Det är lite rörigt med Köpenhamn och han vill fortsätta ses som kk:s.

Det är desto mer okomplicerat med kollegan. Lite bekymmer med exet som är extremt svartsjuk men mellan oss funkar allt bra både i och utanför jobbet, och med alla barnen och hundarna. Jätteskönt! Vi kan prata hela nätter eller bara vara tysta, vi har dessutom lika stor drift vilket jag insåg att jag saknade med Köpenhamn (han kunde lätt gå flera dagar utan att ha sex och kunde absolut inte ha sex om sonen var hemma hos mig, inte ens i duschen när sonen sov i ett stängt sovrum. Funkar dåligt att ha en relation med en småbarnsförälder då...). Jag är hemma hos kollegan lite för ofta kanske, men han säger att han vill det. Jag tycker att det är underbart att jag kan umgås så tätt och intensivt utan att vilja ha en paus.
 
Resultatet av gårdagen var som vanligt över alla mina bästa förväntningar ❤ Alltså hur kan det vara så enkelt att prata om sådant man tycker är så svårt?! Verkligen peppande att ta tag i mitt egna mående i relationer med andra människor på allvar. Det har ju inte egentligen med dejting att göra men blir ju extra tydligt då och sätter käppar i hjulet för mig själv helt i onödan.
 
Resultatet av gårdagen var som vanligt över alla mina bästa förväntningar ❤ Alltså hur kan det vara så enkelt att prata om sådant man tycker är så svårt?! Verkligen peppande att ta tag i mitt egna mående i relationer med andra människor på allvar. Det har ju inte egentligen med dejting att göra men blir ju extra tydligt då och sätter käppar i hjulet för mig själv helt i onödan.

Åh, vad härligt!
 
Sååå nu är jag hemma (hunnit göra annat efter dejten med, men hinner skriva nu). Var såååå nervös. Tills jag såg honom och insåg hur nervös han var. Får man vara besviken eller klassas jag som trälig då? Han var väldigt olik sig själv, men utseendet är inte det jag stör mig på utan det var mest hans personlighet som var olik.

Jag brukar inte döma folk... Men oj vilken menlös typ. Han såg ut som att han ursäktade sin existens när jag klev fram. Sååååå nervös kraken. Han verkade ju "perfekt" i text och rolig men betedde sig helt olika. Menlös. Alltså snäll men menlös. Sa inget om jag inte förde samtalet själv, knappt svarade då. Det blev pinsamt tyst. Fick dock ur honom lite mer om sig själv. Han har beskrivit sig som att älska spel och grejer. Nu var hans största intresse ved - allt med ved. Han hugger ved jämt och om han vann en miljön skulle han köpa en vedklyvgrej i något extra lyxigt märke. Han älskar att stapla ved. Och ved är bäst om den ligger med barken åt vänster. Vi knallade på. Han har diabetes tydligen, men han tror inte på "olika grader" så han anser att det inte finns typ 2 och typ 1... Han vågade knappt titta på mig stackaren... Vi gick typ en mil
😮
Hans familj ägde tydligen förut en stora turridning, men lade ner för ett tag sedan.

Alltså han var snäll men jag kände bara "meh...." Blev besviken att han var så olik - det var som att träffa en helt annan person. Kanske för att han var nervös? Men nu efteråt känner jag mig tom. Ingen lust att träffas mer och hatar mig själv, eftersom jag så gärna vill finna någon och skäms då att jag direkt kände att detta var fel. Men det är inte det att han inte var snäll, utan vi klickade inte alls, från min sida. Det kändes inte rätt helt enkelt.... Jag vill ha lite jäklar anamma på något vis då jag är rätt aktiv och glad - skämtar mycket! Han skämtade inte utan pratade mest om just ved, eller om kråkor. Om han förde samtal var det om ved, ved och hur man staplar ved och hur man klyver den bäst. Hur man lättast eldar med v ed och hur man lättast får bort dammet från ved. Hans drömbil var en sådan som kunde dra en trävagn för veden
😛
Hade han varit lite mindre gubbig (kunde varit 50+ i frisyr och kläder) och mindre besatt av ved, med lite mer utåtriktad stil och skojsam, hade det kunna vara något. Känner mig just nu mest besviken på mig själv - här får jag chansen och så klickade det inte.... Men jag är väl inte dum för det?
 
Sååå nu är jag hemma (hunnit göra annat efter dejten med, men hinner skriva nu). Var såååå nervös. Tills jag såg honom och insåg hur nervös han var. Får man vara besviken eller klassas jag som trälig då? Han var väldigt olik sig själv, men utseendet är inte det jag stör mig på utan det var mest hans personlighet som var olik.

Jag brukar inte döma folk... Men oj vilken menlös typ. Han såg ut som att han ursäktade sin existens när jag klev fram. Sååååå nervös kraken. Han verkade ju "perfekt" i text och rolig men betedde sig helt olika. Menlös. Alltså snäll men menlös. Sa inget om jag inte förde samtalet själv, knappt svarade då. Det blev pinsamt tyst. Fick dock ur honom lite mer om sig själv. Han har beskrivit sig som att älska spel och grejer. Nu var hans största intresse ved - allt med ved. Han hugger ved jämt och om han vann en miljön skulle han köpa en vedklyvgrej i något extra lyxigt märke. Han älskar att stapla ved. Och ved är bäst om den ligger med barken åt vänster. Vi knallade på. Han har diabetes tydligen, men han tror inte på "olika grader" så han anser att det inte finns typ 2 och typ 1... Han vågade knappt titta på mig stackaren... Vi gick typ en mil
😮
Hans familj ägde tydligen förut en stora turridning, men lade ner för ett tag sedan.

Alltså han var snäll men jag kände bara "meh...." Blev besviken att han var så olik - det var som att träffa en helt annan person. Kanske för att han var nervös? Men nu efteråt känner jag mig tom. Ingen lust att träffas mer och hatar mig själv, eftersom jag så gärna vill finna någon och skäms då att jag direkt kände att detta var fel. Men det är inte det att han inte var snäll, utan vi klickade inte alls, från min sida. Det kändes inte rätt helt enkelt.... Jag vill ha lite jäklar anamma på något vis då jag är rätt aktiv och glad - skämtar mycket! Han skämtade inte utan pratade mest om just ved, eller om kråkor. Om han förde samtal var det om ved, ved och hur man staplar ved och hur man klyver den bäst. Hur man lättast eldar med v ed och hur man lättast får bort dammet från ved. Hans drömbil var en sådan som kunde dra en trävagn för veden
😛
Hade han varit lite mindre gubbig (kunde varit 50+ i frisyr och kläder) och mindre besatt av ved, med lite mer utåtriktad stil och skojsam, hade det kunna vara något. Känner mig just nu mest besviken på mig själv - här får jag chansen och så klickade det inte.... Men jag är väl inte dum för det?
Jag hade älskat att prata om ved, är rätt vednördig då jag vedbränner keramik.
Men förstår att det är ett lite udda intresse..

Trist att dejten inte blev som du tänkt. 😓
 
Sååå nu är jag hemma (hunnit göra annat efter dejten med, men hinner skriva nu). Var såååå nervös. Tills jag såg honom och insåg hur nervös han var. Får man vara besviken eller klassas jag som trälig då? Han var väldigt olik sig själv, men utseendet är inte det jag stör mig på utan det var mest hans personlighet som var olik.

Jag brukar inte döma folk... Men oj vilken menlös typ. Han såg ut som att han ursäktade sin existens när jag klev fram. Sååååå nervös kraken. Han verkade ju "perfekt" i text och rolig men betedde sig helt olika. Menlös. Alltså snäll men menlös. Sa inget om jag inte förde samtalet själv, knappt svarade då. Det blev pinsamt tyst. Fick dock ur honom lite mer om sig själv. Han har beskrivit sig som att älska spel och grejer. Nu var hans största intresse ved - allt med ved. Han hugger ved jämt och om han vann en miljön skulle han köpa en vedklyvgrej i något extra lyxigt märke. Han älskar att stapla ved. Och ved är bäst om den ligger med barken åt vänster. Vi knallade på. Han har diabetes tydligen, men han tror inte på "olika grader" så han anser att det inte finns typ 2 och typ 1... Han vågade knappt titta på mig stackaren... Vi gick typ en mil
😮
Hans familj ägde tydligen förut en stora turridning, men lade ner för ett tag sedan.

Alltså han var snäll men jag kände bara "meh...." Blev besviken att han var så olik - det var som att träffa en helt annan person. Kanske för att han var nervös? Men nu efteråt känner jag mig tom. Ingen lust att träffas mer och hatar mig själv, eftersom jag så gärna vill finna någon och skäms då att jag direkt kände att detta var fel. Men det är inte det att han inte var snäll, utan vi klickade inte alls, från min sida. Det kändes inte rätt helt enkelt.... Jag vill ha lite jäklar anamma på något vis då jag är rätt aktiv och glad - skämtar mycket! Han skämtade inte utan pratade mest om just ved, eller om kråkor. Om han förde samtal var det om ved, ved och hur man staplar ved och hur man klyver den bäst. Hur man lättast eldar med v ed och hur man lättast får bort dammet från ved. Hans drömbil var en sådan som kunde dra en trävagn för veden
😛
Hade han varit lite mindre gubbig (kunde varit 50+ i frisyr och kläder) och mindre besatt av ved, med lite mer utåtriktad stil och skojsam, hade det kunna vara något. Känner mig just nu mest besviken på mig själv - här får jag chansen och så klickade det inte.... Men jag är väl inte dum för det?
Alltså, du dejtar ju för att träffa någon du vill umgås med mycket och länge, inte för att träffa första bästa? Klart du inte är dum! Jag är hellre ensam än med någon jag irriterar mig på redan första gången jag träffar dem😊
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Samhälle Here we go again ... https://svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/ordet-pulla-friar-pojke-gota-hovratt-osaker-pa-ordet
2
Svar
33
· Visningar
2 189
Senast: gulakatten
·
Kläder & Bli fin Jag behöver hjälp. Eller ja, vi. Vi ska på fest med tema Mamma Mia - here we go again. Fritt för tolkning. Allt jag vet är att jag inte...
2
Svar
34
· Visningar
2 713
Senast: Sleepan
·
S
Relationer Hej. Jag har har en relation med en man sedan 21 månader. Väldigt mkt kärlek mellan oss. Vi bor på olika orter men träffas så ofta vi...
4 5 6
Svar
112
· Visningar
7 039
Senast: Sassy
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
22 657
Senast: Whoever
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp