Hade jag varit med i ett dejtingprogram och de försökt få fram den ultimata matchningen till mig hade det nog varit danskillen
.
Innan visste jag I princip bara att han dansar, men visade sig att vi har mycket gemensamt. Han gillar också friluftsliv, vi har tydligen samma drömområde I Stockholm vi tänkt att vi vill bo för att det är nära naturen, han äter inte heller kött (vilket inte alls är ett krav för mig men det underlättar).
Han hade gjort fika och tagit med sig till vår promenad
det är en grej jag verkligen uppskattar. Hellre det än att gå på restaurang!
Sen är han ju såklart norr ifrån så han har charmig dialekt också.
Tänkte att något fel måste det ju vara på honom, typ allergisk mot djur. Men nej inte det heller
.
Utseendemässigt är han inte den jag skulle gå efter i första hand. Kände inte den där blixtattraktionen som när vi dansade, men något finns ju där.
Nu funderar jag mest på om det verkligen var en dejt
. Vi sågs iof i 3h. Men det kändes lite stelt när vi sa hej och hejdå och hade jag inte tagit initiativ till en kram hade det inte blivit det.
För ett halvår sedan när vi skulle ha dansat så erkände ju jag att jag var intresserad av mer än att bara dansa. Han skrev inget sånt tillbaka, han hade ju iof återbud börjat dejta någon.
Även om det ju var han som hörde av sig förra veckan och undrade om jag ville ses.
Men han kanske tänker nu att det gått så lång tid så nu kan vi ses som vänner och bara ta en promenad?
Vi pratade om att ses igen och ta en promenad närmare där jag bor och vi skrev lite igår efter att vi sagt hejdå. Men kände inte att jag fick några tydliga tecken på att han är intresserad.
Hehe varför förvandlas jag alltid till en som som sitter och analyserar allt när det är någon jag är intresserad av
.