Men vad är annorlunda egentligen? Fått för mig att de flesta lever på sitt sätt men att det är "normen" som visas utåt. Att vissa trökiga ämnen kommer upp gång på gång tror jag är för att det är några få ämnen där de delar nån sårts erfarenhet, som bilar och ungar. Försökt styra över mot häst och hund vid några tillfällen men det blir bara att nån eller ett par hänger på för det är obekvämt att att prrata om sådant de inte känner sig helt kunniga om.
Jag är tvärtom - pratar gärna om sådant jag inte kan - så får man möjlighet att lära sig mer och ibland omvärdera det en trodde man hade nån aning om. Detta sett ses inte med blida ögon då det ofta tolkas som att man sitter och raljerar om sådant man inte kan. (Utefter deras norm att man bara för fram sådant man kan så är det nog inte så konstigt.
Därav sitter jag mer och mer och håller käften, tillför jag inget för dem och själv dessutom inte får ut nåt av det hela så kvittar det, tar en tupplur sittande istället och drömmer mig bort i nåt difust fantiserande. Mer än en och annan tar illa vid sig av det med, men vafan, jag kör inte Volvo, inte har jag ungar på dagis, och ingen relation att ojja mig över och klaga på nyiköpta burkar och vad det nu kan vara.
Utgår jag från mig själv är jag inte annorlunda - bara alla de andra! Alla och var och en på sitt sätt och bara för att de har några minsta gemensamma nämnare så har jag inte det. De skulle kunnat visat lite hänsyn till det men är inte intresserade, varför skulle jag då intressera mig för det jag inte är intresserad av?
Nädu - Vi är och lever inte annorlunda, bara för att vi inte gör vad vi kan för att sopa det under mattan.
