Det har gett det intrycket kan jag tycka. Som att det är en magisk gräns. Kanske man borde förtydliga att två veckors isolering inte innebär att man är helt fri.
Just personen i fråga är dock i Berlin men om det hade varit här, behöver han verkligen sitta i isolering/karantän i två veckor till då?
Ska man "släppa" folk som testat sig positiva ut i samhället så länge de haft det i en viss tid och/eller är symptomfria?
Å andra sidan så testar vi inte så många här i Sverige utan säger mera två veckor och symptomfrihet ... Vilket faller ju väl i attityden att låta sjukdomen sprida ut sig bland folk i sakta mak än om folk gick omkring med symptom..
Det slog mig helt plötsligt