Jag har inget att tillföra den poetiska sidan av diskussionen, så jag nöjer mig med den faktiska trådstarten.
Varför i hela friden kände du att du behövde redogöra för din pojkvän? DET var min första tanke. Som vän hade jag känt mig fruktansvärt sårad över att du delar förtroenden andra ger dig, med din pojkvän. För att du på något sätt känt att det borde beröra honom? Varför? För att reta pojkvännen, för att såra vännen eller för att du har redovisningsskydldighet? Jag förstår inte.
Själv hade jag som Ramona tagit det som en komplimang. Är det inte önskvärt hade jag nog replikerat något i stil med "jaså, kommer det att påverka vår vänskap?". Känns det som något som i alla fall är lite småkul hade jag tackat för komplimangen och hänvisat till nuvarande pojkvänsituation.