Blommor, ljus och dekorationer efter olyckor

[cirkus]

Läs du lite till så ser du att jag fortsätter med att förklara att hur man gör när man sörjer påverkar andra. Du har tex rätten att välja att dricka sprit men efter tre år har nog folk i närheten tänkt ett och annat om det. tar du dig rätten att ockupera diken så kan folk tycka att det är lite magstarkt.

Jag tycker inte att ditt resonemang håller ihop.
Du tar dig rätten att bestämma att folk får sörja på ett visst sätt. På ett visst ställe.

Jag begriper inte hur du kan tycka att folks sorg påverkar dig så mycket att du anser att de inte har rätt att lägga blommor och tända ljus vid ett dike.

 

[Gry]

Jag tycker inte att ditt resonemang håller ihop.
Du tar dig rätten att bestämma att folk får sörja på ett visst sätt. På ett visst ställe.

Jag begriper inte hur du kan tycka att folks sorg påverkar dig så mycket att du anser att de inte har rätt att lägga blommor och tända ljus vid ett dike.

Jag tog mig inte rätten att bestämma. Jag tar mig rätten att ha en åsikt om det. Stor skillnad.

Och jag har förklarat varför jag tycker som jag gör. Och begriper gör du nog. Du håller inte med, bara. Och du lägger sannolikt en värdering i att mina åsikter gör mig till en något sämre person än om jag inte tyckt som jag gör. Och för mig är det helt ok.

 

[Lampan]

Jag tog mig inte rätten att bestämma. Jag tar mig rätten att ha en åsikt om det. Stor skillnad.

Och jag har förklarat varför jag tycker som jag gör. Och begriper gör du nog. Du håller inte med, bara. Och du lägger sannolikt en värdering i att mina åsikter gör mig till en något sämre person än om jag inte tyckt som jag gör. Och för mig är det helt ok.

Visst har du rätt att ha en åsikt

Har du rätt att kritisera och ifrågasätta andra oavsett vad det gäller?


Som jag ser det har du inte rätt att kritisera och ifrågasätta andras sätt att hantera sorg

 

[Raderad medlem 6459]

Vad har det med saken att göra? 500 spänn på att din syn på Stalin inte påverkar ditt vardagsliv det minsta. Men åsikt om honom lär du ha.

Fast det har väl jättemycket med saken att göra? Du pratar om du inte vill delta i andras sorg och hur du inte ska behöva känna dig som en skit för att du vill slippa "ta del" av deras sorg etc. Om du då inte ens egentligen blir påverkad av detta i ditt vanliga liv, ja, vad är då problemet?

Du får det att låta som att man var man än går passerar minnesplatser och gråtande ylande människor som vill inkludera en. Så är det ju liksom inte. Jag personligen kan inte se att det här på något vis kan vara ett problem som kan störa en i vardagslivet. Om det är - snälla förklara gärna hur och varför.

 

[stjarnhimmel]

Jag är lite förvånad över tråden och att folk stör sig på detta. Jag ser nästan aldrig detta i Sverige.
Jag förstår inte hur detta skulle kunna vara något man stör sig på i vardagen. Dvs om man skulle se ngt ljus eller blommor någonstans.
Dikena svämmar ju inte över av blommor och ljus

 

[Raderad medlem 6459]

Jag tänker likadant @stjarnhimmel . Visst att man kan ha något principiellt emot det men för mig känns det som en så otroligt märklig grej att vara principiellt emot. Jag kan knappast se att det skadar någon. Jag kan knappast se att det är ett så pass vanligt återkommande fenomen att ens liv blir påverkat.

 

[Koltrast]

Jag är kanske ute och cyklar, men har den här motviljan en del tycks känna för minnesplatser något att göra med att vi generellt är ovana att prata om och låtsas om död och sorg? Det får liksom inte riktigt finnas och ska helst klaras av snyggt och snabbt. Jag får ibland en känsla av att det kan vara väldigt skrämmande med sorg(vilket jag på sätt och vis kan förstå, samtidigt som det ju inte precis är smittsamt) och har sett människor ta avstånd från bekanta i sorg.

 

[stjarnhimmel]

Jag är kanske ute och cyklar, men har den här motviljan en del tycks känna för minnesplatser något att göra med att vi generellt är ovana att prata om och låtsas om död och sorg? Det får liksom inte riktigt finnas och ska helst klaras av snyggt och snabbt. Jag får ibland en känsla av att det kan vara väldigt skrämmande med sorg(vilket jag på sätt och vis kan förstå, samtidigt som det ju inte precis är smittsamt) och har sett människor ta avstånd från bekanta i sorg.

Precis vad jag just satt och funderade på. Varför är det så farligt att se att här är det någon som har gjort en minnesplats för någon? För att jag inte vill tänka på att folk har dött?
Vart ska vi dra gränsen ? Om sorg ska vara privat-är det fel med tex dödsannonser i tidningen?

 

[Lampan]

Jag är lite förvånad över tråden och att folk stör sig på detta. Jag ser nästan aldrig detta i Sverige.
Jag förstår inte hur detta skulle kunna vara något man stör sig på i vardagen. Dvs om man skulle se ngt ljus eller blommor någonstans.
Dikena svämmar ju inte över av blommor och ljus

Ja och även om dikerna svämmade över av blommor...
Varför skulle det störa någon annan?
Jag fattar verkligen inte...

 

[stjarnhimmel]

Jag har funderat lite mer och tycker nog att det snarare är lite fint. Fint att minnas någon, att de får vara med.

Jag har en byrå där jag har ett foto på min pappa, ibland tänder jag ett ljus där eller blommor eller nåt annat. Om jag levt i en annan kultur hade jag kanske gjort det offentligt istället.

 

[stjarnhimmel]

Ja och även om dikerna svämmade över av blommor...
Varför skulle det störa någon annan?
Jag fattar verkligen inte...

Du ska visa din sorg privat? Andra ska inte behöva ta del av den?

Fast jag vet inte om andra tar del av ens sorg för att man ser en blomma?

 

[EmmaBovary]

Fast jag är faktiskt emot den där rätten man tar sig när man tar en allmän [nånting] och manifesterar sin sorg eller vad det är. Det målar in människor och samhället i något slags hörn där man är en gris om man ifrågasätter eller ogillar. Det är inte allmänhetens sorg att en enskild person dog just där. Däremot efter utöya, auswich eller ground zero osv- det är allmänhetens sorg! Det kan manifesteras.

Man får sörja hur man vill. Hur länge man vill. Och det är medmänskligt att bry sig om den som sörjer. Men det finns också sorg där folk runt omkring påverkas och där omgivningen kan och får reagera: dricka sprit överdrivet mycket, när man på ett osunt sätt inte kan släppa taget och tvingar omgivningen till att spela med osv.

Jag vill inte delta i andras sorg. Jag vill inte se en massa ljus vid vägkanten. De är inte där för allmänheten eller för att just jag ska se dem. Är syftet just att jag ska vara delaktig- titta! Här dog en kär person, känner jag ännu mer olust. De är liksom bara där för dem som sörjde. Det finns bättre platser för sånt. Kyrkogården heter det.

Jag irriterar mig på att jag hamnar i en sits där jag blir en skit för att jag inte vill ta del av enskilda människors hantering av sorg på allmän plats. Det är inte en plats för sorg.

Vill du inte delta i andras sorg, har du all rätt i världen att titta bort när du ser ljus och blommor. Helt upp till dig! Eget ansvar heter det.

 

[Lampan]

Du ska visa din sorg privat? Andra ska inte behöva ta del av den?

Fast jag vet inte om andra tar del av ens sorg för att man ser en blomma?

Precis varför ens bry sig om blommorna i diket?

Det måste väl ändå vara ens eget ansvar, dvs hur man själv väljer att uppfatta blommorna i diket

Varför tar inte människor ansvar över sina egna känslor?
Varför pracka på andra vad just dom känner inför en händelse/ företeelse ?

 

[stjarnhimmel]

Precis varför ens bry sig om blommorna i diket?

Det måste väl ändå vara ens eget ansvar, dvs hur man själv väljer att uppfatta blommorna i diket

Varför tar inte människor ansvar över sina egna känslor?
Varför pracka på andra vad just dom känner inför en händelse/ företeelse ?

Kör man bil har man ju också kört förbi på en sekund

 

[Gry]

Fast det har väl jättemycket med saken att göra? Du pratar om du inte vill delta i andras sorg och hur du inte ska behöva känna dig som en skit för att du vill slippa "ta del" av deras sorg etc. Om du då inte ens egentligen blir påverkad av detta i ditt vanliga liv, ja, vad är då problemet?

Du får det att låta som att man var man än går passerar minnesplatser och gråtande ylande människor som vill inkludera en. Så är det ju liksom inte. Jag personligen kan inte se att det här på något vis kan vara ett problem som kan störa en i vardagslivet. Om det är - snälla förklara gärna hur och varför.

Fast jag har en mängd åsikter om saker som inte påverkar mig i mitt vardagsliv. Saker som inte borde ske, hända eller liknande. Om vitt skilda saker. Gällande sorg; Jag tycker till exempel att det är fel väg att gå att inte hantera sorg alls, vilket tydligen är rätt/ok att tycka trots att man inte ska lägga sig i människors sorg. Jag tycker heller inte det är så ljusblått att dränka sin sorg i sprit.

Var har jag skrivit att folk står och ylar eller ens fått det att låta så? Jag tycker inte om dikesmanifesteringar. Den typen av manifesteringar hör inte hemma där.

 

[Gry]

Precis varför ens bry sig om blommorna i diket?

Det måste väl ändå vara ens eget ansvar, dvs hur man själv väljer att uppfatta blommorna i diket

Varför tar inte människor ansvar över sina egna känslor?
Varför pracka på andra vad just dom känner inför en händelse/ företeelse ?

Ja, varför pracka på människor saker? Lite min poäng.

 

[Gry]

Vill du inte delta i andras sorg, har du all rätt i världen att titta bort när du ser ljus och blommor. Helt upp till dig! Eget ansvar heter det.

Vad fint att du berättar det för mig. Om du inte vill ta del av mina åsikter och inte delar dem kan ju du titta bort. Eget ansvar hette det. Eller är det så att du ogillar det jag skriver och uttrycker din åsikt om den? Lite som jag har gjort.

 

[Raderad medlem 6459]

Jag tycker inte om dikesmanifesteringar. Den typen av manifesteringar hör inte hemma där.

Enligt dig ja. Enligt andra är det inget fel alls med det.

Ärligt talat är du och @ameo de enda jag någonsin hört kritisera fenomenet.

 

[EmmaBovary]

Vad fint att du berättar det för mig. Om du inte vill ta del av mina åsikter och inte delar dem kan ju du titta bort. Eget ansvar hette det. Eller är det så att du ogillar det jag skriver och uttrycker din åsikt om den? Lite som jag har gjort.

Med tanke på att du så fint talade om att det finns något som heter kyrkogårdar, tyckte jag att det var på samma nivå att använda dina egna ordval till att förklara att det finns något som heter eget ansvar. Jag tycker att din åsikt är väldigt otrevlig, vem är du att döma andra människors sätt att uttrycka sin sorg? Såklart kan man inte alltid undgå att beröras när man får en påminnelse om livets bräcklighet, men de som kanske är närmast sörjande ska inte behöva anpassa sin sorg till att någon utomstående tycker att det är obekvämt! När det skulle vara så jävla enkelt som att bara kika bort!

 

[Gry]

Med tanke på att du så fint talade om att det finns något som heter kyrkogårdar, tyckte jag att det var på samma nivå att använda dina egna ordval till att förklara att det finns något som heter eget ansvar. Jag tycker att din åsikt är väldigt otrevlig, vem är du att döma andra människors sätt att uttrycka sin sorg? Såklart kan man inte alltid undgå att beröras när man får en påminnelse om livets bräcklighet, men de som kanske är närmast sörjande ska inte behöva anpassa sin sorg till att någon utomstående tycker att det är obekvämt! När det skulle vara så jävla enkelt som att bara kika bort!

Hyckleri. Jag är helt tvärsäker på att det finns sätt som du finner är tveksamma sätt att hantera sorg på. Som du inte tycker är ok. I synnerhet om lång tid har gått. Att de flesta, däribland både du och jag, kan förstå bakomliggande orsaker, tragik och annat för att förstå är en helt annan sak. Förstår gör jag. Och känner med.