Bli frisk från depression

[Eurydome]

Jag blev mest irriterad av att läsa dem. Det är ju det man får slängt i ansiktet hela tiden. Motionera, sluta surfa, ät nyttigt, sov vettigt. Jo, det är ju lätt om man är frisk och välfungerande och väldigt sådär normativt.

Samtidigt så är det ju det som funkar, det är väl därför man får det slängt i ansiktet hela tiden.

 

[karamelldrottningen]

Jag blev mest irriterad av att läsa dem. Det är ju det man får slängt i ansiktet hela tiden. Motionera, sluta surfa, ät nyttigt, sov vettigt. Jo, det är ju lätt om man är frisk och välfungerande och väldigt sådär normativt.

Det är väl för att det är de områdena man själv kan styra över, eller många gånger förbättra vid nedstämdhet eller en depression.

 

[Sel]

Samtidigt så är det ju det som funkar, det är väl därför man får det slängt i ansiktet hela tiden.

Fungerar som förebyggande eventuellt, ochnaturligtvis inte för alla. Jag förstår att det bara var en spalt i AB och inte på något sätt en djupdyknig, men lite tramsigt låter det ändå.

 

[Sel]

Det är väl för att det är de områdena man själv kan styra över, eller många gånger förbättra vid nedstämdhet eller en depression.

Jao, men det känns lite som bantningstips från Allers veckotidning.

 

[Tonto]

Det är väl för att det är de områdena man själv kan styra över, eller många gånger förbättra vid nedstämdhet eller en depression.

Fast det är sällan man klämkäckt orkar ut på promenad och läsa på om saker osv osv när man knappt tar sig ur sängen eller är så utmattad efter jobbet att man inte ens orkar äta mat.

 

[Exile]

Sociala kontakter måste inte heller vara "nära" även om det såklart är smärtsamt i sig om man känner sig ensam. Men generellt så märker jag själv att veckorna är lättare än helgerna eftersom jag träffar folk på jobbet. Och jag försöker ha minst ett "socialt tillfälle" på lördagen om jag kan, brukar åka till mina föräldrar och bara fika eller så. Har ingen tid att ses kan jag ringa min vän och prata lite. Även om det inte alltid känns bättre direkt så märker jag skillnaden över tid.

Att få lite gjort gör också mycket. Känna att man gjort något "fysiskt" och att man gjort någon nytta, även om det bara är typ vattna blommorna eller plocka undan disken.

Min ångest kommer oftast smygande som lite lätt nedstämdhet och ganska ofta kan jag mota den genom att göra saker som får mig att typ känna att jag gjort nytta. Jag får tvinga mig till det men det fungerar förvånansvärt ofta. Sedan brukar jag se nån serie, eller spela något, nåt jag tycker är kul som belöning. Är noga med att inte ge mina tankar för mycket dötid till att bara sitta och mala för då går det åt helvete.

 

[sjoberga]

Fast det är sällan man klämkäckt orkar ut på promenad och läsa på om saker osv osv när man knappt tar sig ur sängen eller är så utmattad efter jobbet att man inte ens orkar äta mat.

Nä, det är därför det sista rådet skulle behöva komma först. Se till att få hjälp. Annars kommer man ofta inte nånstans med de andra råden ändå.

 

[Sel]

Fast det är sällan man klämkäckt orkar ut på promenad och läsa på om saker osv osv när man knappt tar sig ur sängen eller är så utmattad efter jobbet att man inte ens orkar äta mat.

Lite så ja.

Sedan är det ju inte Dåliga tips per se. De känns bara lite "duh".... och sedan är det faktiskt inte alls fel att ha en stor del av umgänget via nätet om man inte orkar med IRL, till exempel. Man är inte sjuk bara för att man inte vill mingla.

 

[Tonto]

Lite så ja.

Sedan är det ju inte Dåliga tips per se. De känns bara lite "duh".... och sedan är det faktiskt inte alls fel att ha en stor del av umgänget via nätet om man inte orkar med IRL, till exempel. Man är inte sjuk bara för att man inte vill mingla.

Har också större delen av mitt umgänge via nätet! Är dock mer social numera men innan orkade jag träffa folk typ en gång i månaden.

 

[Sel]

Sociala kontakter måste inte heller vara "nära" även om det såklart är smärtsamt i sig om man känner sig ensam. Men generellt så märker jag själv att veckorna är lättare än helgerna eftersom jag träffar folk på jobbet. Och jag försöker ha minst ett "socialt tillfälle" på lördagen om jag kan, brukar åka till mina föräldrar och bara fika eller så. Har ingen tid att ses kan jag ringa min vän och prata lite. Även om det inte alltid känns bättre direkt så märker jag skillnaden över tid.

Att få lite gjort gör också mycket. Känna att man gjort något "fysiskt" och att man gjort någon nytta, även om det bara är typ vattna blommorna eller plocka undan disken.

Min ångest kommer oftast smygande som lite lätt nedstämdhet och ganska ofta kan jag mota den genom att göra saker som får mig att typ känna att jag gjort nytta. Jag får tvinga mig till det men det fungerar förvånansvärt ofta. Sedan brukar jag se nån serie, eller spela något, nåt jag tycker är kul som belöning. Är noga med att inte ge mina tankar för mycket dötid till att bara sitta och mala för då går det åt helvete.

.... och jag försöker undvika all social kontakt på mina lediga dagar - det får mig att vara bättre. På så vis har Covid egentligen varit en rätt välkommen "ursäkt" och för mig vore målet att utöka umgänget helt fel. Jag har förstått att det är ganska många som känner att de fått andrum de här senaste två åren.

 

[karamelldrottningen]

.... och jag försöker undvika all social kontakt på mina lediga dagar - det får mig att vara bättre. På så vis har Covid egentligen varit en rätt välkommen "ursäkt" och för mig vore målet att utöka umgänget helt fel. Jag har förstått att det är ganska många som känner att de fått andrum de här senaste två åren.

Det här är så intressant! Och måste säga att på något sätt eller snarare flera sätt så har pandemin varit rätt skönt att skylla på. Har tidigare alltid känt att jag borde träffa den och den oftare eller vara ute mer bland folk osv men i och med pandemin så kunde jag släppa alla de kraven. Så skönt!

 

[Sel]

Det här är så intressant! Och måste säga att på något sätt eller snarare flera sätt så har pandemin varit rätt skönt att skylla på. Har tidigare alltid känt att jag borde träffa den och den oftare eller vara ute mer bland folk osv men i och med pandemin så kunde jag släppa alla de kraven. Så skönt!

Jag känner precis likadant. Det är dessutom godkänt att inte vilja kramas eller stå en halvmeter nära för att prata. Så mycket utrymme helt plötsligt!
Till och med en medlem av en städfamilj uttryckte samma sak; "I'm an introvert and I've had such a nice quiet time. Now it's like I have to learn how to socialize again and it's such hard work. " typ.

Men! förlåt för OT @Wille.

 

[Eurydome]

Jao, men det känns lite som bantningstips från Allers veckotidning.

Fast det är det inte. Det är vetenskapligt väl underbyggda råd. Konditionsträning tre gånger i veckan har exempelvis i studier visat sig ha lika bra effekt på medelsvår depression som antidepressiv medicin.

 

[Eurydome]

Fast det är sällan man klämkäckt orkar ut på promenad och läsa på om saker osv osv när man knappt tar sig ur sängen eller är så utmattad efter jobbet att man inte ens orkar äta mat.

Det är klart att om man mår så dåligt så hjälper det inte med en promenad. Man får laga efter läge naturligtvis.

 

[Sel]

Fast det är det inte. Det är vetenskapligt väl underbyggda råd. Konditionsträning tre gånger i veckan har exempelvis i studier visat sig ha lika bra effekt på medelsvår depression som antidepressiv medicin.

Kalorier in - kalorier ut är också vetenskap, men det är ju verkligen att förenkla ett jätteproblem.

 

[Angel]

Fast det är det inte. Det är vetenskapligt väl underbyggda råd. Konditionsträning tre gånger i veckan har exempelvis i studier visat sig ha lika bra effekt på medelsvår depression som antidepressiv medicin.

Håller helt med. Sen finns det gott om människor som inte vill motionera. De kommer inte göra det ändå oavsett hur mycket de får höra att det är ett bra komplement till annan behandling.

Nu är jag en sån som själv märker stor skillnad på mitt mående om jag tränar eller inte så jag är enormt glad att det har såpass bra effekt så det räcker med att tvinga iväg sig till gymmet eller springa i skogen istället för att behöva söka vård under jobbiga perioder. Och jo, jag släpar mig ut på något sätt även om jag är för utmattad för att orka laga mat helt enkelt för att det är värt det för mig.

 

[Exile]

.... och jag försöker undvika all social kontakt på mina lediga dagar - det får mig att vara bättre. På så vis har Covid egentligen varit en rätt välkommen "ursäkt" och för mig vore målet att utöka umgänget helt fel. Jag har förstått att det är ganska många som känner att de fått andrum de här senaste två åren.

Nej alltså jag är inte heller speciellt social så och jag har också nästan alla vänner online. Men jag kan ändå inte förneka att det liksom gör skillnad att se och prata med "riktiga" människor ibland, behöver liksom inte vara jättemycket alls men bara att det sker. Vi är som sagt sociala flockdjur så är nog inte märkligt egentligen.

Så jag menade inte riktigt att man drastiskt ska utöka sitt umgänge, men att man ska passa sig för att helt isolera sig vilket många gärna gör när de mår dåligt.

Även jag har upplevt covid ganska positivt, eller snarare, det har inte gjort jättemycket skillnad då jag inte umgås så mycket irl oavsett. Men samtidigt när jag jobbat hemma, det har kunnat gått en vecka utan att jag interagerat med en annan "riktig" person, jag märker ju att att mina tendenser att dra sig undan, vara osäker socialt och hela den grejen som egentligen är dåligt för mig, har förstärkts. Jag har ju liksom haft en "anledning" att slippa vilket fått mig att dra mig in i mitt skal mer än vad som egentligen varit optimalt. Det an trivs bäst med är verkligen inte alltid det som är bäst för en

 

[Motacilla]

Även jag har upplevt covid ganska positivt, eller snarare, det har inte gjort jättemycket skillnad då jag inte umgås så mycket irl oavsett. Men samtidigt när jag jobbat hemma, det har kunnat gått en vecka utan att jag interagerat med en annan "riktig" person, jag märker ju att att mina tendenser att dra sig undan, vara osäker socialt och hela den grejen som egentligen är dåligt för mig, har förstärkts. Jag har ju liksom haft en "anledning" att slippa vilket fått mig att dra mig in i mitt skal mer än vad som egentligen varit optimalt. Det an trivs bäst med är verkligen inte alltid det som är bäst för en

Klipper lite i ditt citat.

Jag tyckte först att corona-situationen var JÄTTESKÖN. Distansjobb och möjlighet att bättre styra hur mycket tid man lägger på olika aktiviteter. En slags press som släppte.
MEN. Jag har märkt att jag mår sämre om jag BARA skrotar på hemma och inte har nån egentlig interaktion med mina kollegor t.ex.

Nu ska jag inte påstå att jag är nära vän med nån kollega, men för mig räcker lite vanligt kontorsprat under dagen ganska långt. Sånt där "och bilen går bra?" snack.

Är i övrigt ganska utåtriktad och har lätt för att babbla på. Upplever att det är tungt att inte träffa folk, en energikälla har försvunnit när man bara sitter hemma.

Mina tendenser att bara sitta i soffan och se på serier från att jag slutar jobba tills att jag går och lägger mig är inte bra för mig. Jag måste ha annat i mitt liv också, annars blir det en neråtgående spiral där jag bara blir tröttare och tröttare.

Upplever också att det känns mycket bättre om jag bara får något gjort. Sätta igång en tvätt, städa köket, ringa en vän. Gå och handla mat.

 

[Wille]

Sociala kontakter måste inte heller vara "nära" även om det såklart är smärtsamt i sig om man känner sig ensam. Men generellt så märker jag själv att veckorna är lättare än helgerna eftersom jag träffar folk på jobbet. Och jag försöker ha minst ett "socialt tillfälle" på lördagen om jag kan, brukar åka till mina föräldrar och bara fika eller så. Har ingen tid att ses kan jag ringa min vän och prata lite. Även om det inte alltid känns bättre direkt så märker jag skillnaden över tid.

Att få lite gjort gör också mycket. Känna att man gjort något "fysiskt" och att man gjort någon nytta, även om det bara är typ vattna blommorna eller plocka undan disken.

Min ångest kommer oftast smygande som lite lätt nedstämdhet och ganska ofta kan jag mota den genom att göra saker som får mig att typ känna att jag gjort nytta. Jag får tvinga mig till det men det fungerar förvånansvärt ofta. Sedan brukar jag se nån serie, eller spela något, nåt jag tycker är kul som belöning. Är noga med att inte ge mina tankar för mycket dötid till att bara sitta och mala för då går det åt helvete.

Jag träffar förvisso lite folk i skolan men i övrigt är det rätt tomt. Har ingen att ringa och prata med.

 

[Happimess]

Fungerar som förebyggande eventuellt, ochnaturligtvis inte för alla. Jag förstår att det bara var en spalt i AB och inte på något sätt en djupdyknig, men lite tramsigt låter det ändå.

Nej, de är inte bara förbyggande. Många av råden fångar in det absolut primära i depressionsbehandlingar. Psykoedukation (motsvarande vad Hansen kallar att lära sig mer om sin psykiska hälsa eller vad det nu stod), beteeendeaktivering (att börja göra mer av det man mår bra av, vilket absolut inkluderar motion, och eventuellt sociala kontakter, om det är något man egentligen vill ha mer ), och att jobba för god sömnhygien är extremt centrala punkter. Tillsammans med någon form av kognitiv omstrukturering utgör det i princip hela grunden för KBT mot depression.