Sv: Blev utslängd efter att ha sagt till om barnaga!
Nu har jag pratat med soc i över 74 minuter... puh. Var helt anonym och sa inte namnen på de inblandade alls. Berättade vad vi hade sett, skilde på det vi trodde, verkligen hade hört osv. Berättade från början till slut och det var såååå skönt. Jag sa att barnen var älskade och omtyckta, föräldrarna VILL inte vara elaka, pappan vet bara inte bättre. osv. Jag sa inget mer och inget mindre om det som hade hänt.. Berättade om att de skulle göra en motanmälan, varför, vilken situation som föranledde det hela osv.
Tjejen på soc sa att om dte jag sa stämmer helt med verkligehen behöver barnet och familjen hjälp. Dels med att hitta nya sätt att uppfostra och dels att bryta trenden. Det kommer bli så att de skriver en aktualisering som vi får läsa och säga om den stämmer eller inte. Därefter träffar de föräldrarna och pratar, därefter kommer en utredning göras om det behövs. Detsamma gäller oss. Hittar de inget på oss efter träffen finns inte vi med alls i deras register. Görs en utredning som läggs ner, finns vi kvar men det står att inget ska göras- det är lugnt, annars finns man i 3 el 5 år efter det att sista insatsen har gjorts. Mao kan vi vara lugna om vi verkligen inte har ngt att oroa oss för. Hon sa dessutom att det är en jätteskillnad på en enstaka händelse och en sk metod. OM nu min sambo hade daskat sonen i rumpan förra året ex så är det en enskild händelse, det är när det är upprepad dålig uppfostran de gör ngt.
De kan "tvinga" familjen med hjälp och stöd. Så det är inte meningslöst att anmäla. Det de har gjort ser soc mkt allvarligt på, det är inga skitsaker osv.
Nu ska jag tala med min sambo om allt det här ohc sedan bestämma om vi gör en riktig anmälan, om vi ska gå ut med namn, säga till dem först eller inte, träffas gemensamt osv.
Mitt förslag, vi får se vad sambon säger, är att vi inte ska vara anonyma, det skulle vara skitlöjligt, vi säger till dem innan och vi kan träffa dem på soc. Det här kommer att "kosta" men mitt samvete är rent ohc jag fattar inte hur jag skulle kunna stå rakryggad annars.
Det var såååå otroligt skönt att få prata av sig med soc och att höra att det är mkt allvarligt detta. Gud vet ju vilka gräsliga fall de får in, får nog detta att blekna...
Tack för ert oumbärliga stöd. Ni har var och en gjort en skillnad för mig och gett mig mer stöd än ni tror. Att bli uppbackad i sånthär var tydligen för mig avgörande vilket kanske inte känns så snyggt men det är sant. FÖrr eller senare hade jag nog gjort en anmälan eller tagit tag i situationen men ni har alla hjälpt mig att se klart på situationen, inte minst när jag fick skit på mig.
.
